Sjuårskriget var västvärldens krig

Kriget fanns inte bara i Sverige eller Europa utan utkämpades även i Amerika.
Här var kampen mellan britter o fransmännen. Storbritanniens arme o flotta betalades genom skatter o det var i första hand den reguljära armen från moderlandet som kämpade och övervann fransmännen. I annat fall hade kanske USA i dag varit fransktalande.
I Kanada är det även i dag franska som gäller i vissa provinser.

Historiker som studerat detta krig påstår att det var fullständig oreda med patriotism under denna tid. Man ställde inte upp med folk från flera av kolonierna man gjorde affärer med fienden och hur kriget kunde vinnas och förloras är höjt i historiens dunkel.

Men vann gjorde Storbritannien och vi fick början till det som i dag är ett engelsktalande USA. Ett annat problem man hade under dessa år var indianerna men det är en annan historia.

Sjuårskriget kan man läsa om här

Parlamentet inte monarken var det som hade makten här.

Landet var Storbritannien.
Här sågs parlamentet som allenarådande med möjlighet till nästan allt.

Det var här mer suveränt än vilken härskare som helst ute i Europa. En anledning till detta var att feodalsystemet inte existerade i Storbritannien. Det fanns inte en makt i makten som styrde vid sidan om den suveräna.

Makten låg i parlamentet och här hos ministrarna. Kungen i England måste ha parlamentets stöd för att få igenom sina beslut. I Europa måste regeringen ha monarkins stöd för att kunna få igenom sina beslut.

Det var skillnaden på ministerstyre och monarkistyre. Lite om Europa och dess historia sin helhet kan man studera om här.

Lagan den mystiska floden i Beirut och Laholm

Titanic det uttjatade skeppet som eskalerat i mängder av böcker, filmer och sägner. Jag lånade en ny bok om skeppet och blev positivt överraskad av innehållet som stack hål på alla sagor som finns runt detta skepp och dess förlisning.

Boken, Sagoskeppet utgiven av Ekelids förlag. Författare Claes-Göran Wetterholm. Rekommenderas mycket varmt för alla som önskar veta mer av sanningen om skeppet och dess sägner.

I boken förvånades jag när jag läste att Titanic sjösattes i floden Lagan i Beirut.

Lagan finns ju mig vetande bara utanför Laholm i Halland. Inte är Lagan ett irländskt namn. Men det var det. Det var inte tryckfel.

Funderade vidare och historiskt har svenska vikingar gjort rövarfärder till området. Många orter i Storbritannien och säkert även på Irland har fått namn av vikingarna.
Namn man kan se även i dag.

Svenskklingande namn. Jag misstänker därför att det svenska namnet Lagan har getts av vikingar som utgått från södra Halland någon gång under vikingatiden.

Nog är det intressant att det finns floder med svenska namn i andra länders domäner. Irland har Lagan. Jag undrar om vi har ickesvensk klingande namn på några av våra floder. Namn som getts utifrån någon främmande flod från ett av världens hörn.

Katarina den stora Kejsarinna av Ryssland.

Hon ville förbättra förhållandena för de livegna bönderna. Det var upprorstider under hennes tid och förhållandena för bönderna hade försämrats betydligt.

Storgodsägarna sålde sina livegna till gruvor o fabriker utan hänsyn till att familjer splittrades. Olydnad bestraffades med misshandel och kanske ännu värre dödsstraff eller förvisning till Sibirien.

Sibirien har varit en avstjälpningsplats för icke önskvärda i Ryssland i långa tider. Det var inget nytt att förpassa folk dit när Sovjet använde den metoden i full skala under sina glansår av utrensningar.

De livegna hoppades på en ny resning av samma slag som hänt tidigare då Razin lett ett mer eller mindre lyckat uppror mot godsägarna. Se här.

Något som retade upp de livegna var även att adeln eller som vi kallar dem här godsägarna hade börjat förfina sin kultur genom att börja tala franska sinsemellan. Detta i akt o mening att kunna tala ostört utan att de livegna förstod ett ord. Detta retade upp dessa till vansinne då de såg sig än mer förödmjukade.

Klasshatet var stort och vi vet vad som hände lite längre fram i historien. Nu var det 1700-tal men grogrunden för revolutionen 1917 var sått och skulle några generationer fram i tiden explodera mot adel och tsarvälde.

Platon kontra Fredrik den store

Platons dröm i boken Staten fanns till viss del i Fredriks stat Preussen under senare delen av 1700-talet. Ja kanske man kan säga att vissa delar var igenkända över hela världen och är kanske till viss del det även i dag.

Det uppdelade samhället som Platon ansåg som det bäst fungerande. Adel för sig, bönder för sig, hantverkare för sig och de styrande för sig. Och så den grå massan, då slavarskiktet i dag arbetarskiktet. Men nu har vi ett skikt till, de segregerade och utanförstående, som nu ska segregeras än mer, genom att tvingas leva på än mindre ersättning och konkurrera om de procentuellt få arbeten, som finns.

Främlingshatet stiger i dag på samma sätt som judehatet i Sverige under kriget.

Inte tog Sverige emot några judar under de första krigsåren fast man visste vad som pågick i Tyskland. Inte vill majoriteten av svenskarna ta emot flyktingar i dag heller från några krigshärjade länder. Inget är förändrat. Människan är densamma i alla tider. När en generation lärt sig något ersätts de av en ny som ingen erfarenhet har av liv och medmänsklighet.
Kanske diskussionerna om arvsynd ändå inte är så flummiga som man kan tro.

Nåväl skiktningen av klasser som på Platons tid fanns i Preussen under 1700-talet. Fredrik den stores regeringstid. Bönder var bäst på att odla sa man, så bonde bliv vid din läst och låt arbetet gå i arv. På samma sätt ansågs andra yrken skulle ärvas för bästa möjliga produktion och skicklighet. Mycket lite rörlighet fanns på arbetsmarknaden då som tidigare. Först med industrialismen förändrades allt och människors arbeten fragmenterades till vissa moment i en kedja av en tillverkningsprocess med en lön som knappt gick att leva på i en miljö som i många fall var förödande för hälsan.

Arbetarklassen började opponera sig, början till socialismen kom, fria människor med fria yrken skulle uppfostras in i fabrikers själsdödande tillverkningsprocesser.
Inte konstigt att protesterna kom.

På Fredrik den stores tid beskattades folk utefter status. Lägst yrkesgrupp beskattades procentuellt högst. Så även numera när arbetslösa beskattas hårdast i förhållande till en som har turen att ha ett arbete.

Adeln lägst likt höginkomsttagare i dag som fått än mer över efter herrarna i alliansens ideologi. I dag då de som får en sämre ersättning på grund av samhällets oförmåga att skaffa jobb till sina innevånare. Det är faktiskt samhällets sak och en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle att få ett jobb. Alla kan inte ordna detta själva. I dag ska dessa segregerade få mindre ersättning att leva på i Sverige. Medan de som har jobb ska få skattelindring.

Så nog är vi lika på detta område, som på Fredriks tid. De som har ska ha mer. De som inget har, ska det tas ifrån som de redan har. Ja det var bibelns ord som tolkats som att man inget ska ha om man inget har. Feltolkning tagit från sitt sammanhang men ett utryck som ändå kan ses relevant inom politiken av i dag i Sverige.

Ja det får räcka för i dag. Den som är intresserad av Fredrik den Stores tid och hans regeringstid kan här läsa om detta.

Maria o Jakob i Österrike gjorde vad de kunde och trodde på.

Tiden var 1700-talet och kejsarmakt och nytänkande gjordes till förändring av samhällets strukturer.

Maria var diplomatisk, som regent hade hon klarat sig på denna förmåga i 40 år. Hon sökte målmedvetet enligt despotismens anda att förändra samhället. Stötte hon på motstånd försökte hon maskera sitt nytänkande för förändring. Då hon stötte på motstånd av allvarligt slag som kunde riskera hennes ställning tog hon inte till andra metoder som många av den tidens härskare gjorde. Mord och utrensning. Nej hon vek sig och lät ting vara som de var för husfridens skull eller kanske rättare sagt kejsaremaktens skull.

Hennes son Jakob som sedan tog över var dock inte lika medgörlig. Han hade först börjat sin regenttid med att samregera med sin moder men visade redan då brist på tålamod.

Hans moder reglerade livegenskapen, han avskaffade den. Jakob tog beslutet att alla, oberoende av börd, skulle beskattas lika. Inga extra förmåner för adeln här inte.

Straffpåföljderna förändrades. Även adelsmän fick nu samma straff för brott som gemene man. Någon dömdes att fastkedjad sopa stadens gator exempelvis något som aldrig hade dömts ut tidigare när det gällde adelns folk.

Lite om deras regenttid kan man läsa om här. Mycket mer finns sök på biblioteket i din hemkommun.

Despoternas tid var en tid som utmärktes av följande.

Det var en upplyst tid under 1700-talet där man satsade på infrastrukturen. Sumpmarker utdikades. Vi ska komma ihåg att Europa hade stora våtmarker som ännu inte var utdikade.

Nya vägar byggdes, tidigare var det mest små stigar och så naturligtvis resterna av vägnäten från romartiden. Broar byggdes. Det fanns inte så många och det var långt mellan dem. Många byggde naturligtvis privata övergångar över floderna. Men de var oftast bara enkla konstruktioner som man försiktigt kunde gå över. Vanligast var naturliga vadställen.

Det var under denna tid som man förmänskligade lagarna till viss del. Tortyren minskade. Dödsstraffen och fängelsehålorna blev dock kvar. En ämbetsmannakår bildades inom de nu bildade förvaltningarna. Byråkratin uppkom. Adelns och prästväldets makt beskars.

Man var mer eller mindre reformvänlig och rationalitet var ledstjärnan. Den så kallade upplysta despotismen hade olika framgångar i skilda länder. I Frankrike och under
Ludvig XV blev framgången minimal.

Problemet här var inte att ämbetsmännen var dummare än annorstädes. Problemet var inkomsten till staten. Enbart bönderna betalade och de var inte speciellt rika. Adeln var skattebefriade och det var dessa som hade kapital.

Vi vet hur det gick med adeln i slutet av 1700-talet i Frankrike. Men redan några årtionden innan revolutionen var missnöjet stort över adelsprivilegierna. Det var dessa som i förstahand stoppade infrastrukturens utbyggnad i Frankrike genom sin skattebefrielse. Det fanns inget kapital för detta då och adelns makt var till stor del större här än i många andra länder. Se något om vad despotism är här.