Kan det finnas osynliga utomjordiska livsformer mitt ibland oss?

Helen Sharman, Storbritanniens första astronaut är kemist vid Imperial College London. Hon påstod nyligen att främmande livsformer (från andra solsystem) är omöjliga att upptäcka men kan leva mitt  ibland oss. 


Det finns många definitioner av vad liv är. Mängden av definitioner är ett enormt problem när det gäller att söka efter liv på planeter i främmande solsystem. Men även här på Jorden. Många säger enbart  "Vi vet det när vi ser det" detta innebär att vi begränsar oss till geocentrisk, möjligen även antropocentriska idéer om hur liv ser ut. När vi tänker på utomjordiskt liv föreställer vi oss ofta en humanoid varelse. 


Men det intelligenta liv vi söker efter behöver inte vara Humanoider. Sharman säger att hon tror att utomjordingar existerar. Hon säger: "Är de som du och jag bestående av kol och kväve? Kanske inte. Det är möjligt att de är här just nu men vi kan helt enkelt inte se dem. "Sådant liv skulle existera i en "skuggbiosfär". 


Med det menar hon inte ett spökrike utan oupptäckta varelser med en annan biokemi. Detta innebär att vi inte kan studera eller ens märker dem eftersom de är utanför vår förståelse. Förutsatt att de existerar skulle en sådan bioskuggsfär förmodligen vara mikroskopisk. 


Varelser som kanske kommit hit medföljande i meteoriter pch i storlek av mikroskopiskt slag kanske uppbyggda av kisel istället som vi är av kol.


Ett populärt förslag för en alternativ biokemi är baserat på kisel snarare än kol. Det är vettigt även från en geocentrisk synvinkel. Runt 90 % av jorden består av kisel, järn, magnesium och syre vilket innebär att denna möjlighet är helt potentiell möjlig för att bygga liv från likt kol är och blev för vårt liv.


Jag (min anm.)anser att om dessa liv existerar nästintill osynligt då de är mikroskopiskt små (enligt tanken ovan) kan dessa knappast uppleva oss likt vi inte kan upptäcka dem.

 Utöver det anser jag att detta liv då knappast är intelligent utan amöbalikt. Men vill vi tänka vidare finns inget som inte säger att besök från aliens (teoretiskt om dessa finns) skulle kunna besöka oss i storlek som oss men osynliga i det spektrum våra ögon (och kanske instrument) kan uppleva dem.


Ovan fantasibild på alien från 

Två nya intressanta exoplaneter har upptäckts

GJ 229 är en röd dvärgstjärna i Harens stjärnbild 19 ljusår bort. I detta stjärnsystem har  upptäckts en intressant exoplanet. GJ 229 A en planet av Neptunus storlek. Den finns i den livsmöjliga zonen vid GJ 229 vilket gör den intressant att studera vidare. 


Utöver detta intressanta planetsystem har även ett annat planetsystem också visat sig intressant. Det är solsystemet GJ 180 en röd dvärgstjärna 39 ljusår bort i riktning mot stjärnbilden Floden. Här har den exoplanet som dragit till sig uppmärksamhet fått beteckningen GJ 180 d. Även denna planet finns på ett avstånd från sin stjärna som gör den intressant. Storleken på denna planet är ca fyra gånger större än Jorden.


Spännande objekt att fortsätta studera och förhoppningsvis bättre förstå efterhand som allt bättre instrument för detta konstrueras.


Bild från vikipedia av två infrarödbilder av den röda dvärgen GJ 229A och dess följeslagare, den bruna dvärgen GJ 229B.

Kan ufo-rapporters publicitet skada säkerhetsläget för USA

Den amerikanska flottan erkände sig ha   information som rör ett under 2004 möte mellan USS Nimitz och okända antennförsedda objekt (om nu inte detta är fake news min anm.) 


Marinen sa sig ha tre UFO-videor en från 2004 vid mötet med USS Nimitz och två från 2015 på oidentifierade flygande föremål. Materialet är för närvarande märkt och klassificeras som topphemligt under Executive Order 13526 och har klassificerats hos myndigheterna som att ett frisläppande av detta material skulle orsaka exceptionellt allvarlig skada för den nationella säkerheten i USA. "


Om det är sant (min anm.) att dessa uforapporter är filmade är det inte konstigt att de är topphemligt material. Troligen är det topphemliga testflygningar av nya slag av drönare. Bara det att det finns antennliknande delar på dessa objekt visar att de har sitt ursprung från någon myndighet eller stat på Jorden. Utomjordiska farkoster kommer knappast till vårt luftrum med synliga antenner de har säkert mer tekniskt avancerad utrustning annars skulle de aldrig kunnat resa hit.


Så det är inget konstigt att USA vill hemlighålla rapporten eller inte släppa dessa filmer. Det konstiga är att information om dessa möten med testflygning av nytt flyg eller spionverktyg kommit ut i media. Om det nu inte är såkallad fake news.

 Misstanken kan finnas då jag inte förstår varför marinen säger sig ha dessa filmer och samtidigt att de är hemligstämplade. Det skapar ju bara rykten bland allmänheten.

Bild från pixabay.com  på moln som kan missuppfattas som ett ufo.

Murchisonmeteoriten innehåller spännande stjärnstoff.

Forskare har nyligen identifierat det äldsta materialet på jorden. Damm från en stjärna  4 miljarder år äldre än vår sol och dess solsystems ålder 4,6 miljarder år. Detta damm är således  9 miljarder år gammalt. 


Stjärndammet hittades inne i en meteorit som störtade ner i Murchison Australien den 28 september 1969.


Dammet inuti denna är nu undersökt och kommer från en stjärna som en gång fanns men vars materia slungats ut i universum då stjärnan var i sin sista fas. Var denna stjärna fanns kan inte utrönas.


Men dammets väg blev in i materia som en gång var början till vårt solsystem då detta troligen var i flytande form.


Min tanke (min anm.) är att det kanske innan vårt solsystems uppkomst fanns ett annat i vår area av universum men vars materia nu försvunnit genom expansionshändelser och att materia som då i form av vätemoln i området efterhand bildade vårt solsystem.


Universum vimlar av flytande damm men inget av detta som nu hittats har tidigare hittats på Jorden. Det beror på plattektonik  och vulkanism och andra planetariska processer när de värms upp och omvandlas allt PRESOLAR damm.   Damm från det som fanns innan Jorden bildades omvandlades vid Jordens ombildande till ospårbart stjärnstoff åldersmässigt (enligt min tolkning min anm.) säger rapportskrivare Philipp Heck, Robert A. Pritzker Associate curator för Meteoritics och Polar studier på fältet Museum of Natural History i Chicago. 


Bild från vikipedia av ett Fragment av Murchisonmeteoriten.

Komet 67P. Här dansar damm i en vind som en dag troligen delar kometen till två.

Komet 67P antogs vara en tyst smutsig snöboll på sin bana i solsystemet. Men efter rymdfarkosten Rosetta Missions undersökning ovan kometen under 2014 till 2016, då den programmerades att störta ner på dess yta har fotografierna från denna farkost förundrat forskare.


 Både kometens form och händelser på ytan var en överraskning se medföljande länk här. 



Vad som avslöjades var att ytan inte är en stilla plats utan här sveper blåsten fram innehållande sand, iskorn och damm vilket virvlar runt i fördjupningarna.


Alex Hayes en engelsk docent i astronomi, presenterade forskningen utifrån Rosettas datainsamling vid den amerikanska geofysiska unionens höstmöte den 10 december 2019.


Det vi förväntat var sten och grusmaterial i en slät terräng den terräng som täcker halva kometen där is ansågs inte finnas. Men dessa regioner var istället överraskande isiga och var  de mest aktiva delarna av kometen. Rörelserna här är anledningen till urgröpningarna av kometen. Teoretiskt har nu utarbetats en modell för hur denna process började och har fortsatt agera. Något som sker säsongvis.


Kometen har en form som påminner om en skivstång, med två lober och en hals där en av de största släta terrängområdena är på halsen i en region på kometen.


Kometens hastighet genom solsystemet i 135185 km/tim och ett år (runda runt solen) är 6,45 år. Under denna resa värmer solen kometen under några  månader och effekten blir att isigt material kommer i rörelse. 


Jag)min anm,) undrar om inte denna process en gång slutar med att kometen blir delad i två stycken. Urholkningen delar till slut kometen genom att vinden urholkar dess mjuka yta än mer.



Bild från vikipedia på komet 67P eller 67P/Churyumov-Gerasimenko som den även kallas.

Främmande Stjärnor finns bland Vintergatans stjärnor.

Forskare som analyserat stjärnor i Vintergatan har upptäckt att bland dessa finns en del bestående av ovanliga ingredienser med tanke på hur andra stjärnor i Vintergatan är innehållande av metaller mm.  De har låg metallhalt i jämförelse med merparten av stjärnorna i Vintergatan.


I arbetet med detta var Adrian Price-Whelan forskare vid Flatiron Institute's Center for Computational Astrophysics i  New York City varit den som ledde projektet vilket resulterade i den rapport som nyligen publicerades i The Astrophysical Journal.

Stjärnor med annorlunda sammansättning har blivit till utanför Vintergatans vätemoln med dess innehåll. 


En del har säkert kommit dragits in i Vintergatan från andra mindre galaxer som krockat med Vintergatan eller i sin helhet dragits in i denna. Magellanska molnen är två galaxer som en gång i framtiden troligen kommer att bli en del av Vintergatan. Tidigare har troligen andra mindre galaxer redan rönt detta öde. Galaxer vilkas stjärnor uppkommit i något annorlunda sammansatta gasmoln och nu kan tydas som stjärnor olika majoriteten av Vintergatans stjärnor.


Men det är även stjärnor som kommit till i vätemoln som i Vintergatans början kom hit i mindre moln och här blev till en del stjärnor men inte från början var en del av vintergatans eget vätemoln.


Vi kan (min anm.) säkert hitta fler stjärnor i vintergatan som kommit till av andra materialblandningar än de som hörde hemma från början i Vintergatan. Kanske dessa stjärnor även har ett planetsystem med något annorlunda planetinnehåll, materiellt, än ex de som ingår i vårt solsystem eller merparten av planetsystemen i vårt solsystem. Då i form av mer av vissa metaller eller grundämnen än vad som finns ex på jorden.


Jag undrar även om man tittat på om vårt solsystem är ett av dessa främmande solsystem det handlar om ovan eller är ett massproducerat sådant enligt premisserna i vintergatans barndom. Men troligen är detta gjort sedan länge.

Bild från pixabay.com på en blick ut i vintergatan.

13 miljarder ljusår bort har upptäckts tre bubblor som minner om när vätedimman släppte genom ljuset för första gången efer BigBang.

Under hundratals miljoner år efter Big Bang var universum en tjock soppa av väteatomer där ljus knappt kunde skönjas. Så tät var väteatomsmolnet att det första ljuset från de första stjärnorna inte kunde tränga igenom vätedimman. 


Men då allt fler stjärnor i denna smog efterhand bildades och hölls samman som stora galaxer vilka expanderade från varandra kunde ljuset tränga fram och det varde ljus. Vätemolnet som var ursprunget till alla sedan uppkomna atomer och stjärnor tunnades ut.


Detta skedde för 13 miljard år sedan, ca en halv miljard år efter Big Bang.

Då de första galaxerna växte sig allt större och utstrålade mer kraftfull energi (och ljus) började de att synas genom den kosmiska dimma som omgav dem (vätgasen) genom att dela (eller jonisera) väteatomer till ett plasma av fria protoner och elektroner vilka bildade stora bubblor. Plötsligt kunde ljus färdas över (vara synligt) i kosmos först genom dessa "bubblor" av denna plasmas uttunnande som omger stora galaxer sedan längre och längre bort då flera av vätgasbubblorna expanderade, tunnades  ut och överlappade varandra.



Nu, har för första gången Astronomer upptäckt tre av dessa bubblor som av skingrade vätgasdimma i en grupp av galaxer 13 miljarder ljusår bort.


 Studien presenterades vid American Astronomical Society Conference i Honolulu och har lämnats för publicering i ett kommande nummer av Astrophysical journal. Det är ett internationellt team av astronomer som identifierat en trio av avlägsna galaxer som utstrålar något av det tidigaste ljuset någonsin som observerats.


Galaxhopen har getts namnet EGS77 och ljuset från denna sändes ut ca 680 miljoner år efter Big Bang att jämför med universums ålder av 13,8 miljarder år. Hopen verkar vara omgiven av tre överlappande bubblor av plasma enligt ovan förklaringsgrund. Forskarna undersökte för denna studie en liten del av rymden genom en exakt våglängd av ultraviolett ljus som avgavs av de tidigaste stjärnorna även känt som Lyman-alfa utsläpp. 


Bilden som jag tycker är passande här från 

Ingen vet säkert hur dessa bubblor den gången agerade eller såg ut. Men som kvinnan på bilden kan vi alla se ut från Jorden och i fantasin föreställa oss hur en bubbla därute plötsligt blev synlig i universums barndom och i slutändan lång senare vi kom till. Bilden är ursprungligen en introduktion till världar som kolliderar men kan även passa här anser jag.