Det behövs mer vatten än man trott för att liv ska uppkomma på en planet

 

Bild https://www.washington.edu Venus, bild tagen av NASAs Mariner 10-farkost (till vänster), paras ihop med en konstnärlig avbildning av tre möjliga atmosfärer på en nyligen upptäckt exoplanet, Gliese 12b. (40 ljusår bort i riktning mot stjärnbilden Fiskarna) Den nya studien är från University of Washington undersöker hur mycket ytvatten en planet behöver för att stödja liv. Foto: NASA/JPL-Caltech/R. Hurt (Caltech-IPAC)

Forskare tror att det finns miljarder planeter utanför vårt solsystem i vintergatan. Mer än 6 000 av dessa exoplaneter är bekräftade. Men bara några av dem är kandidater för eventuellt liv på dess yta. Sökandet efter liv har fokuserat på planeter i guldlockzonen ett avstånd från sin sol som varken är för nära eller för långt från sin sol och därmed kan ha en temperatur som stöder liv vi känner till. Planeter i denna zon anses kunna ha flytande ytvatten.

"När man söker efter liv i universum med begränsade forskarresurser måste man filtrera bort några planeter," beskriver huvudförfattaren Haskelle White-Gianella, UW doctoral student of Earth and space sciences. vid UW Universiy of Washington.

Vatten är nödvändigt men garanterar inte livets existens på en planet. Med denna studie arbetade forskarna för att ytterligare begränsa sökandet genom att undersöka planeter med bara en liten mängd vatten.

"Vi var intresserade av torra planeter med mycket begränsat ytvattenlager betydligt mindre än vad ett hav på jorden rymmer. Många av dessa planeter ligger i den livsvänliga zonen runt sin stjärna. Men vi var inte säkra på om de faktiskt kunde vara livsvänliga," beskriver White-Gianella.

Teamets resultat, publicerade den 13 april i Planetary Science Journal (se nedan) och visar att livets möjlighet beror på den geologiska kolcykeln en vattendriven process som utbyter kol mellan atmosfären och ytan under miljontals år och stabiliserar yttemperaturerna.

Koldioxid som kommer från vulkaner i ett naturligt system samlas i atmosfären innan det faller tillbaka ner till marken med regnvatten. Regn eroderar och reagerar kemiskt med bergarter på markens yta och avrinning transporterar kol till havet där det sjunker till havsbotten. Plattektonik driver kolrika oceaniska plattor under kontinenterna. Miljontals år senare återuppstår sedan kol när berg bildas.

Om vattennivåerna ät för låga för att regn ska uppkomma kan koldioxidborttagning från atmosfären  inte hålla jämna steg med utsläppen från vulkanutbrott och koldioxidnivåerna i atmosfären skjuter i höjden vilket fångar vatten. Stigande temperaturer förångar det återstående ytvattnet vilket initierar okontrollerad uppvärmning som får planeten för varm för att stödja liv.

"Så det gör tyvärr att dessa torra planeter inom livsvänliga zoner osannolikt stödjer liv," beskriver White-Gianella. Även om forskare har instrument som kan mäta ytvatten är steniga exoplaneter svåra att observera direkt. I denna studie genomförde forskarna en serie komplexa datasimuleringar för att bättre förstå hur vatten kan bete sig i dessa ökenvärldar.

Tidigare försök att modellera kolcykeln fokuserade på kallare, kanske blötare planeter. Modellerna tog hänsyn till avdunstning från solljus, men inkluderade inte andra faktorer, såsom vind. White-Gianella anpassade befintliga datamodeller till torrare planeter genom att förfina uppskattningar av avdunstning och nederbörd.

"Dessa sofistikerade, mekanistiska data modeller av kolcykeln har gjorts genom att människor försökt förstå hur jordens termostat har eller inte har fungerat över tid," beskriver seniorförfattaren Joshua Krissanen-Totton, bUW assistant professor of Earth and space sciences..

Funktionen av den geologiska kolcykeln på torra planeter till stor del outforskad. Resultaten visar att även planeter som bildas med vatten på ytan kan förlora det och gå från potentiellt livsmöjlig miljö till obeboelig på grund av störningar i kolcykeln.

Venus är ett exempel. Venus är ungefär lika stor som jorden, troligen bildad ungefär samtidigt och kan ha börjat med en liknande mängd vatten.

Ändå kan Venus yta idag mäta sig med temperaturen i en vedeldad pizzaugn beskriver White-Gianella.

Många teorier försöker förklara varför jorden och Venus är så olika. White-Gianella och Krissanen-Totton föreslår att Venus, som ligger närmare solen, kan ha bildats med något mindre vatten än jorden vilket rubbade balansen i den geologiska kolcykeln. När yttemperaturerna steg i takt med koldioxidnivåerna i atmosfären förlorade Venus sitt vatten  och allt liv den kunde ha hyst.

Kommande uppdrag till Venus kommer att försöka förstå vad som hände med planeten och om den någonsin hyste liv. 

"Det är mycket osannolikt att vi kommer att landa något på ytan av en exoplanet under vår livstid. Men vår grannplanet Venus  är utan tvekan den planet som kan lära oss mer om exoplaneter," beskriver White-Gianella.

Denna studie finansierades av National Science Foundation, NASA Astrobiology Program och Alfred P. Sloan Foundation och kan läsas här.

Skulle kristendomens dogmer behövas i riksdagen?

Om vi haft kristna värderingar i Alliansen skulle bergspredikan varit ledsnöret. Och vi hade inte sett kyrkan protestera mot sjukvårdreformen vilket vi såg i påskas. Behovet hade aldrig kommit.

Fas3 hade aldrig kommit och inte neddragning av ersättning till sjuka och arbetslösa. Den nu diskuterade Fas 3 kommer knappast att avvecklas och ett av de partier som stöttar Fas 3 och gratisarbete är Kristdemokraterna, samtidigt som de förespråkar ett mänskligare samhälle.

Tänk på ex fas 3, är det ett mänskligare samhällsfenomen?

Mänskligare för vem?

Vi hade haft en regim som sett till att alla efterhand fick en plats i samhället. Detta kan man inte låta de svaga, sjuka och arbetslösa själva lösa.                 

Det kan de inte.

Sjuka ska självfallet inte arbeta, de ska vårdas och rehabiliteras om det går, annars förtidspensioneras utan att först plågas ekonomiskt och känslomässigt.

En kristen regim eller kristna värderingar i riksdagen anser jag skulle behövas. Jag talar som aktivt kristen.

Kristdemokraterna som nu ingår i Alliansen skämmer ut den kristna läran med att kalla sig kristna men arbeta tvärtom.

Jag förstår människors avståndstagande från det kristna budskapet och misstron mot kristenheten, då människor och ett parti kallar sig kristet och öppet arbetar mot de svaga. 

Stater behöver syndabocken

Minoriteter behövs för att majoriteter ska ha en syndabock att skylla på när något inte blir som de önskar.

Vi har romer i ex Italien vilka ses som skulden till tjuveri och otrevligheter vilket staten låter folk anse och kastar ut dem från landet. En syndabock där staten är medansvarig för att den utses är början på en farlig människosyn där våld kan bli följden mellan de som ska ses som utanför.

I Sverige ligger staten bakom synen på långtidsarbetslösa och sjuka som bidragsfuskare som inte bara kan arbeta utan även skulle kunna det om de sökte arbete. Majoriteten här tror att detta stämmer och njuter av jobbskatteavdrag och synen på de minoriteter som nämns ses som latmaskar och simulanter. Staten har spridit denna syn och majoriteten stöttar detta genom att regeringen blivit omåttligt populär.

Med andra ord är ex den italienska regimen och den svenska regimen samma andas barn. De har lyckats utpeka syndabockar och genom detta har medborgarna fått en syndabock och bryr sig inte om vad regimen beslutar bara de får fördelar själva, att andra behandlas som mindre värda människor blir då betydelselöst och döljs även genom media vilka hjälper till genom att de är regeringsvänliga. Politiken ses som rätt av majoriteten.

Men vi såg hur liknande politik resulterade i övervåld i Sovjet, Nazityskland mfl länder där även syndabockar utsågs. Visst, det vara andra regimer och ideologier, men arbetet med syndabockskonstruerande fanns och var början på ett hårt samhälle vilket även börjats på i vår tid, i vårt land och det är inte som många tror invandrare som förföljs, inte enbart, utan alla som inte har ett arbete eller inte är friska förföljs skoningslöst, ekonomiskt och krasst.

Morgonbönen behövs, i dag liksom förr.

Förr var detta obligatoriskt i skolorna men det försvann i början av 1960-talet.

Morgonbönen var för många en bra början på dagen då man samlade krafter för att göra det man hade framför sig. Barn och ungdomar var kanske inte så intresserade av att delta men många äldre njöt av en lugn och tankefull början på dagen.

Om det fanns arbetsplatser där man började dagen med en andaktsstund vet jag inte, men inom det militära var det även praxis under lång tid. När det slutade här vet jag inte.

Men även i dag tror jag en stund av stillhet skulle passa många innan dagen börjar.

Möjligheten finns, jag lyssnar själv varje morgon på morgonandakten i radions P1. Varje vardag sänds detta program 5.45 men kan höras i repris när som helst senare under dagen.

En stilla stund innan dagen börjar är bra anser jag.

Du som aldrig prövat, varför inte göra detta?

Skräp saknas därför kastas det på gator och torg.

I tidernas begynnelse, igenom medeltiden och fram till nutid fanns avföring, avlidna och hushållsavfall liggande på gator och torg. Blivande läkarstuderande under medeltid och tidigare, fick rådet att ta chansen att obducera lik de passerade vid vägkanterna på landsbygden, för att den vägen lära mer om hur människokroppen var beskaffad. Avlidna och mördade låg ofta kvar där de fallit om de inte hade anhöriga i närheten som tog hand om kroppen. Till glädje för råttor och asätare. Korpar var ex väldigt vanliga likätare förr.

Idag hittas självklart inte lik utefter vägarna om det inte handlar om mord.
Mordoffer tas då hand om direkt.

Avfall i dag som hittas och ses vid vägkanterna är oftast papper av skilda slag som kastas ut från fordon, alternativt avställda fordon som sätts ut i naturen av oförstående egoister som inte begriper bättre.

Det absolut vanligaste är dock papper och matrester som kastas under helgkvällar i centrala delarna av våra städer, där uterestauranger och matställena ligger som pärlor på rad. Bevis för detta påstående kan fås vid besök i centrum av någon stad vid tidigare gryningstimmar, innan det kommunala rengörningsarbetet kommit igång.

Varför kastas då dessa förpackningar på gator och torg istället för i de, i många fall, näraliggande papperskorgarna?

Kan det vara för att människor tycker att det är meningslöst, då många papperskorgar är så omoderna att det lika snabbt som de fylls töms av våra kråkfåglar på jakt efter matrester? Kråkfåglarna, inklusive likätaren korpen, har här fått en ny vana i brist på lik.

Nej, jag tror inte det är svaret. Kan det vara slöhet? Nej knappast, kan man vara uppe och röra sig vid dessa tider det handlar om är det inte slöhet. Ja jag vet, rörelserna har i många fall att göra med hopp om sexuella kontakter. Så det kan ses som ointresse för annat och detta accelererat av spritintag.

Kan det vara spritens fel? Nej knappast, även vid nöjesarrangemang där inte spritintaget är stort skräpas det ned.

Kan det vara barns oförstånd? Nej, nätternas folkvandringar innefattar inte barn.
Det är vuxna myndiga och ungdomar i tonåren.

Ska vi skylla på tonåringarna? Nej, de har lärt sig i skolan att nedskräpning inte är så lämpligt agerande.

Min uppfattning av problemet nedskräpning i offentlig miljö är att det ligger i generna. Människan har i alla tider kastat skräp där de går och står. Vid boplatserna har de ibland haft en bestämd plats nära boningen där de kastat hushållsavfallet. Därefter vid den urbana utvecklingen kastades skräp, inklusive nattkärls innehåll, ut genom fönstren ner i gränderna.
Ser man på det historiskt är det då knappast konstigt att människan i dag fortsätter på detta inlärda beteende genom att kasta dagens förpackningar och rester vid utevistelse där de står och går. Jag tror detta är anledningen till att vi ser nedskräpade gator och torg ännu i dag. Det gemensamma utrymmet skräpas ner.

Det privata däremot hålls rent, men sorteringen av sopor respekteras i de flesta fall inte heller. Men det har säkert samma bakgrund som det offentliga nedskräpandet.

Att lära människan nytt agerande tar lång tid. Det som alltid varit självklart finns nedärvt i generna, och av den anledningen får därför inte människan dåligt samvete eller har dålig förståelse för varför man ska sortera sopor eller inte bör kasta papper etc. var man står och går sena kvällar i centrala delar av städerna.

Skräp som inte finns skapas även i vår nya virituella värld. Vi är beroende av att skräp finns. Skräp som smutsar ner och förstör.

http://www.idg.se/2.1085/1.169733

När inget finns eller lagar skapas som förbjuder nedskräpning får det till följd att människor kastar skräp lika väl på gator och torg. Likväl som programmerare eller hackers i internets virituella värld ser en utmaning i att bli den som hittar nya sätt att skapa virus och trojaner mm för att skräpa ner nätet. Om det sedan även lönar sig ekonomiskt är glädjen fullständig.