Liv på Mars ett önsketänkande.

Herbert Marcuse var kritiker av det moderna industrisamhället som han ansåg manipulativt och av mänskligt förytligande karaktär. Människan manipuleras i det kapitalistiska samhället till att tro sig behöva mer och mer att konsumera. Det skapas nya behov som ingen kunnat ana några årtionden tidigare och som människan manipuleras till att nu anse sig behöva.
Inte bara behöva utan självklart tycka sig absolut behöva, för ett fullgott liv.

Nog kan vi hålla med Marcuse om detta, om jag nu tolkat honom helt riktigt. Vi har de senaste årtiondena manipulerats att anse att datorer ska vara varje människas självklara ägodel. Vi har manipulerats att känna oss tvungna att äga en mobil. Vi har manipulerats att anse vinylskivorna som värdelösa i förhållande till cd skivor. Nu ser vi dvd:n ta över efter VHS, den gamla lättskötta som jag tycker, videobandspelaren har snart antikvärde och dvd:n har skapat ett nytt behov.

Senast har det skapats ett behov av digitalbox för svenska folket för tv sändning. Ja, exemplen kan mångdubblas. Om detta är bra, det kan man fråga sig, då många nyskapade behov är skapade för vinstintressen. En marknad mättas och då kommer nya produkter som ska skapa nya behov och nya vinster.

Se på datorns utveckling, liksom mobilen. Nya modeller kommer hela tiden för att hålla efterfrågan uppe. Detta är något som man kan tänka utefter att ha läst Marcuse.

Han var även mycket populär i de kretsar som låg bakom de så kallade studentrevolutionerna under 1968. Han sågs som de förtryckta och manipulativa konsumenternas apostel och fick många anhängare ute på vänsterkanten i den akademiska världen.

I dagarna har en ny sond landat på Mars för att leta efter spår av liv.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=773240
Om inte människan haft denna förhoppning hade knappast rymdforskningen kommit så långt som den gjort. Människan hoppas på liv för att slippa vara ensam. Människans fantasi kan inte acceptera sig själv som ensam. Sökandet fortsätter, allt handlar om tro och förhoppning, universum är stort, oändligt stort. Därför kommer detta sökande att följa människan så länge denna finns till.

Min uppfattning som grundar sig på bibeln vad än påven tycker om detta. Denne vill ju tillrättalägga bibeln om liv kommer att hittas. Det finns inget i bibeln som visar på att Gud skapat mer än en jord. Min övertygelse är att inget liv finns mer än på vår jord. Men söker man efter liv kommer man att hitta misstänkta spår av detta. Liksom spökjägare hittar tecken på spöken. Självuppfyllande profetior är människan bra på att skapa.
Men det innebär inte sanning.

Läkarna under Egyptens storhetstid var skickligare än vi kanske vill erkänna.

Theodore Adorno var också han en av Frankfurtskolans förgrundsfigurer som bland annat tillsammans med Horkheimer skrev en mycket uppmärksammad bok med titeln
Upplysningen dialektik vilken utgavs 1944.

De hade bland annat följande att säga i boken: Upplysningens idé är i grunden att befria människan. Detta ska göras genom förnuftig information i syfte att behärska naturen till nytta för människan. Det är ett projekt som kan slå tillbaks mot människan. Vi får det då allt fler livsområden tekniseras i ett växande socialteknologiskt samhälle.

Detta instrumentella och utilitaristiska betraktelsesätt utsträcks över hela tillvaron då det inte längre finns tabun, vördnad eller helighet. Gott och ont, rätt och fel har inte längre med förnuft att göra utan har mist all auktoritet. Subjektet trängs då undan, världen betraktas som summan av kvantifierbara föremål för en cynisk manipulation utförd av de som har makt och möjlighet.

De menade med andra ord att människan utnyttjas som en handelsvara och inte ses som en varelse med känsloliv och behov. Här finns likheter med synen på människan under slavsamhällets tid.

Nu till läkarvetenskapen, de kunde även förr, mer än vi anar.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1287801.svd
Vi ska inte slå oss för bröstet och tro vi är den generation som var först med allt. Avancerad läkarvetenskap fanns redan i det gamla Egypten och då på en nivå som man först nu börjar ana. Vi måste komma ihåg att det historiskt fanns två samhällen i samhället. Det för gemene man som hade en låg kunskapsnivå och stor vidskepelse och så då den lärda världen som stod mycket högt i intelligens och kunskap. Men dessa lärda män och kvinnor sågs många gånger som ett hot och utrensningar gjordes genom krig och uppror. Därför försvann stora kunskapskällor lite då och då. Vissa kunskaper skrevs ner och har bevarats till vår tid genom avskrivningar, arabers bibliotek och klostren. Men mycket har försvunnit. Men summan av ovanstående är att vi inte ska se ner på våra förfäders kunskapsnivå. De kunde mycket mer än vi kan ana inom läkarvetenskap m.m.

Har människan behov av klasskillnad?

Mitt svar är Ja. Genom hela historien fram till nutid har vi upplevt hur människor kategoriseras och klassificeras. Ofta genom framgångsmöjligheter, ekonomiska möjligheter eller politiska ställningstaganden vilka i sin tur oftast har samband med föregående.

Människor har ofta försökt förtrycka andra för sin egen vinning. Vi har haft slavsamhällen, feodalsamhällen och vårt samhälle av i dag där man ex i Sverige värderas efter om man har arbete eller inte har vår nuvarande regering skapat nya värderingsgrunder som ytterligare ett instrument för segregering av människan.

Religioner har kommit som inte haft som mål att segregera kristendomens att alla människor är lika inför Gud har i många fall skapat respekt för medmänniskan och en mänskligare syn på denna. Men som sagt det har även gett mandat för att behandla icketroende annorlunda. Hedningar har setts som lägre stående människor många gånger och oliktänkande som parias som ska utrotas.

Vi är alla lika inför Gud har inte setts som samma sak som att vi alla är lika inför varandra. Lid i detta liv i nästa kommer du till ett bättre har varit en ledstjärna för slavar och förtryckta i många samband genom historien för att stå ut med vardagen. Lydnad inför Gud och de förtyckare som funnits har inpräntats i människan av kungar och herremän.

Kan människan leva och utvecklas utan att förtrycka andra? Kan människor göra stora symboliska verk eller utvecklas om de inte kämpar mot sitt förtryck? Behövs denna stimulans? Måste många gå under för att vissa människor ska kunna utveckla nya medel att styra leva och skapa nya saker och behov? Nej jag tror inte det.

Är människan skapad för att förtrycka och hitta på sätt att ursäkta detta? Se på rasbiologin som en gång fanns och sågs som legitim för att ta ett ex. Mitt svar är att hur mycket vi än försöker förändra människans sinnelag till det kristendomen förespråkar hittar ändå människan något i denna lära som de tolkar som att det är legitimt att förtrycka.

Historien är full av exempel på människans grymhet och denna grymhet visar på att vi alla kämpar mot eller tar till oss den ondska som finns i världen sedan tidernas skapelse. Godheten är svår att leva utefter men vi är många som försöker så gått vi kan.

Men hur lyckade är våra försök?

Fascism och demokrati är föränderliga mänskliga ideologier över tid.

Max Horkheimer, 1895-1973, som blev rektor 1930 på Frankfurt universitetet är bland annat känd för att ha sagt att den som inte vill tala om kapitalismen bör även tiga om fascismen. Detta sagt under 30-talet då vi hade fascistiska diktaturer i Europa.

Han menade att båda systemen skulle granskas kritiskt då båda systemen hade omänskliga system inbyggda. I dessa sågs människan som ett verktyg av de som hade makten för att förverkliga mål som inte var till allas bästa utan till de som lyckats få makten och hade möjlighet att utöva den.

Men alla system har den nackdelen att inget är perfekt oberoende vad det är, höger eller vänsterinriktat. Inget system gynnar alla eller är fullständigt rättvist för alla.

Det finns inom alla politiska system vinnare och förlorare. Det som man kan se som en gemensam nämnare är att det alltid är de svaga som får det sämst oberoende av vilket system som råder. Det är dessa som används för att förverkliga utopisternas mål. Ideologiernas mål som väl aldrig nått fram inom något system utan alltid omtolkats till nya utopiska mål som ingen trott vara möjliga men som de svaga hoppats på.

Alternativt de fascistiska ledarna trott på, innan de störtats. En höger eller vänsterdiktatur har en gemensam likhet båda störtas förr eller senare. En demokrati däremot ändrar riktning utefter vilka strömmar som råder i ekonomi och bland människor i en stat. Men inget är bestående för en särskilt lång tid även vad som är demokrati och medmänsklighet förändras över tid.

Se följande artikel som är ett ex på elitsamhällens ideologier.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1284753.svd

Detta hade passat bra i 1900-talets fascistdiktaturer att arbeta utefter. Idag är det svenska regeringen, som ska ses som demokratisk, som har genomfört detta beslut. Som sagt demokrati förändras över tid. För bara några år sedan hade den demokrati vi hade då aldrig genomfört detta beslut.

Är du troende är du icke önskvärd på många arbetsplatser.

Ernst Bloch, 1900-tals filosofen, sa bland annat att begrepp som frihet, broderskap och jämlikhet har ett utopiskt gränsöverskridande som sträcker sig långt förbi borgerliga perspektiv och kommer att förverkligas när väl socialismen kommer. Och som marxist var han övertygad om att detta bara var en tidsfråga.

Han sa även att det finns två strömningar av marxism. En rationell, vetenskaplig och analytisk som är utan förbarmande, en objektiv strömning som teoretiserar över vad kapitalism är, hur den fungerar och vilka motsättningar den ger upphov till.
Den andra strömningen grundas på en hoppets princip, en utopi och pånyttfödelse av världen. Strömningarna komplimenterar varandra tyckte han. Visst finns en spänning mellan dem. Men en positiv, dialektisk sådan. Spänning som ser till att inte den ena strömningen tar intresset helt från den andra. Båda ansåg han nämligen behövdes i dialektisk samverkan.

Han tog exemplet om historia för att förtydliga.

Medeltiden innehåller nämligen, enligt Bloch, på ett paradoxalt sätt inte bara av sig själv utan också glimtar av något som ännu inte finns, halvt formulerade tankar om något annat, föreställningar som saknar förankring i den nutidens verklighet som var.

Av den anledningen kan vi känna igen oss i historien Det som det en gång drömdes om är i en del fall vår verklighet i dag. Inte allt, men en del. Bloch menar även att det finns återanknytning mellan historia, dröm och framtid, och därmed är även framtiden vår historia. Blochs tankar om förverkligade drömmar är ett exempel på förhållandet mellan vår uppfattning om det existerande och vår förväntan om framtiden.

När det gäller kristendomens budskap, för att ta något helt annat, anser jag detta har mer likheter med vänsterpolitik än högerpolitik. Det handlar ju om att bry sig om de svaga i samhället, inte att döma dessa som jag anser vår politik idag har som syfte. Att segregera de icke framgångsrika. Men i vilket fall som helst. Varför har vi blivit så avkristnade att vi bör tiga med vår tro om vi inte ska förbigås löne- eller karriärmässigt på den arbetsplats vi ev. har.

Hade det varit i ett tidigare historiskt skede hade det varit tvärtom. Den som inte var troende sågs det ner på och denna misstänkliggjordes. I dag är det tvärtom. Varför blev det så? Kristendom är i grunden, om den inte missbrukas och tolkas fel, en kärlekens och godhetens religion. Varför ses det då som fel att tala positivt om den på arbetsplatserna? Kanske det är just därför som man inte får gehör, vår tid är knappast godhetens tid. Satsa på materiella ting är ledstjärnan i dag, andens värld hånas.
Nåväl fick idén för denna filosofiska tanke utifrån att ha läst denna korta notis:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153702

Sortering av svenska folket i dugliga eller ickedugliga medborgare sker nu öppet i Sverige.

Georg Lukacs filosofi tillhör den kritiska teorin vilken blev utgångspunkten till Frankfurtskolan inom forskningsmetodik.

Han sa bland mycket annat att människan under kapitalistiska förhållanden är styrd av järnhårda marknadslagar. Hon är berövad sin frihet och det hon är möjlig att vara och bli.

Samhället är avhumaniserat. Människor betraktas som kalkylerbara ting för byråkratiska kontroller och styrning. Taylorismens löpandeband princip med tidsstudier på fabriksgolven för maximalt utnyttjande av människor för maximal vinst är allenarådande inom arbetslivet.

Den marxistiska filosofin bör därför hitta lösningar som åter humaniserar samhället och ger människan en insikt om att hennes öde inte nödvändigtvis ska styras av mekaniska lagar utan istället kan omvandlas till ett för människan fritt handlande.

Hur det blev får var och en tolka utifrån sin erfarenhet eller nutidshistoriska kunskap.

Se här och nu vad som i dagarna beslutats av vår kära regering:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153676
Är detta medmänsklig behandling? Solidaritet med sjuka och svaga? Nej, det är ideologi och dagens demokrati i Sverige. Segregation och sortering av människor i kategorier och värde. Sådant har vi sett tidigare i Europa. Har man börjat sortera och segregera är det ett första steg mot ytterligare av samma vara. Det visar historien skräckexempel på, vart det kan leda.

Historiska platser är omöjliga att förstå.

Paul Ricoeur, 1913-2005. Förståelse är nödvändig sa han. Detta får man, enligt honom, först efter att man bestämt sig för en ideologisk, religiös, hermeneutisk, fenomenologisk eller någon annan metodisk utgångspunkt. Först genom att utgå från någon forsknings eller ideologisk utgångspunkt kan man arbeta sig fram till en helhetsförståelse av ett fenomen.

Det är kärnan i Ricoeurs tankar och som kan ses som relevanta i sin helhet. För att förstå, menar han, måsta man utgå från någon livsåskådning eller metod. Sedan är det under resans gång möjligt att lämna denna utgångspunkt för att istället utgå från någon annan metod eller ideologi när man beslutat sig för att den utgångspunkt man valt för att förstå inte ledde till full förståelse eller förståelse överhuvudtaget.

Det är därför det finns och uppfinns nya ideologier och forskningsmetoder och diskussionerna går höga inom den akademiska likväl som i lekmannavärlden för vad som är rätt eller fel.

Man kan kanske se både ideologier som metoder, som relativa, utifrån urvalet av metod och ideologi. Och även som tidsbundna, för en viss tids vetenskaps eller samhällssyn.

Vad som i många fall kan ses som relativa forskningsresultat är tolkningen av historiska perioder eller platser. Hur man tolkar dessa beror mycket på forskarens förförståelse eller intressen. Historiska platser kan aldrig till fullo förstås då de som en gång levde här var präglade av sin tid. En tid vi inte kan förstå då vi har helt andra referensramar än vad som fanns då. Men någon sanning bör man hitta och historia är spännande vilket kanske är det viktigaste. Tänkte utefter detta när jag läste följande artikel:
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_1260483.svd