Platons dröm i boken Staten fanns till viss del i Fredriks stat Preussen under senare delen av 1700-talet. Ja kanske man kan säga att vissa delar var igenkända över hela världen och är kanske till viss del det även i dag.
Det uppdelade samhället som Platon ansåg som det bäst fungerande. Adel för sig, bönder för sig, hantverkare för sig och de styrande för sig. Och så den grå massan, då slavarskiktet i dag arbetarskiktet. Men nu har vi ett skikt till, de segregerade och utanförstående, som nu ska segregeras än mer, genom att tvingas leva på än mindre ersättning och konkurrera om de procentuellt få arbeten, som finns.
Främlingshatet stiger i dag på samma sätt som judehatet i Sverige under kriget.
Inte tog Sverige emot några judar under de första krigsåren fast man visste vad som pågick i Tyskland. Inte vill majoriteten av svenskarna ta emot flyktingar i dag heller från några krigshärjade länder. Inget är förändrat. Människan är densamma i alla tider. När en generation lärt sig något ersätts de av en ny som ingen erfarenhet har av liv och medmänsklighet.
Kanske diskussionerna om arvsynd ändå inte är så flummiga som man kan tro.
Nåväl skiktningen av klasser som på Platons tid fanns i Preussen under 1700-talet. Fredrik den stores regeringstid. Bönder var bäst på att odla sa man, så bonde bliv vid din läst och låt arbetet gå i arv. På samma sätt ansågs andra yrken skulle ärvas för bästa möjliga produktion och skicklighet. Mycket lite rörlighet fanns på arbetsmarknaden då som tidigare. Först med industrialismen förändrades allt och människors arbeten fragmenterades till vissa moment i en kedja av en tillverkningsprocess med en lön som knappt gick att leva på i en miljö som i många fall var förödande för hälsan.
Arbetarklassen började opponera sig, början till socialismen kom, fria människor med fria yrken skulle uppfostras in i fabrikers själsdödande tillverkningsprocesser.
Inte konstigt att protesterna kom.
På Fredrik den stores tid beskattades folk utefter status. Lägst yrkesgrupp beskattades procentuellt högst. Så även numera när arbetslösa beskattas hårdast i förhållande till en som har turen att ha ett arbete.
Adeln lägst likt höginkomsttagare i dag som fått än mer över efter herrarna i alliansens ideologi. I dag då de som får en sämre ersättning på grund av samhällets oförmåga att skaffa jobb till sina innevånare. Det är faktiskt samhällets sak och en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle att få ett jobb. Alla kan inte ordna detta själva. I dag ska dessa segregerade få mindre ersättning att leva på i Sverige. Medan de som har jobb ska få skattelindring.
Så nog är vi lika på detta område, som på Fredriks tid. De som har ska ha mer. De som inget har, ska det tas ifrån som de redan har. Ja det var bibelns ord som tolkats som att man inget ska ha om man inget har. Feltolkning tagit från sitt sammanhang men ett utryck som ändå kan ses relevant inom politiken av i dag i Sverige.
Ja det får räcka för i dag. Den som är intresserad av Fredrik den Stores tid och hans regeringstid kan här läsa om detta.
