NASA Deep Space Station 23

 

Bild https://www.nasa.gov En kran sänker ner reflektorramen i stål för Deep space station 23 på sin plats den 18 dec på en 20 meter hög plattform ovanför antennens piedestal som ska styra reflektorn. Paneler kommer sedan att fästas på strukturen för att skapa en krökt yta för att samla in radiofrekvenssignaler. NASA/JPL-Caltech

NASA:s Deep Space Network är en rad mycket stora radioantenner som gör det möjligt till myndighetsuppdrag som att spåra och skicka kommandon till och ta emot vetenskaplig data från rymdfarkoster som är på väg till ex månen. NASA lägger nu till en ny antenn vilket gör att det totala antalet är 15, för att stödja den ökade efterfrågan på världens största och mest känsliga radiofrekventa telekommunikationssystem.

Installationen av den senaste antennen ägde rum den 18 december 2024  då team vid NASA:s Goldstone Deep Space Communications Complex nära Barstow, Kalifornien installerade reflektorramen i metall på Deep Space Station 23, en multifrekvent strål-vågledarantenn. När Deep Space Station 23 tas i drift 2026 kommer den att ta emot sändningar från uppdrag som Perseverance, Psyche, Europa Clipper, Voyager 1 och en växande flotta av framtida rymdfarkoster med människor och robotar i rymden.

"Det här tillskottet till Deep Space Network representerar en viktig kommunikationsuppgradering", beskriver Kevin Coggins, biträdande biträdande administratör för NASA:s SCaN-program (Space Communications and Navigation).

"Kommunikationsinfrastrukturen har varit i kontinuerlig drift sedan det skapades 1963 och  denna uppgradering säkerställer att NASA är redo att stödja det växande antalet uppdrag som ska utforska månen, Mars mm. Med Deep Space Network kan vi utforska Mars landskap med våra rovers, se James Webb Space Telescopes kosmiska observationer med mera", beskriver Laurie Leshin, chef för JPL(Jet Propulsion Laboratory, Pasadena, Kalifornien). "Nätverket möjliggör över 40 djuprymdsuppdrag, inklusive de mest avlägsna människotillverkade objekten i universum, Voyager 1 och 2. 

Med uppgraderingar som dessa kommer nätverket att fortsätta att stödja mänsklighetens utforskning av vårt solsystem och bortom detta, vilket möjliggör banbrytande vetenskap och upptäckter långt in i framtiden."

NASA:s Deep Space Network förvaltas av JPL, med tillsyn över NASA:s SCaN-program. Mer än 100 NASA-uppdrag och icke-NASA-uppdrag är beroende av Deep Space Network och Near Space Network inklusive stöd till astronauter ombord på den internationella rymdstationen och framtida Artemis-uppdrag, övervakning av jordens väder och effekterna av klimatförändringar, stöd till utforskning av månen och nya upptäckter i solsystemet och bortom det.

För mer information om Deep Space Network.

Vissa insamlingar ska bli avdragsgilla för givaren. Uträkningen av vissa är utstuderad.

Varför är det endast vissa insamlingar som är avdragsgilla för givaren?

Läs artikeln som medföljer och ni får förståelse på vad denna förändring av skatteavdrag syftar till.

Det är första steget mot ett socialsystem som finns i många andra länder.

Det att gåvor ska ersätta statens eller kommunens bidrag till fattiga och sjuka som inte har till livets nödtorft.  De insamlingar som har till syfte att ersätta eller komplettera försörjningsstöd blir skattebefriade - andra inte.

Reformen är sent ute då kommunerna idag redan har problem med kostnaderna för socialbidrag, då skatteinkomsten minskat efter alla jobbskatteavdrag.

Människor som har ett arbete ska inte tvingas betala skatt för att försörja de som inte har ett arbete, menas det. Istället ska de som så önskar frivilligt få ge en slant till dessa segregerade grupper.

Förändringen av samhället fortsätter, ännu är inte moderaterna klara med sitt systemskifte. En gåta är hur lätt det var för dem att - utan protester - förändra svenska folkets syn på sina medmänniskor och hur lätt de som var och är utanför accepterade den behandling de får.

Gåtan är även hur socialdemokraterna en gång kunde bygga upp ett samhälle där alla sågs som lika mycket värda och med denna syn regera så många år.

Här finns forskningsfrågor som borde tas tag i.

Hur kunde människor förändras så kapitalt i sin syn på medmänsklighet de senaste åren mot förr? Är det en generationsfråga vi ser, eller vad är det?

Mitt tips är en generationsfråga, och amerikanisering efter alla år med amerikanska talkshows. I dessa underhållningsprogram florerar fördomar mot de som inte har ett arbete.

Matematiker är en klass för sig när de samlas.

Gottlob Frege med sin notation i vilken han använde symboler för att återge uttryck.
Uttryck som alla, ingen, något etc. Han arbetade utefter samma bevisföringsstrategi som en gång uppfanns av Euklides, vars bok ”Elementa” ännu i början av 1900-talet användes inom matematikens läroanstalter. Euklides arbetade med olika figurer och namngav dessa.
Euklides har gett oss bl.a. uttrycken definition, axiom, triangel, cirkel, kvadrat och parallell.

Frege arbetade utifrån ett begränsat antal axiom, för att ur dessa härleda olika teorem.
Han såg som sitt livs projekt att härleda matematikens lagar genom en logisk beräkningsgrund.

Han lyckades genom att visa att det gick att definiera de naturliga talen logiskt icke-matematiskt. Ett tal kunde ses som en klass. Exempelvis kan talet fem definieras som
klassen av alla klasser som innehåller fem av något.

Insamlingen i siffror av pengar för nödlidande i världen har ökat. Väl är väl det, då staten försöker slippa sitt ansvar i mesta möjliga mån och lämnar över det till frivilligorganisationer.
Företag har ökat sina bidrag till de flesta organisationer, med ett undantag, till de kristna organisationerna.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=154644
Varför och vad visar det för något om vår tid? Tidigare var de kristna insamlings-organisationerna de som sågs som mest seriösa och viktigast. Idag börjar det bli tvärtom,
i Sverige, är väl bäst att tillägga, det är inget globalt fenomen.

Det finns en anledning, men vad är den? Avkristnandet? Så enkelt är det nog inte, hjälporganisationer bedöms nog efter trolig effektivitet i första hand. Dålig marknadsföring? Kanske. Skam? Kanske, de som skänker känner att de tar parti för en tro om de skänker till någon kyrkas hjälporganisation. I dag kan det ses som fånigt att vara troende och kritik kan komma från allt och alla. Troligen är det rädsla för hån och skam som ligger bakom att företag helst ger till icke religiösa organisationer idag.