Google

Translate blog

tisdag 5 juni 2018

Vesta en mindre känd asteroid i asteroidbältet


I asteroidbältet mellan Jupiter och Mars finns minst 60 000 asteroider varav den största Ceres (dvärgplanet)  är väl känd sedan rymdfarkosten Dawn besökte den 2016 och upptäckte de omtalade (och en gåta ett bra tag) lysande reflexerna på dess yta.

Vesta är den asteroid i bältet som kommer på andra plats som mest massiv efter Ceres. Storleksmässigt är asteroden Pallas  på andra plats efter Ceres.

Vesta har undersökts grundligt genom Hubbleteleskopet och besöket av Dawn 2011-12 då denna farkost var på väg till ovanstående Ceres.  Storleken på Vesta är ca 500 kilometer i diameter.

Vesta är den ljusaste asteroiden i solsystemet och kan ibland ses med blotta ögat. Dess storlek är 530 km i omkrets.

Vesta är unik bland asteroider då den har ljusa och mörka fläckar på ytan likt månen. Observationer har visat att asteroiden har basaltiska regioner vilket innebär att lava en gång strömmade över ytan. Vesta har en oregelbunden form.  Här finns en stor krater på sydpolen,  460 km i diameter.

 Kratern skär ett genomsnitt av 13 km ner i  jordskorpan sannolikt bildad under  asteroidens tidiga existens.

Materialet vilket flög ut från denna kollision resulterade i ett antal mindre asteroider som nu finns i närområdet däruppe. Inklusive några meteoriter som efter händelsen tog riktning mot Jorden och kraschade här. Som de jordlika planeterna har Vesta en skorpa av kyld lava som täcker en stenig mantel och en järn och nickelkärna. Det ger tilltro till argumentet för att det är en protoplanet, snarare än som en asteroid. Förstadiet till en planetbildning. 

Ett massivt berg finns på Vestas södra pol med ca  20 kilometers  höjd, Flytande vatten flödade en gång över asteroidens yta. Vatten som numera försvunnit ut i rymden sedan länge. 

Tänk så många intressanta och unika asteroider det finns att undersöka ca 60 000 bara asteroidbältet och utanför Pluto finns Kuiperbältet där minst 70000 asteroider inklusive protoplaneter finns.

måndag 4 juni 2018

Kan Pluto ha bildats av miljarder kometer?


Nu finns en teori om att Pluto kanske inte är  en dvärgplanet utan istället en större kometkonsruktion.

Det är forskare från Southwest Research Institutei USA   vilka arbetat fram en teori där Pluto ses som sammansatt av miljarder kometer. För mig låter det som en konstig tanke och teori.

Vetenskapsmän har annars ansett att Pluto kom till i solsystemets början genom att en stenig kärna med en massa gas och damm omkring sig  genom att tyngdkraften gradvis fyllt på mer och mer material på kärnan och lett till en liten sfärisk kropp till det som vi nu kallar dvärgplaneten Pluto.

Men senare upptäckter under 90-talet av andra isiga föremål likt Pluto i Kuiperbältet fick tankarna att ändras och i dag ses en ny möjlig teori om Plutos ursprung.

 "Det nuvarande paradigmet är att kroppar i det yttre solsystemet byggdes av stenar och is", säger Christopher Glein, en forskare från Southwest Research Institutet. Utöver det anser han med flera forskare i en vetenskaplig rapport att  kometer är det som bildat större kroppar av detta slag genom att kometers sammansättning en teori de anser passar bra in på Pluto.

Uppgifterna i rapporten kommer från  kommer från två källor. New Horizons upptäckter   2015 av kväverika glaciärer på Pluto som heter Sputnik Planiti och är den hjärtformiga formationen på Pluto. Inklusive den kemiska sammansättningen av kometen 67P / Churyumov-Gerasimenko, studerad av ESA;s Rosetta 2016.

Författarna av rapporten fann att glaciärens kväveinnehåll liknade vad andra modeller skulle förutsäga om Pluto hade bildats av massor av kometer som 67P.

Pluto är som jättekomet uppbyggd genom att mängder av innehåll från miljarder kometer ingår. En annan upptäckt är att det finns en tunn atmosfär på Pluto vilket antyder att det finns ett underjordiskt hav på Pluto.

Vatten från kometerna som byggt upp Pluto kan visas även på vad jag skrev här i bloggen om iskullar som flyter på kväveytan i hjärtformationen den 24 maj.

 Idén är intressant. Men jag har likväl mina tvivel i så motto att den verkar överarbetad för att kunna bevisas. Vad säger att inte tidigare teori kan vara sann?

söndag 3 juni 2018

Det har hittats Galaxer med få eller inga stjärnor alls. Så kallade mörka galaxer.


Sex mörka galaxer har hittats.  

Galaxer av detta slag är både ljussvaga och svårhittade.

Det finns teorier om att de måste finnas mörka galaxer där enbart enstaka stjärnor kan skymtas i dess svaga sken. Galaxer där gasmoln skymmer all sikt och där stjärnor antas bildas inuti dessa gas- och dammoln som skymmer utsikten. Mörka galaxer är nästintill osynliga om inte rätt instrument avsöker platsen.

Nu finns detta och svagt ljus från mörka galaxer av ett antal av sex stycken hittills har hittats.

Det finns säkert många fler att hitta därute och filosofera över om vad de innehåller eller inte innehåller.

lördag 2 juni 2018

Två slag av svarta hål finns och de finns överallt men av skilda ursprung


I centrum av små galaxer kan dölja sig ett mystisk slag av svart hål som har visat sig svårfångade. Svarta hål av storleken några solmassor till upptill miljontals stora. Solmassan ses då med utgångspunkt av vår sols.


Astronomer har länge (några årtionden) upptäckt många exempel av två typer av svarta hål. Svarta hål bildas efter det att jättestjärnor dör i en supernova och sedan kollapsar inåt. Utöver detta finns stora supermassiva stora svarta hål i mitten av galaxerna ex  Sagittarius A i mitten av Vintergatan. Dessa kan vara upp till miljarder gånger större än solens massa men dess ursprung är okänt.

Numera ses även troligheten av att ett mellanslag i storlek av svarta hål vilka finns i små galaxers centrum. Dvärggalaxerna. Det verkar som om alla galaxer därmed har ett svart hål i sitt centrum.

Forskning visar även att galaxers utbuktning i dess centrala del  är större ju större galaxen är och har samband med det centrala svarta hålets storlek. Ju större galax desto större utbuktning och desto större svart hål finns där.

Detta visar att galaxers och svarta håls tillblivelse har ett samband. Men vad det är för samband vet man inte.

Som vanligt funderar jag på en kanske fantasifull lösning. Kan det vara så att de svarta hålen är resterna av en tidigare galax och den nya är materia som aldrig sögs in utan istället bildade en ny galax? Kanske i samband med Big Bang.

 Kanske de svarta hålen är resterna från ett tidigare universum där enbart svarta hål blev kvar? Just detta och vidare funderingar inom detta kommer här den 12 juni.

fredag 1 juni 2018

Interstellär asteroid upptäckt med en bana runt Jupiter


Nu har det hittats det som man sökt efter lite mer koncentrerat sedan besöket av den cigarrformade asteroiden Oumuamua besökte vårt solsystem på sin väg till och från okända rymder i fjol. En interstellär asteroid innebärande att dess ursprung ej är från bildandet av vårt solsystem.

Asteroiden har fått namnet 2015 BZ509 och finns nära Jupiters omloppsbana  fast roterande åt andra hållet  än de kroppar och asteroider vilka har sitt ursprung från vårt eget solsystems bildande. Just motsatta riktning pekar på att den kommit utifrån, från något annat solsystem från en okänd stjärna (sol) och fångats in i Jupiters bana.  
Men nog skulle även interstellära asteroider kunnat fångas in och fått samma riktningsbana runt våra himlakroppar som solsystemets asteroider tycker jag. Men som sådana är de svårare att spåra och sortera ut.  Sedan kan man fundera över om inte asteroider med motsatt cirkelrörelse kan ha fått denna i vårt eget solsystem genom en kollision med en himlakropp här.

Men om vi likt forskare antar att ovanstående är av intergalaktiskt ursprung kan den vara den äldsta himlakroppen i vårt system och kan ha  dragits in i omloppsbana runt solen och Jupiter i samband med att vårt solsystem höll på att ta form för 4,5 miljard år sedan. Men möjligheten att det skett i nyare tid ska inte heller uteslutas.

Säkert finns fler likartade därute och vissa kan ha kolliderat med Jorden i det förgångna och kanske burit med sig vatten, biomolekyler eller till och med organiskt material och planterat det på Jorden. Men det är en teori som jag har svårt för att tro på.

Varför skulle allt kommit utifrån vad säger att allt material för liv inte var med eller har sitt ursprung i vårt eget solsystem och kanske det är härifrån det kan spridas vidare. Kanske det är från oss livet sprids inte att livet spreds hit en gång.

torsdag 31 maj 2018

Ingen vet varför Jordens magnetfält börjat förflytta sig. Vad händer?


Jordens magnetfält driver västerut. Men varför?

Den 19 maj beskrev jag här väderliknande fenomen på solen inklusive liknande fenomen i havsströmmarna här och ex i gashöljena på gasplaneterna. Ex stormen på Jupiter.

En teori för att förklara magnetfältsrörelsen antyder att det i vissa avseenden liknar Golfströmmen rörelser. Virvlar av liknande slag vilka har sitt ursprung i Jordens rörelser runt solen och dygnsrytmen. Vätskor som roterar ger effekter på magnetfältet i västlig riktning.

Ingen vet om det är sant men omöjligt är det inte att detta förklarar vad som sker.

I så fall kan man se det som att allt roterar likartat anser jag. Väderfenomen, solplasmarörelser, gas och atmosfär, elektromagnetism, vatten i haven mm.

Allt roterar. Kanske än mer om vi mäter noggrant jag funderar på om ljus, strålning av skilda slag, gravitationsvågor och kanske materia inklusive mörk materia gör detsamma. Tanken svindlar men den är möjlig att se som sann dock ej möjlig att ännu bevisa.

onsdag 30 maj 2018

Kan betastrålning ha något med mörk materia att göra.


Betastrålning är sönderfall som sker genom att en neutron i en atomkärna sönderfaller i en proton, en elektron, och en antielektron-neutrino.

Neutroner är en av byggstenarna i en atom men ensamma neutroner sönderfaller enligt ovan och är stabila enbart under ca 9 sek.

Forskarna misstänker nu att cirka 1 procent av den tid som neutroner sönderfaller och bildar övriga partiklar enligt ovan produceras även mörk materia. Vad denna består av vet man dock inte men även denna bör vara någon form av partiklar. Om denna teori är riktig vilket framtida forskning får visa förklarar det ett av de största mysterierna i vetenskapsvärlden.

Existensen av mörk materia antas i idag som sann då denna mystiska materia behövs för att förklara olika kosmiska skeenden såsom varför galaxer kan snurra så fort utan att formmässigt kollapsa. Ingen känd materia har kunnat förklara detta. Därav kom teorin om den mystiska mörka materian.  

Det skulle vara fantastiskt om neutronen visade sig vara den partikel som gör det möjligt för oss att undersöka mörk materia i universum.

Kan mörk materia gåtan nu vara på väg att lösas. Kanske, ingen vet. Men vi har även den mörka energins gåta att lösa. Mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och anses som anledningen till att universums expansionstakt ökar hela tiden.