Socialförsäkringsministern är totalt känslokall för utförsäkrade personers problem.

Inget finns i alliansens nya budget om en ändring av hur sjukreglerna slår och en ev. förändring av dessa för att slippa självmord eller ekonomisk misär bland de sjuka. Det finns en utredning men den blir säkert ett slag i luften som resultat precis som protesten mot fas 3 blev.

Nej, iskallt vänder socialförsäkringsministern ryggen åt de drabbade och påtalar enbart att ”det finns regler och dessa ska hållas.”

Men för att vara socialförsäkringsminister i Sverige idag, där sjuka misshandlas psykiskt och stå upp för att detta är rätt, måste en minister av detta slag vara känslokall och säkert är Kristensson vald utefter dessa premisser.

Inte vem som helst skulle klara ett arbete och vara ansvarig för att krossa människors ekonomi och tvinga sjuka att söka arbete.

Alliansen väljer - likt diktaturländer - sina ministrar utefter de syften de ska ha. Syftet att förändra ett land till de styrandes ideologi, oberoende av vad detta innebär för vissa innevånare i ett land.

I Sverige har dock flertalet tyst och med mössan i hand accepterat förändringarna och här behövs inte en säkerhetspolis som med våld tvingar folket till lydnad. 

Miljöpartiets öppna svek mot de långtidsarbetslösa.

Läs detta citat: ”Vi har diskuterat det där fram och tillbaka. Vi tycker att det är en bättre princip att man höjer högkostnadsskyddet stegvis, så att det följer med löneutvecklingen. Det är väl det som gjorde att vi valde att inte gå emot det här, säger Per Bolund till SvD”.

Detta är ursäkten för att gå alliansens väg och låta de sjuka och arbetslösa betala mer innan högkostnadsskyddet faller ut.

Har Bolund med flera Miljöpartister glömt att arbetslösa inte får någon höjning av sin ersättning? Att de för varje år får en urholkad ekonomi genom inflation och att priser höjs? Basbeloppshöjning existerar inte för dessa grupper.

Miljöpartiet bör omedelbart gå in i alliansens fålla, de har i flera fall den senaste tiden nu visat sitt rätta ansikte. Det mörkblå konservativa okänsliga oempatiska ansikte som speglar Sverige av idag. Ett Sverige där segregation av arbetslösa och utförsäkrade är ledstjärnan. Där ekonomisk sortering är människovärdets agenda.

Miljöpartiet är det svekfulla partiet som vänder kappan efter vinden för att få en möjlighet till makt. Men nu har de visat sitt fula tryne, det mörkblå konservativa uttalandet ovan visar hur de tänker och att de, likt alliansen, inte räknar med svenska folket om de hamnat utanför arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna backar från närmandet till Alliansens ideologi.

Socialdemokraternas skuggbudget var först en hyllning till Alliansens budget genom att närma sig deras ideologi.

Men då kritiken var stor inom partiet, det finns fortfarande partimedlemmar med känsla för rättvisa och empati, förändrades budgeten något för att gå igenom.

Men jag riktar här stor kritik mot en sak som jag anser totalt högerpopulistisk.

Höjning av a-kassan. Enbart de första 100 dagarna av en arbetslöshet ska den höjas enligt förslaget, men vad ska då den arbetslöse leva av sedan?

Samma eländesersättning som idag med ett avslut på 65 % av a-kassan när väl fas 3 inträffar?

Var blev protesterna mot fas 3 av?

Gick luften ur när arbetsförmedlingens kufiska undersökning om detta missfoster i arbetsmarknadspolitik gjorts, där man lyckades leda de utfrågade till att hylla sin ersättningsnivå och plats i fas 3?

Troligen och förståeligt. Masochisten njuter, såväl verkar merparten av fas 3 are göra. Ett tecken på att de gett upp sin framtid och inte bryr sig längre och ser sig själva som skyldiga till att ha hamnat i fas 3?

En höjning de första 100 dagarna och sedan inte mer är bara en fördel till de som kan få arbete under denna korta tid, resten lämnas vind för våg i ekonomisk segregation, på samma sätt som i alliansens politik.

Kristdemokrater önskar ytterligare högervridning, man förfasar sig då de kallar sig ett kristet parti.

Kristdemokraterna har lämnat allt vad kristet budskap handlar om och tagit steget till ett de välbeställdas parti. En ideologi som stigmatiserar sjuka och arbetslösa ekonomiskt, nu önskar krafter inom partiet en ytterligare högervridning och skattesänkningar för de mest välbeställda.

Om dessa drumlar till partiledare och anhängare läste sin bibel, då de ändå kallar sig kristna (vilken betydelse de nu lägger i detta) skulle de se hur Jesus umgicks med de stigmatiserade på sin tid. Hjälpte de sjuka och utsatta, inte tvärtom hyllade en agenda som gjorde motsatsen, vilket dagens kristdemokrater gör när de hyllar alliansens agenda.

Inte undra på att människor ser kristendomen som en förtyckarereligion genom historien. Arvet lever vidare hos kristdemokraterna. De får fler att avsky religion och ta avstånd från den, genom sin politik av förtryck av de svaga.

Partiet har även fräckheten att som slogan ha uttrycket ”För ett mänskligare samhälle” mänskligare för vem frågar man sig: för de redan välbeställda, de friska och de som har arbete? Ja, så fungerar alliansens politik och om nu partiets anhängare önskar en ytterligare högervridning då blir denna politik än mer uttalad.

Ovan nämnda slogan är ett hån mot långtidsarbetslösa, socialbidragstagare och utförsäkrade. Låt oss hoppas att Kristdemokraterna kommer under 4 % spärren nästa val och upplöser partiet och att medlemmarna går in i det parti de redan arbetar för, moderaterna.

Då kanske vi som är kristna kan få svenska folket att förstå vilka värden Jesus egentligen står för.

Dagens svenskar formas till att anse att sjuka o arbetslösa får skylla sig själva.

Det är rätt att de sjuka och arbetslösa ska lida anser majoriteten av svenska folketidag. Alliansen gick öppet ut med detta i sin arbetslinje och vann två val på detta och vem vet, kanske ett tredje även blir vunnet.

I artikeln framgår även att det anses att människor ska välja vilken trygghet de önskar. Bäst trygghet ger arbete. Men vad som inte framgår är varför inte alla ska få möjlighet till ett avlönat arbete. Skyldighet att söka finns.

 Men att söka ett arbete är inte samma sak som att få ett arbete.

Här finns individualismens agenda. Agendan som sorterar människor i fack. Agendan vilken alliansen kallar arbetslinjen.

Satsa på dig själv, förverkliga dig själv, gör karriär. Lyckas du och har de rätta kontakterna är du med i arbetslinjens (individualismens agenda) Sverige.

Misslyckas du så skyll dig själv, straffet kommer genom låg ersättning för din överlevnad. Samtidigt som människor som lyckats få ett arbete ser ner på dig och inte har något medlidande med dig, utan istället väntar på nästa jobbskatteavdrag eller lönehöjning, så du halkar efter än mer ekonomiskt.

Vi har fått ett samhälle uppdelat i optimister som tror på sig själva som bäst och i apatiska människor som ser sig själva som syndabockar och i många fall ser alliansens politik som den rätta. Rätt  i att behandla dem illa.

Olofsson skulle suttit kvar som ansvarig för Sveriges segregationspolitik.

Fel att Lööf tog över som näringsminister nu. Skammen i framtiden ska falla på Reinfeldt, Borg och Olofsson. Skammen av att ha förstört framtidstron och ekonomin för sjuka som utförsäkras och långtidsarbetslösa som förvaras i fas 3 utan hopp om en framtid.

Att då plötsligt ta in Lööf i eländet gör att det blir svårare att fördela ansvaret i framtida sociologiska forskningsprojekt, om vem som ska ses som ansvarig för vad i segregationen av svenska folket under första decennierna under 2000-talet.

För det är detta framtiden kommer att undersöka, när en ny generation av politiker kommer som försöker förstå varför svenska folket kunde acceptera en sådan politik efter ett välfärdsbygge och vilka politikerna var som indoktrinerade folket så lyckat att detta fungerade.

Visst, Lööf är samma skrot och korn som Olofsson, men att sedan veta vem som blir ansvarig för vad i de politiska beslut och idéer som kommer och vilken personlighet som behövdes för att detta skulle realiseras, kan bli förvirrande för framtida analyserande.

Lööf kunde tagit en annan post i regeringen, näringsministerposten skulle Olofsson behållit.

Utanförskapet tabu att nämna idag. Juholt tiger om socialdemokraternas historia.

Inte ett ord nämns om utanförskapet bland alliansen idag. Det nämns inget om hur arbetslösa får det sämre ekonomiskt, år för år, då ersättningen ligger kvar på samma låga nivå, oberoende av inflation och avgiftshöjningar.

När det beskrivs hur hushållens köpkraft ser ut nämns inte ovanstående grupper i media eller av politiker. Inte ens socialdemokraterna nämner dessa grupper då de förstår att svenska folket inget vill höra och ett nämnande kan få siffrorna för partiet att dala.

De i fas 3 och de utförsäkrade har blivit de man inte talar om, de har blivit de onämnbara som finns, men som ingen vill höra något om.

Segregationen och stigmatiseringen har gått längre och lättare än vad alliansen kunde drömma och hoppas. Så snabbt trodde de knappast det skulle gå att förvandla Sverige till ett ”vi och dom” samhälle. Nog kan ideologerna i partiet njuta sötebrödsdagar, de har lyckats indoktrinera majoriteten av svenskarna till åsikten att ”alla kan arbeta och få ett arbete, bara de söker ett.”

De är nu så självsäkra att de försöker skriva om högerns (moderaternas historia) partiprogram och framställa sig som folkhemmets skapare och de som var emot apartheid och fick fram allmän rösträtt i Sverige. Jag undrar när de försöker få svenska folket att indoktrineras i att vänsterpartierna var motståndare till allmän rösträtt och för apartheid?

Vad säger då socialdemokraterna om detta? Svar, ingenting!

De tiger och har bara i tankarna att Juholts eriksresa bland socialdemokraternas medlemsdistrikt ska få de medlemmar som är aktiva att stötta honom i hans partiledarskap.

Alliansen gör vad de vill och inget hindrar dem. Det finns idag bara en röst som försöker motarbeta detta och det är Aftonbladet. Alla andra med makt och kunskap tiger. Halleluja nya Sverige byggt på illusioner.