Gottlob Frege med sin notation i vilken han använde symboler för att återge uttryck.
Uttryck som alla, ingen, något etc. Han arbetade utefter samma bevisföringsstrategi som en gång uppfanns av Euklides, vars bok ”Elementa” ännu i början av 1900-talet användes inom matematikens läroanstalter. Euklides arbetade med olika figurer och namngav dessa.
Euklides har gett oss bl.a. uttrycken definition, axiom, triangel, cirkel, kvadrat och parallell.
Frege arbetade utifrån ett begränsat antal axiom, för att ur dessa härleda olika teorem.
Han såg som sitt livs projekt att härleda matematikens lagar genom en logisk beräkningsgrund.
Han lyckades genom att visa att det gick att definiera de naturliga talen logiskt icke-matematiskt. Ett tal kunde ses som en klass. Exempelvis kan talet fem definieras som
klassen av alla klasser som innehåller fem av något.
Insamlingen i siffror av pengar för nödlidande i världen har ökat. Väl är väl det, då staten försöker slippa sitt ansvar i mesta möjliga mån och lämnar över det till frivilligorganisationer.
Företag har ökat sina bidrag till de flesta organisationer, med ett undantag, till de kristna organisationerna.
Uttryck som alla, ingen, något etc. Han arbetade utefter samma bevisföringsstrategi som en gång uppfanns av Euklides, vars bok ”Elementa” ännu i början av 1900-talet användes inom matematikens läroanstalter. Euklides arbetade med olika figurer och namngav dessa.
Euklides har gett oss bl.a. uttrycken definition, axiom, triangel, cirkel, kvadrat och parallell.
Frege arbetade utifrån ett begränsat antal axiom, för att ur dessa härleda olika teorem.
Han såg som sitt livs projekt att härleda matematikens lagar genom en logisk beräkningsgrund.
Han lyckades genom att visa att det gick att definiera de naturliga talen logiskt icke-matematiskt. Ett tal kunde ses som en klass. Exempelvis kan talet fem definieras som
klassen av alla klasser som innehåller fem av något.
Insamlingen i siffror av pengar för nödlidande i världen har ökat. Väl är väl det, då staten försöker slippa sitt ansvar i mesta möjliga mån och lämnar över det till frivilligorganisationer.
Företag har ökat sina bidrag till de flesta organisationer, med ett undantag, till de kristna organisationerna.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154644
Varför och vad visar det för något om vår tid? Tidigare var de kristna insamlings-organisationerna de som sågs som mest seriösa och viktigast. Idag börjar det bli tvärtom,
i Sverige, är väl bäst att tillägga, det är inget globalt fenomen.
Det finns en anledning, men vad är den? Avkristnandet? Så enkelt är det nog inte, hjälporganisationer bedöms nog efter trolig effektivitet i första hand. Dålig marknadsföring? Kanske. Skam? Kanske, de som skänker känner att de tar parti för en tro om de skänker till någon kyrkas hjälporganisation. I dag kan det ses som fånigt att vara troende och kritik kan komma från allt och alla. Troligen är det rädsla för hån och skam som ligger bakom att företag helst ger till icke religiösa organisationer idag.