hade tankar på en dator redan på 1200-talet. Han ville skapa och trodde på en enhetskunskap som innefattade allt och ur vilken alla sanningar kunde härledas deduktivt utifrån några få grundbegrepp. Han ansåg att även kristendomen då skulle kunna bevisas och därmed hednatiden skulle vara förbi för alltid. För detta ändamål hade han idén att använda mekaniska maskiner i bevisandets tjänst.
En slags maskin som skulle kunna byggas som kunde bevisa logiska sanningar ur satser ur de påståenden som matades in. Maskinens uppbyggd skulle bestå av tre och fyrkanter som man vred på och härmed fick svar från utifrån deras läge i en viss frågeställning. En logikmaskin kan man kalla den. Han hade tanken på det man kan se som en datormaskin men kunde naturligtvis inte bygga den på 1200-talet utan det fick bli en ofullbordad idé. Men han var övertygad om att när denna maskin en gång byggdes i framtiden så skulle den kunna ge svar på allt och en världsfred och religionsfred skulle sedan råda för alltid.
Men inte kan våra tiders datorer ge konkreta och odiskutabla svar på allt. I dag har vi ju tillverkat maskiner enligt de tankar Lullus tänkte, då, en gång för länge sedan. Skulle han sticka upp näsan ur mullen idag och se datorn och dess användningsområde skulle han säkert förvånas. Inte över kapaciteten och snabbheten, han hade tankar på en framtid med datorer utan istället skulle han förvånas över att maskinen inte blev en så välsignelsebringade sak som han var övertygad om att den skulle bli. Vi har knappast religions eller världsfred fast vi har kraftfulla datorer.
Men nog är det fascinerande och få människor vet nog inte heller att Raymond Lullus som levde mellan 1232 och 1316 hade avancerade tankar om en maskin som skulle kunna vad vår tids datorer kan idag.
En slags maskin som skulle kunna byggas som kunde bevisa logiska sanningar ur satser ur de påståenden som matades in. Maskinens uppbyggd skulle bestå av tre och fyrkanter som man vred på och härmed fick svar från utifrån deras läge i en viss frågeställning. En logikmaskin kan man kalla den. Han hade tanken på det man kan se som en datormaskin men kunde naturligtvis inte bygga den på 1200-talet utan det fick bli en ofullbordad idé. Men han var övertygad om att när denna maskin en gång byggdes i framtiden så skulle den kunna ge svar på allt och en världsfred och religionsfred skulle sedan råda för alltid.
Men inte kan våra tiders datorer ge konkreta och odiskutabla svar på allt. I dag har vi ju tillverkat maskiner enligt de tankar Lullus tänkte, då, en gång för länge sedan. Skulle han sticka upp näsan ur mullen idag och se datorn och dess användningsområde skulle han säkert förvånas. Inte över kapaciteten och snabbheten, han hade tankar på en framtid med datorer utan istället skulle han förvånas över att maskinen inte blev en så välsignelsebringade sak som han var övertygad om att den skulle bli. Vi har knappast religions eller världsfred fast vi har kraftfulla datorer.
Men nog är det fascinerande och få människor vet nog inte heller att Raymond Lullus som levde mellan 1232 och 1316 hade avancerade tankar om en maskin som skulle kunna vad vår tids datorer kan idag.
