I en banbrytande upptäckt har ett internationellt forskarlag under ledning av en CNRS-forskare avslöjat den roll som galaktiska vindar spelar för att reglera tillväxten av galaxer upp till de som är över 7 miljarder år gamla och där det aktivt bildas stjärnor. Upptäckten har möjliggjorts genom att instrumentet MUSE integrerats i Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope och det då avslöjats en universell process som har stor betydelse i galaxers utveckling.
Galaktiska vindar, som genereras av massiva
stjärnors explosiva död (supernovor), har länge varit teoretiskt kända. Deras
upptäckt var däremot svårfångad på grund av dess diffusa och låga densitet. För att
övervinna denna utmaning inledde teamet ett ambitiöst projekt där de
kombinerade bilder av mer än hundra galaxer med förlängda
exponeringstider.
Nyckeln till upptäckten låg i att studera
emissionssignalerna från magnesiumatomer något som gjorde det möjligt att
kartlägga morfologin hos dessa vindar. Resultatet blev häpnadsväckande.
Dessa galaktiska vindar visar sig som koner av materia som kastas ut vinkelrätt
från båda sidor av ett galaxplan något som ger viktiga insikter om dess struktur
och beteende.
Betydelsen av denna upptäckt kan inte överskattas. Tidigare har galaktiska vindars roll i att begränsa stjärnbildningshastigheten i galaxer endast observerats i Vintergatan. Den nya forskningen utvidgar dock fenomenets räckvidd till galaxer som sträcker sig över mer än 7 miljarder år i ålder, vilket effektivt kategoriserar det som en universell process som styr galaktisk utveckling. Nästa mål är att bestämma omfattningen av dessa galaktiska vindar och kvantifiera mängden materia de transporterar.
Bild https://www.eso.org på ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid
Panamalobservatoriet. MUSE är ett av de större instrumenten på VLT och är
monterat på ett av de fyra 8,2 meter stora huvudteleskopen.