19 närliggande galaxers struktur fotograferade av Webbteleskopet

 

Dessa Webb-bilder ingår i en del av ett stort långvarigt projekt, projektet Physics at High Angular resolution in Nearby GalaxieS (PHANGS). Ett projekt som stöds av mer än 150 astronomer över hela världen. Innan Webbteleskopet tog dessa bilder var PHANGS redan full av data från NASA:s rymdteleskop Hubble, Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope's Multi-Unit Spectroscopic Explorer och Atacama Large Millimeter/submillimeter Array, inklusive observationer i ultraviolett, synligt och radiovågor. Webbs bidrag i kort- och mellaninfrarött ljus har gett än mer.

"Webbs nya bilder är extraordinära", beskriver Janice Lee, projektforskare för strategiska initiativ vid Space Telescope Science Institute i Baltimore.

 – De är häpnadsväckande även för forskare som har studerat samma galaxer i årtionden. Bubblor och filament är upplösta ner till den minsta skalan som någonsin observerats och visar mer av stjärnbildningscykeln.

Spänningen spred sig snabbt i hela teamet när Webb-bilderna strömmade in. "Det känns som om vårt team lever i ett konstant tillstånd av att bli överväldigade – på ett positivt sätt – av mängden detaljer i dessa bilder", tillade Thomas Williams, postdoktoral forskare vid University of Oxford i Storbritannien. 

Se mer och läs mer om dessa bilder ovan här från https://webbtelescope.org

Utflöde av gas och damm sker från HH 211

 

Herbig-Haro objekt (HH) är lysande områden som omger nya stjärnor vilka bildas när stjärnvindar eller gasstrålar spyr ut från dessa  stjärnor under bildning (protostjärnor)  och bildar chockvågor som kolliderar med närliggande gas och stoft i höga hastigheter. Ovan bild av HH 211 tagit av NASA: s James Webb Space Telescope avslöjar ett utflöde av gas och damm från en protostjärna då denna inte var mer än några tiotusentals år gammal och hade en massa av endast 8 % av vår sol (den kommer dock att växa till en stjärna lik solen).

Infraröd avbildning är kraftfull metod att studera nya stjärnor och deras utflöden då sådana stjärnor är inbäddade i gas från molekylmoln där de bildas. Den infraröda emissionen av stjärnans utflöden tränger igenom den skymmande gasen och stoftet, vilket gör ett Herbig-Haro-objekt likt HH 211 idealiskt att observera med Webbteleskopets känsliga infraröda instrument. Molekyler som finns i de turbulenta förhållandena ex molekylärt väte, kolmonoxid och kiselmonoxid avger infrarött ljus som Webbteleskopet kan samla in och då blir det möjligt att kartlägga utflödenas struktur.

Bilden ovan visar en serie bogchocker i sydost (nedre vänstra) och nordväst (övre högra) samt den smala bipolära (dubbelstrålar) strålen som driver dessa. Webb avslöjar denna scen i oöverträffad detaljrikedom i ungefär 5 till 10 gånger högre rumslig upplösning än någon tidigare bild av HH 211. Den inre strålen ses "vicka" med spegelsymmetri på vardera sidan av den i centrum belägna  protostjärnan. Detta stämmer överens med observationer i mindre skala och tyder på att protostjärnan i själva verket kan vara en framtida ännu ej upplöst till två dubbelstjärna.

Teamet mätte hastigheterna hos de innersta utflödesstrukturerna som då visade sig ha 80 till 100 kilometers hastighet per sekund. Skillnaden av hastighet mellan dessa delar av utflödet och det ledande material de kolliderar med - chockvågen,  är dock mycket mindre. Forskarna drog slutsatsen att utflöden från de yngsta stjärnorna, som den i mitten av HH 211 mestadels består av molekyler, eftersom de jämförelsevis låga chockvåghastigheterna inte är tillräckligt energirika för att bryta isär molekylerna i enklare atomer och joner.

 Bilden visar NASA: s James Webb SpaceTelescopes högupplösta, nära det infraröda fältet på Herbig-Haro 211. Här avslöjas skarpa detaljer om utflödet från en ung stjärna, en infantil (mycket yngre) analog av vår sol. Herbig-Haro-objekt bildas när stjärnvindar (gasstrålar) avges från nya stjärnor och det då bildas chockvågor som kolliderar med närliggande gas och damm i höga hastigheter. Bilden visar en serie bogchocker i sydost (nedre vänster) och nordväst (övre högra) samt den smala bipolära strålen som driver dem i oöverträffad detalj. Molekyler som exciteras av de turbulenta förhållandena, inklusive molekylärt väte, kolmonoxid och kiselmonoxid, avger infrarött ljus, samlat av Webb, som kartlägger utflödets struktur.

ESA / Webb, NASA, CSA, T. Ray (Dublin Institute for Advanced Studies)

Aluminium har hittats för första gången runt en ung stjärna

Genom att använda data från ALMA-teleskopet har forskare för första gången upptäckt en aluminiumbärande molekyl runt en ung stjärna.


 Aluminium finns rikt inneslutna i meteoriter och är några av de äldsta fasta föremålen som bildades i solsystemens barndom. Men aluminiumets bildande och processen och scenen för hur det gick till är fortfarande höljd i historiens dunkel.


Upptäckten av aluminiumoxid runt en ung stjärna är en viktig möjlighet att studera det tidiga bildandet av hur processen av meteoriter och planeter som jorden kom till och varifrån aluminium kom.


Shogo Tachibana, professor vid University of Tokyo/Japan Aerospace Exploration Agency (JAXA), och hans team analyserade ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array) data från en källa i riktning mot stjärnbilden Orion.

En ung protostjärna. En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling då moln av väte, helium och rymdstoft kontraheras innan stjärnan når den så kallade huvudserien (vilket slag av stjärna den blir).


Bilden är på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus.(vikipedia)