Henry Sidgwick (1838-1900) ansåg att alla ska ha rätt till detta livets goda. Vi bör behandla andra som vi själva vill bli behandlade. Detta förstår vi, ansåg han, om vi bara använder det vi alla har, en moralisk intuition.
Detta tänkande att vi redan har den kunskap vi behöver och eftersträvar bara vi lyssnar inåt och använder vår intuition går tillbaks ända till Sokrates och hans förlossningsteknik av kunskap. Kunskapen som redan fanns inom oss enligt honom. Han använde dialogen för denna förlossningsteknik. I dag används dialogen inom psykologin för samma ändamål.
Sidgwick ansåg intuitionen var kungsvägen för kunskap. Och kanske det ligger en del i vad han tyckte. Nog har vi en känsla för hur vi önskar bli behandlade och även en kunskap om att vi inte kan räkna med att behandlas väl om vi inte gör samma sak själva mot andra.
Visst finns människor som behandlas väl och respektfullt utan att själva vara respektfulla. Människor som fruktas av andra, behandlas av rädsla, ofta väl. Men dessa dårar som ingjuter fruktan i sina medmänniskor för att den vägen få förmåner löper stor risk för att utsättas för hämnd eller vedergällning. Därför är den vägen att skapa trygghet falsk och leder enbart till än mer försiktighet, hot och fruktan. Fruktan för att utsättas för vedergällning ger alibi för att sätta sig i fruktan än mer inför andra. Det blir en ond cirkel vilken alltid, inte ibland ,utan alltid, förr eller senare, slutar tragiskt.
Intuition ja den bör vi använda eller lära oss använda. Då kan vi lättare förstå att det finns en andlig värld en Gud. Lär vi oss lyssna är öppna för en andlig värld, Jesus, då blir vi även vägledda här på jorden och får tröst när vi behöver. Vi förstår skillnaden mellan rätt o fel och kan försöka leva efter detta. Många har förstått detta genom seklerna och många förstår än i dag. Det är en universell förståelse öppen för alla människor utan undantag. Nedan finns en artikel som visar en enstaka människa som fått förståelse för detta.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152492
Detta tänkande att vi redan har den kunskap vi behöver och eftersträvar bara vi lyssnar inåt och använder vår intuition går tillbaks ända till Sokrates och hans förlossningsteknik av kunskap. Kunskapen som redan fanns inom oss enligt honom. Han använde dialogen för denna förlossningsteknik. I dag används dialogen inom psykologin för samma ändamål.
Sidgwick ansåg intuitionen var kungsvägen för kunskap. Och kanske det ligger en del i vad han tyckte. Nog har vi en känsla för hur vi önskar bli behandlade och även en kunskap om att vi inte kan räkna med att behandlas väl om vi inte gör samma sak själva mot andra.
Visst finns människor som behandlas väl och respektfullt utan att själva vara respektfulla. Människor som fruktas av andra, behandlas av rädsla, ofta väl. Men dessa dårar som ingjuter fruktan i sina medmänniskor för att den vägen få förmåner löper stor risk för att utsättas för hämnd eller vedergällning. Därför är den vägen att skapa trygghet falsk och leder enbart till än mer försiktighet, hot och fruktan. Fruktan för att utsättas för vedergällning ger alibi för att sätta sig i fruktan än mer inför andra. Det blir en ond cirkel vilken alltid, inte ibland ,utan alltid, förr eller senare, slutar tragiskt.
Intuition ja den bör vi använda eller lära oss använda. Då kan vi lättare förstå att det finns en andlig värld en Gud. Lär vi oss lyssna är öppna för en andlig värld, Jesus, då blir vi även vägledda här på jorden och får tröst när vi behöver. Vi förstår skillnaden mellan rätt o fel och kan försöka leva efter detta. Många har förstått detta genom seklerna och många förstår än i dag. Det är en universell förståelse öppen för alla människor utan undantag. Nedan finns en artikel som visar en enstaka människa som fått förståelse för detta.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=152492
