Citat: I det krisande Europa är lönesänkningar just nu en
standardingrediens i sparpaketen, och här hemma har kraven på öppningsklausuler
som tillåter företag med problem att sänka lönerna blivit allt högljuddare.
De fackliga
organisationerna har – i stort – lyckats hålla emot. Tills nu.
För trots
Fahlbergs och de andra förhandlarnas ansträngningar kvarstår faktum. Priset
för att rädda SAS blir att de anställda tvingas sänka sina löner.
Att hindra det från att bli ett
mönster som sprider sig är kanske den viktigaste fackliga uppgiften just nu. Slut citat.
SAS har visat vägen i Sverige.
Fackens framtida uppgifter kan bli att förhandla om så små lönesänkningar som
möjligt, istället för som nu så höga lönelyft som möjligt.
Staten - om nu Borg sitter kvar -
får uppgiften att sänka skatten för de med arbete så kontentan blir så nära
noll som möjligt. Riksbanken att hålla nere inflationen så konsumtionen hålls
uppe.
Borgs att ytterligare dra in resurser från arbetslösa och sjuka, för att
staten ska få råd att upprätthålla de skattesänkningar som gjorts för de med
arbete.
Detta är framtidens Sverige med Borg
vid rodret eller någon annan alliansfrälst.
Med socialdemokraterna vet ingen hur
det blir, inga löften är givna om förbättringar för de i fas 3, arbetslösa
eller sjuka, och inga förslag är givna om att skattekraft efter inkomst åter
ska bli målet.
Segregationspolitiken kan mycket väl
vara här för att stanna - oberoende av vem som sitter i regeringskansliet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar