Eckerhart och själens ofödda gnista

Enligt Eckerhart är en del av vår själ ofödd och ännu ej skapad. Den är vårt innersta. Denna som han kallar själens gnista kan förenas med Gud eller bättre utryckt återförenas med Gud då den ses som kommen ur Gud. Men för att detta ska kunna ske måste vi uppge allt inte bara materiella föremål utan även vår status och hör och häpna vår vilja till att göra goda gärningar och ännu mer häpnadsväckande förlora Gud. Själen måste förlora Gud??

Men Eckerhart är klar i sin ståndpunkt och påstår som slutknorr att allt, precis allt, måste förloras för att själens tillstånd ska få ett fritt intet vilket är en förutsättning för att vinna sig själv och återförenas med Gud.

Som mystiker fick Eckerhart stort anseende på sin tid. Många följde i hans fotspår. Mystiker och 1300-talet var en kombination som fungerade och gav eko i historien. Vidskepelse och vetenskap, religion och alkemi, hörde tiden till.

Nog var denna tid lika spännande som vår. Skillnaden var att i vår tid är tekniken spännande hela tiden utvecklas tekniken och gör livet mer och mer teknikfixerat genom att nya tekniska behov skapas med hård marknadsföring som får oss att anse oss tvungna att äga denna för att vi ska må bra.

På 1300-talet var spänningen inte teknik utan de inre resorna som intellektuella och andra gjorde som sedan resulterade i fantastiska idéer och mystiska uppenbarelser som fick människor att häpna och rädas. Sedan ska vi inte bara se positivt på detta då det i vissa perioder gick helt överstyr. Tänk på häxjakten och på inkvisitionens härjningståg. Men även tekniken som idag påverkar vårt samhälle har och kommer troligen än mer att gå överstyr lite då och då den med. Här tänker jag på atombomben, avgasproblemen och freonutsläppen för att ta något exempel.

Ett aktuellt supervapen som det i dagarna har skrivits om är detta supervapen från USA som nu sett dagens ljus. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1763115.ab Kanske betydligt miljövänligare än de vapen vi tidigare sett. Men fortfarande dödligt farligt och man kan inte påstå annat än att vi människor inte har lärt något ur historien. Vi krigar och förstör lika glatt som våra förfäder gjorde. Varje gång ett krig tagit slut tror vi lika fullt att detta var det sista kriget.

Men så kommer nya generationer och upprepar samma sak igen nu med nyare och mer effektiva vapen. Det vapen som beskrivs ovan är ett av de nyaste. Säkert i tiden. Då det kan ses som miljömässigt bättre än tidigare. Så miljöanpassningen har även börjat synas i vapenarsenalen. Men inte har mänskligheten blivit mindre mordiska för det.

Marsilius av Padua o Kejsaruppgiften

Enligt honom var en stark kejsarmakt det bästa för en stat och dess medborgare. Kejsarens största uppgift skulle vara att upprätthålla det yttre och inre försvaret mot oordning och krigshandlingar.

Men han såg ett farligt hot mot freden. Det var risken av krig mellan den världsliga och kyrkliga makten. Därför ansåg han att kyrkan skulle underordna sig den politiska makten i allt som handlade om världsliga frågor. Påven och prästerskapet ska hålla sig till sakramentens utdelande och lärarrollen inom den kristliga sfären och inget annat ansåg han.
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist01-04disc.htm

Detta sa han under 1200-talet och historien talar sitt tydliga språk. Det blev stora religionskrig senare. Trettioåriga kriget är ett exempel på religionskrig.
http://www.smb.nu/svenskakrig/1618.asp

Något annat var men även det en från början ickepolitisk handling var inkvisitionen.
http://www.admetam.org/inkvisitionen/index.htm

Ja att dra gränsen mellan vad som är världsligt eller religiöst har under hela mänskligheten varit ett dilemma. Många krig har utkämpats med religionen som täckmantel. Vad kan ses som något ickereligiöst, något utanför trons område. Ska man se det objektivt blir det allt utanför de områden Marsilius beskrev. Ska man se det subjektivt utifrån en troendes synpunkt innefattar religionen allt.

Så problemet inom området är näst intill olösligt. Troende och icke troende står här i motsatsförhållande till varandra, troende av olika kyrkor likaså. Därför blev religionskrig så vanliga och så grymma och fortfarande finns oro inom religionsområdet. Islam och hinduism mot kristna m.m. ser vi ofta bevis på i medierna. Politik eller olika slag av religion är ofta inte något som går ihop även idag om de inte är trosfränder. Se tex http://www.gfa.org/latestnews eller http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149373

Slutligen anser jag själv som aktivt kristen att vi alla måste respektera varandra även om vi har helt motsatta uppfattningar i tro eller politik. Tyvärr har religion och tro många gånger använts i mänskliga maktsystem eller av rädsla för oliktänkande och då gett ett resultat som är helt motsatt till kärlek och omtanke innebär vilket oftast är grundpelarna i all trosinriktning.

d`Autrecourt sa att det finns mirakler

med bestämdhet som förklaring till att man aldrig kan vara för säker på någonting. Något som alltid inträffar efter en viss händelse kan bli helt annorlunda i resultat nästa gång det sker även om all erfarenhet visat att alltid en viss händelse resulterar i ett visst resultat. Som exempel tog han elden. Om man för in sin hand i lågan visar all erfarenhet att man bränner sig. Men det finns inget som säger att detta alltid måste bli resultatet. Det finns mirakler. Jesus utförde sådana, bibeln är full av dem.

Vi måste alltid i alla beräkningar ha med möjligheten av ett mirakel. Därför kan vi aldrig vara helt säkra på någonting menade han.

Ja det finns säkert viss sanning i detta. Oväntade resultat av överraskande slag efter en viss handling har vi säkert alla upplevt. Oförklarliga upplevelser vi ej kan förklara har säkert också många av oss upplevt. Även om vi har rutiner av exakt samma slag i många fall när vi gör något och gjort exakt samma sak under lång tid för att vara säkra på att göra rätt så inträffar en dag plötsligt något helt oväntat som vi inte kan förklara, som resultat av handlingen.

Tänk efter, vi har alla upplevt detta, i smått som stort. Man kan kalla det mirakel, otur, tur eller bara bli förbannad eller irriterad när detta sker. Men förklara, det kan vi inte. Livet är inte något vi kan förutse fortsättningen av. Därför är egentligen all planering framåt meningslös. Då händelsekedjor vi inte rår över krockar med vår händelsekedja i livet dagligen och ändrar planering och händelser vi tror oss möta till helt andra slag av händelseresultat. Ett aktuellt exempel på ett mirakel av det slag som bara händer utan att någon förstår hur eller varför är detta som beskrivs här. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_807237.svd

Hur vi än planerar så blir livet ändå inte som vi planerat och ju längre fram i tiden vi planerat våra liv desto större felmarginal måste vi räkna med.

Ockham o Guds vilja inkl dagens makthavares

Hans världsbild gick stick i stäv med den då rådande aristoteliska. Aristoteles världsbild är att världen är som den är av nödvändighet det finns inget alternativ. Ockham ansåg däremot att världen är tillfällig det är tillfälligheten som avgjort hur världen set ut. Det fanns otaliga alternativ vid skapelsen att den blev som den blev såg han som Guds suveräna vilja i bemärkelsen av ett medvetet val av Gud.

Detta gällde även moral. Guds vilja är bestämmande för alla moraliska normer det hade kunnat bli andra moralregler om Gud velat detta. De vi har, är inte som Aristoteles påstod och tidens vetenskapsmän ansåg, det absolut nödvändiga. Vi talar om slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Konsensus enlig Ockham: Gud vill inte det goda därför att det är gott. Istället är det goda gott därför att Gud vill det.

Man kan se det som att godhet är något vi kommit överens om och likaså ondska är något vi kommit överens om. Ondska och godhet är tolkat olika tid för tid. Att ta livet av oliktänkande sågs som godhet för länge sedan. Religionsförföljelser i bemärkelsen tvångsdöpning av hedningar sågs som godhet under många sekel och att utrota avgudadyrkan likaså. Våld och avrättningar i det godas tjänst var helt naturligt och även idag kan man se samma sak. Två stater som kämpar i ett krig mot varandra ber samma Gud om hjälp mot den onde fi. Ja inte kan det vara lätt att vara Gud och veta vem som ska bönhöras i ett sådant läge. Vem har rätt och vem har fel? Tur man inte har gudomlig makt. Hur man än gjort skulle då troende fått lida i ett krig. Vem skulle ha bönhörts och vem skulle ha nonchalerats?

Kan vi inte i vårt sekualiserade land se en likhet enligt ovan i bemärkelsen ont och gott?
Våra politiker ser på människan med politiskt färgade ögon. Reinfeldt anser att människor ska kontrolleras mer så de inte myglar till sig bidrag. Han anser även att det är ok att diskriminera människor utefter om de har ett jobb eller ej. Fastän diskriminering i dag i lag är förbjuden kan ett riksdagsbeslut särbehandla en viss grupp av människor utan att det ses som diskriminering utan istället ses som något gott som bär namnet arbetslinjen.

Inget indexuppräknande görs för långtidsarbetslösas ersättning som ex pensionärer får. Istället har ersättningen sänkts och för att ytterligare segregera har man särbehandlat dessa genom att icke sänka inkomstskatten för dessa utan istället för de som redan har en dräglig inkomst, de som har lyckan att ha ett jobb. Sahlin anser detta vara mycket orättvist och tänker återställa välfärden även för de som blivit utanför efter regeringsskiftet nästa gång. De långtids arbetslösa.

Med andra ord rätt och fel, gott och ont blir ett relativt begrepp där majoriteten av människors värderingar är vad som ska ses som gott och ont, rätt och fel. Tvåmotsatta uppfattningar av maktens individer togs upp här. Ett exempel på vad makt är utifrån våra politiker http://www.makthavare.se/Makthavarlistan

Visst hade det varit lättare om moral hade varit Guds sak och vår att följa denna utan att hitta på egna regler och egen relativ moral och etik. Men människan är inte så lätt att styra utan kan ses som en orolig själ.

En lista kan här ses på Sveriges mesta makthavare och kanske det inte är helt fel att som många präster gör under gudstjänsten ber förbön till Gud att hjälpa Sveriges regering att fatta de rätta besluten för att hjälpa de svaga i samhället. För vem som är svag verkar även det vara relativt i dag. Låt oss hoppas de makthavare vi har tänker och bryr sig om Sveriges hela befolkning och inte gör undantag för vissa grupper.

Duns Scotus ett dumhuvud?

Bland de bevis om Guds existens som diskuterades, gudsbevis var högaktuella diskussionsteman under 1200-talet, var det ett, utformat av Scotus, det som utgår från skapelsens icke nödvändighet som var det viktigaste.

Han menade att skapelsen aldrig behövde ha skett. Många trodde nämligen bergfast på att allt hade skett av nödvändighet även skapelsen.

Scotus sade då till sina meningsmotståndares irritation att dessa skulle sättas i en tortyrkammare och torteras tills de var beredda på att medge att det fanns en möjlighet att slippa torteras. Det var inte nödvändigt att torteras. Nödvändighet var begreppet man kom ihop sig om.

Naturligtvis sa han mer än detta under sitt liv han bildade en skola och hade många lärjungar. Men andemeningen var ovanstående allt var inte nödvändigt det hade inte behövt ha skett menade han.

För dessa idéer blev han hårt attackerad och hans namn blev missbrukat så ofta att till slut var namnet dunce ett vedertaget namn för dumhuvud.

Ännu idag betyder ordet dunce dumhuvud i England.

Vecka 5 upplevelse. Blå ögon blev hövdingaögon.

Tänk ändå att blåögda människor enligt forskare i Köpenhamn har en enda gemensam anfader varifrån alla nu levande blåögda människor härstammar. En händelse som kom till genom en mutation för 6-10000 år sedan. Är det inte fascinerande? Ja kanske inte att mutationen uppstod mutationer har uppstått i alla tider på gott och ont.

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_827057.svd

Nej det fascinerande är tanken på vad detta barns föräldrar ansåg när de plötsligt fick ett blåögt barn något helt nytt som ingen tidigare sett. Varför blev de inte förskräckta? Varför satte de inte ut barnet i skogen eller dödade det omedelbart? Sågs det kanske som en gud som kommit till världen på grund av sin ögonfärg. Vilka tecken såg de i att ett blåögt barn fötts?

Min teori är att detta måste ha hänt i en hövdingafamilj i annat fall hade den vidskepliga era som detta hände i fått till resultat att barnet tagits av daga snabbt och effektivt. Möjligt är att det kan vara modern som övertygat sin make att behålla barnet och se det som kungligt blod eller hövdingablod att barnet fått blå ögon. Kanske det finns ett samband med senare tiders påstående om adligt blått blod.

Hövdingaskapet och makten sågs snart som synonymt med en blåögd pojke eller flicka i denna klan tror jag. Härifrån spreds sedan denna uppfattning genom åren över västvärlden. Samtidigt som kvinnor säkert i första hand valde blåögda fäder eller män blåögda kvinnor efter hand som tiden gick. Det blev status med blå ögon och säkert även som skönhetsideal i väst. Tänk på ariertänkandet det låg kvar långt in i vår tid. Blåögda och blonda sågs och ses av vissa även i dag som livskraftigast och naturligast i norden. Säkert är detta tankar som har sitt ursprung i en mutation för länge sedan i en mäktig hövdingafamilj någonstans i Europa för 6-10000 år sedan om nu danskarnas teori håller.

Kan vi då få fler ögonfärger i framtiden? Troligen har om vi ser mutationen till blåögdhet detta hänt på fler platser att barn fötts med blå ögon men där snabbt tagits av daga. Ett blåögt barn i en fattig familj sågs säkert som ett dåligt omen och barnet fick knappast leva om det nu hänt flera gånger vilket ingen vet. Gulögdhet eller rödögdhet tror jag inte har uppstått bland människor någon gång. Grönögdhet kan däremot mycket väl ha uppkommit. Grönt är mer likt blått och brun färg än gult och rött. Men även om gul eller röd färg muterats in på någon människa så sågs säkert inte det som ett bra omen. Grön kan jag förmoda ha uppstått någon gång. Men knappast då i rätt familj av makt och status för då hade det nog funnits grönögda också. Sedan kan säkert blå ögon ha setts som himmelskt och som ett tecken från gudarna himlen är ju blå. Medan knappast har övriga färger associerat med detta. Tänk även på att blå kläder enbart fick användas av kungligheter långt fram i tiden. Blått var kunglig färg långt in på nyare tid.

Lite tankar runt detta blev det. I övrigt undrar jag varför människor är så noga med att använda dofter även om de är allergiska mot dem. Varför människor tycker att musik ska spelas i tid och otid. Varifrån alla fördomar mot andra människor har uppstått. Om det ockulta intressets ökande i samhället har ett samband med sekualiseringen. Var det någon som undrade om jag är blåögd. Nej jag tänkte väl det. Men för upplysnings skull så är jag brunögd eller mer korrekt med melerad färg.

Raymond Lullus 1200 talstänkaren

hade tankar på en dator redan på 1200-talet. Han ville skapa och trodde på en enhetskunskap som innefattade allt och ur vilken alla sanningar kunde härledas deduktivt utifrån några få grundbegrepp. Han ansåg att även kristendomen då skulle kunna bevisas och därmed hednatiden skulle vara förbi för alltid. För detta ändamål hade han idén att använda mekaniska maskiner i bevisandets tjänst.

En slags maskin som skulle kunna byggas som kunde bevisa logiska sanningar ur satser ur de påståenden som matades in. Maskinens uppbyggd skulle bestå av tre och fyrkanter som man vred på och härmed fick svar från utifrån deras läge i en viss frågeställning. En logikmaskin kan man kalla den. Han hade tanken på det man kan se som en datormaskin men kunde naturligtvis inte bygga den på 1200-talet utan det fick bli en ofullbordad idé. Men han var övertygad om att när denna maskin en gång byggdes i framtiden så skulle den kunna ge svar på allt och en världsfred och religionsfred skulle sedan råda för alltid.

Men inte kan våra tiders datorer ge konkreta och odiskutabla svar på allt. I dag har vi ju tillverkat maskiner enligt de tankar Lullus tänkte, då, en gång för länge sedan. Skulle han sticka upp näsan ur mullen idag och se datorn och dess användningsområde skulle han säkert förvånas. Inte över kapaciteten och snabbheten, han hade tankar på en framtid med datorer utan istället skulle han förvånas över att maskinen inte blev en så välsignelsebringade sak som han var övertygad om att den skulle bli. Vi har knappast religions eller världsfred fast vi har kraftfulla datorer.

Men nog är det fascinerande och få människor vet nog inte heller att Raymond Lullus som levde mellan 1232 och 1316 hade avancerade tankar om en maskin som skulle kunna vad vår tids datorer kan idag.