Den hårfina skillnaden mellan mord och dråp

Hur bedöms skillnaden mellan mord och dråp? Kan man alltid veta?

Dråp är oavsiktliga resultat av en handling som inte var planerad att avrätta utan som skedde i hastigt mod.

Mord är en avsiktlig handling planerad i förväg eller ett beslut taget snabbt men som inte kan ses som en överreaktion av något. Dödsstraff är avsiktligt dödande av den som genomför detta och därmed även detta mord.

Men hur kan man veta om ett mord döljs bakom ett dömt eller misstänkt dråp. Sanningen är att det kan man oftast inte.

En smart avrättare (ej att förväxla med bödel i detta sammanhang) försöker dölja avrättning (mord) som en oavsiktlig handling och för att få ett lägre straff. En avrättare blir betydligt hårdare dömd än en oavsiktlig dråpare, såvida inte den som har mördat har en skicklig försvarsadvokat, för då kan denne bli helt fri.

Detta oberoende av skuld. Försvarsadvokatens roll är att fria utan urskiljning.

Men även den friade avrättaren är i vilket fall som helst stämplad som mördare oberoende av skuld i samhället och får i många falla svårt för att få arbete eller accepteras efter en rättegång.

Det domstolen inte lyckats med mot en skyldig på grund av dennes retoriskt skickliga försvarsadvokat, dömer istället samhället. Tyvärr dömer samhället utan urskiljning, för visst har även oskyldiga hamnat i rätten och friats, men dömts av allmänheten.

Föräldrar utformar barnen

Beroende på föräldrars arv och miljöbetingelser formas deras barn.

Barnet ärver talanger och fördomar mm från båda sina föräldrar och bildar en egen arvsmassa utifrån detta. I miljön där föräldrarna finns. Och utefter sin egen bakgrund lär de sitt barn om vad det är och om rätt och fel.

Det kan bli schismer om föräldrarna haft olika bakgrund och vill barnet ska ta till sig just deras värderingar. Då uppstår konflikter och den starkaste viljan vinner. Den förälder som starkast präglade förr var oftast mammans bakgrundsmaterial och påtvingade värderingar från sin barndom.

I dag även pappans, i flera fall.

Utformningen av föräldrar präglar en person mer än någonsin kamrater, skola och intressen. Alla föräldrar är inte lämpliga att uppfostra barn och resultaten förskräcker ofta. Men inga föräldrar ser eller upplever att de uppfostrar eller präglar fel. Ingen ser sina egna brister och ingen önskar höra dem utifrån.

Även den som klagar på någon gör det utifrån hur denne en gång präglats.

Monarki ger människor trygghet

Människor behöver någon galjonsfigur att sätta sin tilltro till vid svåra händelser i världen.

I alla tider har religionen varit ett sådant område och härskaren här på jorden den andra.

Det har varit faraoner, kejsare, kungar och tsarer mfl.

Vi minns alla vår kungs tal till nationen efter tsunamikatastrofen för några år sedan. Vi kände samhörighet med de utsatta och sammanhållningen för detta kom till stor del från vår kungs tal. Han var Sveriges galjonsfigur, inte regeringen.

I kriser är kungen viktigare för massan än en folkvald statschef eller president. De senare är tillfälliga galjonsfigurer under några år som byts ut lite då och då. Kungen är ett ärvt ämbete och en kung är en kung likt en påve är en påve, till sitt sista andetag.

Vi ska vara rädda om kungahuset. Vi och framtidens barn, liksom våra förfäder, behöver tryggheten med en faders- eller modersgestalt som finns där och inte byts ut till någon annan, även om dessa, precis  som vi, har sina mänskliga svagheter.

En skön syssla.

Då menar jag inte vad det kan uppfattas som bland dagens människor, sex, sprit, fest eller resa.

Istället vad ex Platon lade in i begreppet ,eller snarare Sokrates, då Platon var dennes levnadstecknare.

En skön syssla är då en syssla som ger arbetstillfredsställelse och som den som utfört denna lagt sin själ i för att göra sitt bästa möjliga. Sysslan ska även vara en god syssla, något som har betydelse och rättvisa i sig och som den pysslande kan känna sig stolt över och som har betydelse för människor och stat.

Den ska inte vara egoistiskt gjord, inte ha individualistiska anledningar och inte vara något för att fullborda ett privat ideal. Idealet ska istället vara det skönas ideal. Detta finns i det Platon kallade idévärlden.

En skön syssla enligt Platon har härmed ingen likhet med dagens syn på en skön syssla, som oftast blir synonymt med självtillfredsställelse.

Tempelplundring

Detta var ingen ovanlig sysselsättning förr i Mellanöstern bland korsfarare, vikingar och krigshetsare. Kyrkplundring förekom här i Norden. Gustav Vasa konfiskerade kyrkklockor för vapentillverkning och avskaffade katolska kyrkan i Sverige med anledning av att då genom kyrkans skatter få mer medel för statens räkning och då i första hand i krigskassan. Men vanliga tjyvar drog sig för att ta något från en kyrka.

I dag kan man inte som förr gå in i en kyrka som är tom för en stilla stund att be. Detta då respekten för kyrkor minskat och stölder inte ses och upplevs som tabu inne i denna heliga sfär.

Respekten för tro och evigheten existerar mycket lite idag. Istället lever människor i flertalet fall för nuet, och då finns ingen död eller tro på en fortsättning, bara ett flummande inland om återfödsel och medier som inbillar sig själva att ha kontakt med något mer, eller i många fall som i alla tider bluffmakare inom området med penningen i fokus.

Det är detta som Jesus varnar för i bibeln och som nu slagit ut i full blom helt okontrollerat och i vårt tidevarv utan större motstånd från kyrkan eller staten.

Vi lever i en helt unik tid. I en tid där människors värde är mycket lågt och där få sätter ännu mindre värde i det våra förfäder såg som självklarheter.

Konturen av en människa

Varje människa är unik. Denna människa har mer eller mindre likhet med alla andra människor och har samma kroppsfunktioner som fungerar likt andras, mer eller mindre.

Denna bild är utgångspunkten vid alla bilder och teckningar av människan sedan kan den som avbildar ta bort och lägga till så att bilden speglar något annat än ursprunget.

Konturen är också den forskaren tar för given för att göra undersökningar av skilda slag för att hitta något sammanhang som kan ses som likheter eller skillnader mellan människor. Människors uppfattningar, miljö, kropp eller påverkan av medicinsk behandling.

Allt som skrivs, avbildas, tillverkas, används eller tycks om, har allt ursprunget från konturen av en människa hur denne är, bör vara eller ses som. Människa subjektivt uppfattad och objektivt sedd.

Etern det mystiska elementet

Allt var, enligt de gamla grekerna, uppbyggt av olika sammansättningar av de fyra elementen; eld, luft, vatten och jord.

Utöver dessa element fanns ett femte som kallades etern. Etern var det som fanns utanför vår planet mellan stjärnor och planeter i rymden. Det var även platsen där andarna fanns.

Etern som begrepp för det som fanns utanför vår planets atmosfär fanns långt in på 1900-talet som en sanning.

Vi har säker hört detta begrepp användas även i nutid som det vilket radiosändningar fortplantas inom mm.

I dag vet vi att det inte finns någon eter i rymden, utan tomrum och inget annat, om man nu inte tänker sig den svarta materien eller energin som eterns efterföljare i tro eller sanning.

En dag kanske även dessa begrepp måste förstås som oriktiga benämningar då denna energi eller denna materia visar sig vara inget existerande annat än i teorin.

Etern, svart (mörk) materia eller mörk energi kanske därmed är samma andas barn. Fantasifoster för att verkligheten lättare ska förstås.