Kan alla ha fel?

Självfallet, men kan alla acceptera att de har fel i en fråga eller uppfattning?

Nej, tyvärr kan inte alla det. Många tänker statiskt den uppfattning, den tro, den lärdom de en gång fått kan de inte förändra då det skulle krascha deras verklighetsuppfattning och personlighet.

Andra däremot söker förändring aktivt och kan likt kameleonten byta uppfattning utefter vart fördelarna finns för detta.

Andra vilka är de som är bäst lämpade för vår tids agenda kan både ge och ta. De kan förstå andras tankar och även förändra sin egen uppfattning av något efter prövning av argument.

Vi är därför som mänsklighet uppdelade i dessa tre slag av tänkande och vilken du tillhör känner du bäst själv efter ovan beskrivning.

Att vända kappan efter vinden för att få som man vill

Sokrates sa en gång att retorikern kan få en sak att framstå som omväxlande rätt eller orätt för samma persons åsikter när han vill.

Jag påstår att det är just detta som vår tids, men även romartidens, advokater kunde och gör. De vänder kappan efter vinden likt många politiker gör. Genom att vinna en politisk debatt eller ett brottsmål får karriären en skjuts uppåt.

Och det personen försöker få igenom med skicklig retorik, ont eller gott, är relativt efter vilket som önskas uppnås för karriären. Heder och hederlighet är inget som betyder något i dessa sammanhang.

Om det får en mördare fri eller en oskyldig släppt eller dömd har ingen betydelse. Enbart att det fall advokaten fått till del vinns är av betydelse, då får advokatens karriär en skjuts uppåt. Liksom att politikerna som får igenom sin vilja får en uppmärksamhet som ger en karriär uppåt.

Det är självfallet att vända kappan efter vinden och ta parti för det som lönar sig bäst. Men för seger behövs retorik och av den anledningen har detta skolämne fått mer och mer betydelse i vår tid. Detta då en skicklig retoriker kan uppleva att det leder till att öppna stängda dörrar in till maktens korridorer.

Egoism ses som gott för alla, en spegling av Sverige i dag

Vi fick under sena 1990-talet en inriktning i samhället som kallas individualism och nyliberalism. I dag florerar detta på alla stadier i samhället och Alliansens politik är en spegling av denna filosofi.

Även arbetspolitiken som Herr Borg tagit från en av nobelpristagarna i ekonomi florerar för fullt. Amerikansk filosofi har alltid varit att ju lägre ekonomiskt stöd en arbetslös får desto lägre lön arbetar denna för. I USA har därför många både två och tre arbeten där lönen sammantaget inte går att leva på.

Egoismens tidevarv skulle vår tid kallas då individualism och nyliberalism är speglingar av detta. Allt med målet att de redan privilegierade ska kunna leva av andras arbete utan att någon ska se ned på denna egoism utan istället beundra dessa egocentriker och själva försöka efterlikna dessa.

Därav har vi fått ett samhälle  med en politik där vissa värderas högre än andra i människovärde.

Något som varit omöjligt politiskt för bara några årtionden sen att arbeta för i Sverige.

Cikadorna var ursprunget till sången

Cikadorna är en grupp insekter som finns i ett antal av ca 2500 arter på vår jord.

Enligt den grekiska mytologin var dessa mänskliga och sjöng så vackert att muserna överväldigades och en del av de människor av vårt släkte som då fanns överväldigades så av sången att de slutade äta och dricka och dog.

Av dessa uppstod en del senare och från dessa kom sedan cikadornas insektssläkte till, vilka av muserna fick gåvan att de efter födelsen inte behövde någon näring utan omedelbart började sjunga fram till sin bortgång.

Men vad som är intressant om vi ser till nutid, dåtid och kanske framtid är hur en del förtrollas av sång och inte ansåg (anser) sig kunna leva utan den medan andra inte tycker sång är viktigare än något annat och i många fall väljer bort den i sitt liv.

Ska ovanstående förklara de tankar man hade i den grekiska antiken av hur vissa älskade sång och levde för den medan andra var likgiltiga eller mindre intresserade av att njuta av densamma?

Möjligt, då det mesta förklarades utifrån mytologi liksom det i dag förklaras genom psykologi.

Även i dag finns de som älskar sång och de som inte gör det.

En del vill skriva odödliga verk, andra skräms av det.

Många önskar lämna något efter sig så de inte glöms bort i mänsklighetens historia. De klassiska filosoferna är ett exempel, andra är grymma krigshetsare.

De har alla det gemensamt att de ville bli berömda för något och inte glömmas bort. I dag finns de som går till ytterligheter för att få ett namn i historieböckerna. Massmördare mfl kufiska psykopater.

Sedan finns motsatsen, de som aldrig vill synas och absolut inte heller kommas ihåg, utan som önskar leva anonymt och glömmas bort. Här finns de som vägrar intervjuas,  uppge sitt namn vid olika möjligheter till detta och som vägrar bli fotograferade.

Även dessa är kufiska personer med personlighetsstörningar.

Sedan finns de vanligaste människorna som varken bryr sig om den ena ytterligheten eller den andra. Dessa kan bli berömda som vad som helst, idrottare, företagsledare eller genom något annat som kan ge pengar.

I denna grupp finns även de som inte tänker på varken det ena eller det andra utan bara lever sitt liv utan att bry sig om ifall de uppmärksammas utanför den närmsta kretsen eller inte. De som kan kallas medelsvensson i Sverige.

Vem man är märks utåt men inte inåt.

Funderingar över varför de olympiska spelen uppstod i det gamla Grekland

På den tiden tog ofta män som älskare. Man läser sällan eller aldrig att de tog kvinnor som älskarinnor utan unga män eller pojkar.

De olympiska spelen kan därför ha uppkommit genom att man den vägen velat se vackra kroppar. Kvinnor fick inte delta här och deltagarna var nakna under sina grenar.

Även på teatrar vara alla roller mansroller, när en kvinnoroll fanns var det män som spelade även denna roll.

Varifrån kom detta sökande av män?

Varför skrev de gamla grekerna mer om sköna ynglingar än om vackra kvinnor, vilket det säkert fanns mycket av?

Hade denna dyrkan av män, som gjordes av män, något som kom från mytologin var det tvingande och inget annat?

Alla skribenter på den tiden, filosofer mm, var väl knappast intresserade av män tycker jag.Frågorna är många och mysterierna stora anser jag.

Nog hade väl ändå de flesta män, nu som då, velat se vackra kvinnor på scenen vid teaterstycken, istället för män utklädda till kvinnor vilket jag även i dag tycker är osmakligt att se.

Jag förstår inte den grekiska antikens kultur på denna punkt.

Finns en början av allt?

Om BigBang stämmer är det detta som blev början av något som inte själv hade en början utan bara blev till ur ingenting.

Alternativet är i dag tron på att Gud skapade allt från ett mörker där inget fanns från början förutom skaparen Gud.

Gud har alltid funnits enligt denna tro och är skaparen som skapade allt ur ett mörker.

Beroende på vem man är tror man på något av detta, alternativt skapar man själv en tro sammanblandad eller utifrån ovanstående, då har man något man kan acceptera som möjligt utifrån hur man lägger kunskap till kunskap inom sig.

Vad tror du?

Jag tror på Gudstron, som är en tro man inte kan bevisa något ur men heller inte motbevisa. Man ska enligt denna tro som ett barn. Den som inte är som ett barn får svårt att komma in i Guds rike står det i bibeln.

Barn tror utan bevis, de accepterar det som sägs till dem som sant.

På samma sätt är Gudstron. Min tro. Vetenskap förändras över tiden. Paradigm förfalskas och nya uppkommer. Bibelns dogmer ligger fast.

Vad kom först ägget eller hönan? Vilken skapelse är lättats att ta till sig om man funderar på detta? Jag säger skapelsen då kom hönan först. Hur man får in ägget eller hönan i BigBang kan jag inte förstå.