Historiskt visar det sig att forskare kan överraskas av fenomen som inte passar in i deras vetande av verkligheten. 1800-talets fysikern David Brewster trodde felaktigt att ljus består av partiklar som rör sig i en rak linje från källan. Men detta påverkade inte hans observationer av många fenomen relaterade till ljus till exempel vad som kallas dubbelbrytning i kroppar under stress utan han fortsatte arbeta utefter sin teori fast den var svår att passa in i de observationer som gjordes. Många följde honom i tron på ljusets beskaffenhet.
De senaste åren har vi förändrat våra teorier om vad som räknas som en biosignatur och vilka planeter som kan vara beboeliga.
Men det bästa vi kan göra är att tolka de data vi har utifrån vår nuvarande accepterade teori om hur verkligheten är uppbyggd och av vad.
Men om vi upptäckte indicier på främmande liv skulle vi då inse det? Livet på andra planeter kan vara så annorlunda mot vad vi är vana vid att vi kanske inte känner igen några biologiska signaturer enligt den kunskap vi arbetar utefter.
Scott Gaudi från Nasa's Advisory Council har sagt : "En sak är jag ganska säker på, nu har tillbringat mer än 20 år inom detta fält av exoplaneter ... förvänta dig det oväntade."
Jag anser (min anm) att detta ska vi alltid göra.
Bild från på alien (obs fantasi) själv anser jag avståndet till andra solsystem aldrig kan överbryggas av alisens om det nu finns varelser av en sådan intelligens att de har teknik därute. Av samma anledning anser jag att vi aldrig kan resa till ett annat solsystem om vi än som människocivilisation överleva i tusentals år till, med ett ökande teknikkunnande. Ljushastigheten är en gräns vi aldrig kan komma i närheten av som atomuppbyggda varelser för resor. Ljusvarelser (uppbyggda av ljus) är vi inte. Men även om vi var detta är det enbart ett fåtal solsystem vi skulle kunna nå inom rimlig tid.