Condorcet hade en absolut tro på människans fullkomlighet.

Under 1700-talet var tron på människans möjligheter obegränsade och då även möjligheten till att allt gick att mäta, väga och förutse. Det var därför inte så konstigt att Condorcet blev så optimistisk om människan och dess förmågor.

Människans och människosläktets möjligheter var obegränsade ansåg han och många andra under denna tid.

Integralkalkylen var även det något han var upptäckare av. Skribent (en av flera) av Encyklopedin och utöver det anhängare av den franska revolutionen.

Detta fick som resultat att han fick hålla sig undan under en längre tid för att slippa galgen. Men galgen blev aldrig hans öde.

Han har skrivit det berömda verket som på svenska heter Utkast till en historisk tavla och som utgavs 1794.

Optimismen var som sagt stor denna tid och det var först under senare delen av 1800-talet och 1900- talet som man förstod att verkligheten inte var så enkel som man då trott. Kaos teoretikerna hade inte uppstått, strängteorin var en omöjlighet, och slumpen något som man enbart ansåg fanns inom spelvärlden men även här trodde man på matematiska kalkyler.

Det var en trygg, enkel och framtidsoptimistisk värld där katalogisering var något många höll på med. Bland annat vår egen Carl von Linné.

Condillac sensualisten från 1700-talet

Hans idé var att allt människan kan eller minns är komna ur de sensationer hon upplevt. Ur dessa har hon skapats och härmed är därför varje människa unik.

Som exempel på sin teori har han tagit hjälp av en metafor som statyn.

Denna väcks sakta till liv vartefter som den får upplevelser (sensationer). Den blir mer och mer medveten och får fler och fler förmågor efterhand som fler och fler upplevelser har gestaltat sig för denna.

Det finns i detta tankesätt mycket likheter med Emanuel Kants tabula ras. Att människan föds som en ren skrifttavla som efter hand fylls med mer och mer text och därför mer och mer utvecklas kunskaps och färdighetsmässigt.

I Condilacs lära finns även tanken att själen som han ser som ickesynlig genom detta konstruerar sin egen verklighet.

Känslor föder verksamhet och konstruerar en syn och en förmåga att reflektera och återkonstruera igenkännande av situationer vilket kan ses som rutin och kunskap.

August Comte, den förste sociologen.

Han var först av ett flertal efterkommande att utveckla den vetenskap som i dag kallas sociologi. Läran om det sociala livet.

Men då till skillnad från nutid ansågs att all forskning skulle baseras på fakta som kunde vägas, beräknas och kvantifiera i staplar och tabeller.

Man ansåg att människan var en social varelse som uppförde sig likartat vid likartade upplevelser i en speciell klasstillhörighet.

Anomalier skulle helst inte finnas och då de fanns ansåg man precis som i matematiken att undantaget bekräftar regeln.

Det var en tid då klasskillnaderna var än större än de vi i dag är på väg mot och upplever. Fler var fattiga och många svalt.

Tiden var första hälften av 1800-talets mitt och snart följde andra sociologer i tät följd som i dag ses som klassiker. Durkheim var en av de som ses som direkt efterkommande till Comte.

Böhmisk-Mähriska brödraförsamlingen en protestantisk sekt från 1600-talet.

Vilken bildats ur de rester som blev kvar av husiterna en sekt skapad av Jan Hus.

Hus död var början till slutet för husiternas brödraskap och början till ovanstående grundad av Comenius.

På länkarna här ovan finns mycket att läsa om båda inriktningarna. Det är väl värt att läsa och bra beskrivet.

Det blev ett kort inlägg i dag. Men med två mycket läsvärda länkar för den intresserade eller nyfikne.

Jean Martin Charcot (1825-1893) fransmannen som blev synonym med multipla sklerosens historia.

Han är den som gjorde MS-sjukdomen förståelig medicinskt. Som neurolog var han därmed den som till viss del avmystifierade denna sjukdom.

Först under 1800-talet fick sjukdomen sitt namn. Tidigare hade den inte setts som en enda sjukdom utan som ett antal olika slag av sjukdomar.

Tyvärr finns ännu i dag ingen bot för sjukdomen men den kan bromsas till viss del.

Det är med andra ord en av de sjukdomar som mänskligheten väntar på en vetenskaplig botrevolution på. Låt oss hoppas att denna kommer och det snart. Forskning pågår och har pågått länge. Nog bör denna ge resultat snart.

James McKeen Catell (1860-1944) den kvantitativa metodens psykolog.

I dag är det tveksamt om man förespråkat den kvantitativa metoden inom psykologin. Inom området är man i dag mer inriktad på att hjälpa individen inte att klassificera så många som möjligt inom en viss sjukdom.

Psykiatrin kan säkert även i dag kvantifiera patienter i en grupptillhörighet och medicinera därefter.

Men en psykolog är oftast motståndare till medicinering kvantifierar inte människor i grupptillhörigheter.

En psykos kan av en psykiater behandlas med samma medicin till alla med denna diagnos. Men en psykolog som ser till människan kan knappast göra detta då alla människor är olika och har olikartad bakgrund som har gett personen psykoser ärvd eller tillägnad genom miljön.

Här måste man bekräfta och lyssna, inte döva. Därmed faller en kvantitativ metod och istället får fallbeskrivning göras eller som det så fint heter den kvalitativa metoden användas.

Case Study var ett tag vanligast men nu har en omsvängning börjat ske till positivistiska studier igen.

För inte så länge sedan var det mer seriöst på många högskolor att göra så kallade case studier. Att forska enligt hermeneutiska läran.

I dag är detta inte lika pådrivande utan även så kallade kvantitativa studier har börjat komma i ropet igen inom samhällsvetenskaperna.

Man ser inte på individen på att bekräfta massans rörelser. Man har åter upptäckt att enskilda fall inte är signifikanta för att dra slutsatser i det stora.

Egentligen självklart. Men modesvängningar kommer och går även inom forskningsvärlden.

Detaljintressen styr ibland, där en individ blir intressant att dra slutsatser från. Men vilket värde det får mer än en levnadsbeskrivning är svårt att förstå.

Många personer som undersöks på den gamla beprövade kvantitativa metoden visar däremot tendenser som man kan få något slutledande från i hur samhället fungerar. En individs tankar blir en privat levnadsbeskrivning, mångas tankar som liknar varandra blir en tendens i samhället att fundera över.