Anselm av Canterbury

och det ontologiska gudsbeviset. Enligt Anselm, som levde på 1000 talet är Gud ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är större, innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla denna kriterie.

Svårt att förstå? Ja det fodrar rätt mycket tankeverksamhet för att förstå hur beviset är tänkt och att det faktiskt säger något. Först tycker man det ser enbart rörigt och intetsägande ut. Men med en del begrundande förstår man och då är det fascinerande. Det är inte utan anledning Anselm blivit känd inom området gudsbevis.

Men religion är i första hand en trosinriktning. Tro, inte kalla bevisbara fakta. Samtidigt kan man även se fakta som en tro. En tro på fakta som tagits fram av någon annan än en själv. Så tro och fakta kan ses som flytande begrepp i många sammanhang.

Men utan tron i religion skulle det inte vara en religion. I religion är tro grundad på känsla och påståenden som ger känslor som känns rätt. En faktafylld religion där allt bevisats som absolut sant skulle innebära att inga val fanns för att icke tro eller vägra tro.

Det skulle även innebära att alla skulle sluta söka meningen med livet då meningen var känd och konkret. Vilken skulle då meningen med att leva och utvecklas då bli? Allt är ju ändå förutbestämt. Likt Predestinationsläran där allt ses som förutbestämt och oberoende av vad man gör blir resultatet alltid det som Gud en gång bestämt ska ske i ett bestämt tidsavsnitt i livet.

Läs om detta på nätet det finns mycket att söka och då gärna enligt Kalvins tankar. En som jag tycker kuslig inriktning. Nej det är nog bäst som det är med en mänsklighet som kan tro men även tvivla och icketro. En mänsklighet som är fri att välja då inget är bevisat och tanken är fri att spekulera inom området. Just genom detta har vi fått och får fortfarande nya trosinriktningar och förslag på livsmeningar.

Augustinus medlaren

mellan nyplatonismen och kristendomen. Detta blev till slut en syntes och den kristendom vi i dag har. Då detta blev möjligt glömdes snart nyplatonismen snart bort.

Att medla för att få en helhet mellan två åsikter är inte alltid möjligt. Men där det finns så stora beröringspunkter att det finns en möjlighet, där kan det ske. I annat fall bör åsiktsskillnader respekteras när man inte kan komma överens.

Men i flertalet fall i livet finns möjligheter till överenskommelser om man är beredd på att ge och ta. Nu talar jag inte om religion utan om allmängiltiga åsiktsskillnader av skilda slag i samhället. Löner, politik ja åsikter av skilda slag i smått som stort som skapar eller riskerar att skapa djupa åsiktsskillnader med risk för osämja och kanske våld och hämnd.

Vi ser i dagarna bevis på hur det kan gå i på skilda håll i världen. Vad har gått fel i alla dessa konflikter där dialog har ersatts av vapenmakt?

Ser vi historiskt är det inget nytt utan det har alltid varit så. Till och med i religionens namn har det stridits fastän denna i de flesta fall predikat förståelse, kärlek och fred.

Som Jesus sade den som är utan synd kan kasta första stenen. I bibeln kastade ingen då stenen på äktenskapsbryterskan då ingen kunde påstå sig vara utan synd. Men genom historien har stenen kastats utan tanke på om den som kastar är bättre än den som det kastats på. Våld har präglat mänsklighetens historia och gör så ännu. Kanske det händer än mer i dag och i vilket fall som helst många gånger utan anledning på svenska gator och torg nattetid.

Varför slår människor andra människor utan förbarmande och anledning i dag? Oprovocerat våld. Min tro är att samhället har skapat respektlösa människor utan tro på någonting som söker spänning och tillfällig makt. Människor som mår dåligt är farliga både för andra och sig själva. Självmordstankar och våld mot andra är ofta liknande tankar. Våld mot andra kan vara en ersättning för våld mot mot sig själv. Kan vi skapa en bättre värld? Nej. Människan kan inte detta. Den har försökt sedan tidens början men aldrig lyckats.

Vad är en människa? Mycket är skrivit om detta och det är en av filosofins grundpelare att försöka förklara. Många har försökt och många försöker. http://www.mimersbrunn.se/arbeten/10085.asp

Ptolemaios i Alexandria

Cirka år 100 utarbetade han den världsbild som sedan skulle gälla under lång tid. Den geocentriska världsbilden. Här solen kretsade runt jorden, som var väldens medelpunkt att jorden var rund hade man i den lärda världen vetat länge. Tron att människan i den lärda världen då såg jorden som platt är helt fel.. De lärda visste bättre och det var mest de breda folklagren som i många fall såg jorden som platt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teorin_om_en_ih%C3%A5lig_jord

På 300 talet före Kristus levde en man som hette Aristarchos och som var långt före sin tid. Tyvärr togs hans observationer inte på allvar då. Han utarbetade nämligen den moderna heliocentriska världsbilden. Bilden av den runda jorden snurrande runt solen och som inte alls var medelpunkten i universum. Så de gamla grekerna var inte dumma.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Biblioteket_i_Alexandria


I Alexandria fanns det berömda jättebibliotek som om det inte brunnit ner säkert skulle ha gett mänskligheten mycket intressant att läsa och lära även idag.

Inget är nytt under solen kunskap har funnits längre än vi tror inom många områden.

Rubba inte mina cirklar

Archimedes tog sig en dag ett bad i ett av de offentliga badhusen. Han lät kroppen sjunka ned i det till brädden fyllda badkaret och observerade att ju större del av kroppen som sänktes ned i vattnet desto mer vatten rann ut. Plötsligt slås han av en snilleblixt!

Han störtar upp ur karet och springer glädjestrålande och spritt språngande naken ut på gatan och ropar:”Heureka! (Jag har funnit det).
http://www.bbc.co.uk/history/historic_figures/archimedes.shtml

Detta hände på 200 talet före kr. i staden Syrakusa och upptäckten var formeln att en i en vätska nedsänkt kropp påverkas av en lyftkraft som är lika stor som tyngden av dem undanträngda vätskemängden. Detta kallas Archimedes princip ännu i dag.

En annan historia om honom är att hans fanatiska intresse för matematik viken även orsakade hans död. Det berättas om att när romerska soldater intog Syrakusa satt Archimedes på stranden och begrundade några cirklar han ritat upp. Irriterat sa han till soldaterna som närmade sig: Rubba inte mina cirklar. Då högg de ner honom och så slutade livet för en av alla tiders mest kända matematiker.

I dagarna funderar jag på om historien återupprepar sig. Jag tänker på hur vi långtidsarbetslösa segregeras och utanförskapas genom dagens politik. Lägre a-kassa samtidigt som de jobbande massorna får jobbbskattebidrag, Inte får man lättare jobb för det. At söka jobb innebär inte att man får jobb. Inte för äldre långtidsarbetslösa, sjuka eller pensionärer vilka i dag är de som misshandlas och diskrimineras. Men inte har några oroligheter eller missnöjesyttringar uppstått i stor skala för det i Sverige.

Skillnad är det i Frankrike här skulle det ha protesterats vilt om en svensk diskrimineringspolitik Oroligheterna bland de fattiga och utsatta i Frankrike har ofta skett och även bland bönder.. För två hundra år sedan var Europa också oroligt efter det att fattiga fransmän gjort uppror. Kan vi se början på något liknande igen.

Oroligheter som börjar med en ny fransk revolution och som sedan sprider sig och påverkar Europa i sin helhet mer eller mindre. Ja otroligt är det inte vi har en stor segregation och en stor arbetslöshet. Och att tålamodet till slut avtar hos segregerade är inte konstigt utan väntat. Så har skett många gånger genom historien men inte har de styrande lärt sig något av det.

Hippokrates den förste läkaren

Dennes läkare-ed är lika aktuell i dag som den var under 300 talet f.kr. Den Hippokratiska eden är ännu ett rättesnöre i läkareutbildningen. arbetas det ännu utefter.
http://www.shenet.se/referens/medicinlakared.html

Eden säger bland annat följande: Jag ska aldrig ge något läkemedel som leder till döden. Inte ens om jag ombeds göra detta och jag ska inte heller ge råd i den riktningen. Jag ska heller aldrig ge en kvinna något medel för att döda det spirande livet.

Vad detta handlar om är dödshjälp och abort. Nog kan man förstå att läkare även idag kan få samvetskval om de tvingas ge råd och hjälp i dessa ting. Så de läkare som lever enlig eden bör slippa utföra det de inte anser rätt. Likväl som präster samvetsgrant bör få följa sin tolkning och kunskap om bibeln i frågor som homosexuell vigning i kyrkan. Vi kan när det gäller religion inte förändra grundtexter till förmån för tidsanda. Skulle vi göra detta hade vi haft en relativ religion som skulle kunna värderas som världslig. Vi kunde likväl då hitta på en ny trosinriktning utefter det politiska läget i landet.

Nej läkar-ed och bibeltolkning bör vi inte förändra utefter tillfälliga förändringar i samhället. Det skulle bara göra vårt relativa samhälle relativt utefter ännu fler områden. Några områden bör vara trygga stöttepelare oberoende av politiska förändringar och människors sekualisering.

Det innebär inte att samhället skulle bli mindre demokratiskt utan tvärtom mer demokratiskt. I den bemärkelsen att religion, tro och läkareetik skulle respekteras. I annat fall kunde exempelvis all religion läggas ner och vi kunde uppfinna en ny grundad på det för tillfället politiska läget. En politisk religion där man förbjöd gamla dogmer ungefär som det var i forna Sovjet. Dit hoppas jag inte att vi kommer i religionsförändringsiver i vårt sekualiserande tidsavsnitt av verkligheten av idag.

Herodotos och Hundhuvudmänniskor

De första historiebeskrivarna var Herodotos och Thukydides (vilken beskrev det peloppeniska kriget). Med detta menas berättare som inte blandade in myter i sina berättelser av gudakaraktär där Zeus och övriga gudaformerna tog mest plats. Exempelvis som i Iliaden och Odyssén. Istället beskrevs historien om folk och platser på ett sätt som vi kan känna igen oss på även idag. Konkreta beskrivningar. Herodotos bok Historia är ett stort läsvärt verk ännu idag och finns att köpa på svenska. http://sv.wikipedia.org/wiki/Herodotos

Man ska kanske ta konkret med en nypa salt. Detta då han i sitt verk även tog med hörsägner av berättelser om folk långt borta. Exempelvis berättelser om människor som skulle ha hundhuvuden och leva på otillgängliga platser. Han berättade också om myror stora som rävar som skulle leva i Indien. Deras hud var som pansar och de vräkte upp stora jordhögar vid ingången till sina hålor. I dessa högar fanns guld och det berättas om människor som försiktigt kunnat hämta guld i dessa högar. Ja lite godtrogen var Herodotos allt till det han fick höra. Ja det fanns många fantastiska varelser han berättade om.

Men historieförfalskning kan vi se även idag. Vinklad historia där den egna staten ses som den som har rätt i sina tolkningar av världen. Detta sågs exempelvis under 1800-talet där Sverige framställdes som mänsklighetens ursprung. Ja en känd historieförfalskning är myterna om Gustav Vasas färder och äventyr. Sovjetstaten vinklade ju sin historiesyn under sovjettiden, amerikanerna sin. Alla länder och folk har nog vinklat händelser i alla tider till sin egen fördel.

Därför är det svårt att hitta en sanning om händelser i historieböckerna. Någon osanning finns det alltid, någon vinkling, någon mörkläggning, någon över eller underdrift. Men historien speglar samtidigt människan som individ även vi är ju olika och tolkar precis som en författare världen efter eget huvud även om vi som denne ibland försöker vara neutrala.

Vecka 3:2008 Upplevelse: Blåshålsmystik

Storm i helgen men denna gång drabbades inte Sydsverige så farligt. Men ändå tillräckligt med blåst för att jag åter skulle uppleva ett av stadens mystiska blåshål.

På en mycket begränsad yta kan man uppleva att där ökar vinden i styrka varje gång det blåser. Det kan vara en plats man minst anar men som kännetecknas av att där är vinden alltid hårdare än på övriga platser runt omkring.

Begränsad yta menar jag med att det rör sig om kanske en 10-15 meters yta arealmässigt.

Här där jag bor i min stad finns minst en plats. Den jag menar finns utmed en gångbana intill ett höghus där järnvägen stryker förbi ett femtiotal meter bort.

Det finns öppna ytor men även hus runt omkring. Inget som visar något annorlunda mot någon annan plats i närheten.

Plötsligt när man kommer närma huset blir det hård blåst och det gäller att ta ner paraplyet om man vid regn har det uppspänt annars vänder det på sig blixtsnabbt i vindarna.

Min upplevelse ger följande undran. Hur uppstår blåshål? Vad är de? Man kan få förnimmelse till det som ockulta kallar portar.

Platser där man kan få kontakt med andra dimensioner. Kan det vara samma sak?

Tänk på detta nästa gång du är ute och plötsligt hamnar på en plats där vinden plötsligt ökar på en begränsad yta varje gång du går förbi. En tankeväckande upplevelse om man är uppmärksam för omvärlden när man promenerar på sin väg mot eller från något av dagens mål.