Arv, Miljö och Slump.

John Locke ansågs som den förnuftigaste man som funnits på jorden. Det finns mycket att säga om honom men vi tar bara en detalj här. Tabula Rasa. Locke vägrade tro på medfödda idéer vilket platonisterna förespråkade eller Sokrates förlösande av kunskap som redan skulle finns inom människan från födelsen.

Locke ansåg att det nyfödda barnet var som ett oskrivet blad där yttre intryck gör sina inre tecken. Och härmed tar han enligt mig ställning för miljöns enbara påverkan av hur en individ kommer att tänka och agera som vuxen. Arv ser han därför inte som något intressant då han helt avsäger sig att något kan påverka innan yttre stimulans.

För min del kan jag förstå hur han tänker men att inte ta med arvsanlag är enligt mig helt galet. Låt säga att barnets medvetande är som ett oskrivet blad. Men ett blad som har vissa förutsättningar beroende på arvsanlag att reagera. Olika arvsanlag ger därför olikartade reaktioner på samma stimulans är min uppfattning.

I följande artikel

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=745423

citerar jag följande

"Barns personlighet påverkas inte alls så mycket som vi tror av föräldrarnas agerande under uppväxten. I stället är våra gener, samt annan miljöpåverkan - den sociala miljön i stort, vänner och lärare - minst lika avgörande".

Här poängteras det man på 70-talet och en bit framåt helt nonchalerade generna. Generna är av minst lika stor betydelse som miljön. Tänk på familjens svarta får exempelvis. Ofta finns ett sådant som fastän det fått samma uppfostran och levt i samma miljö som sina syskon likväl gör saker som familjen i övrigt aldrig skulle göra.

Kan man förklara det med miljön? Nej? Arvsanlagen? Ja, även om föräldrarna inte är revoltörer och aldrig varit detta finns arvsanlagen latenta hos dem och har gått vidare till deras barn. Arvsanlag innebär inte att de alltid går från en generation till nästa utan de kan i många fall hoppa över generationer. Gener (arvsanlag) har en stor del i hur en människa konstrueras. Utöver arv och miljö finns en tredje faktor. Mindre men ändå av viss betydelse, slumpen eller mutationen av arvsanlag.

Jag påstår att Locke istället skulle ha utarbetat en teori inom detta område där tabula rasa inte var allenarådande vid födelsen. Istället bör tabula rasa inklusive arv vara lika viktiga i förståelsen av ett mänskligt liv. I dag är den vanligaste teorin att arv och miljö präglar 50-50. För cirka 20 år sedan trodde många att miljön var allenarådande. Trams och önsketänkande var detta. En tro enbart på att miljön är betydelsefull innebär ett väldigt enkelt sätt att förklara mänskliga handlingar och begåvningar. Ingen eller ytterst få hoppas jag tror fortfarande på ett sådan naiv teori.

Använd kyrkan till vad den är avsedd till

Platon och Aristoteles var under 1600 talet fortfarande mycket aktuella fastän materialismen började göra sig gällande nu. Vi har Hobbes och Spinoza som exempel på detta. Cudworth var däremot platonist och som sådan mycket lärd.

Han ville konstruera en syntes, inte bara mellan kristendomen, platonismen och aristotelismen, som tidigare filosofer och teologer redan gjort. Utan även inbaka materialismen i det hela så allt blev en helhet. Konflikten mellan tro och vetande ville han utplåna. Han ansåg till motsatts till materialisternas determinism där allt sker av nödvändighet genom orsak och verkan och calvinisternas predestinationslära där allt är förutbestämt att ske, är istället att människan har ett förnuft och en fri vilja som människan kan styra.

Cambridgeplatonisterna var en stark kraft men kom historiskt att inte uppmärksammas till sitt fulla värde. Mycket beroende på att 1600 talets största filosof Locke levde under samma tid och tog all uppmärksamhet från platonisterna i Cambridge. Locke blev mycket känd och är så fortfarande medan exempelvis Cudworth och hans likar i dag är kända av ett fåtal utanför universiteten. Men Cudworths verk The True Intellectual System of the universe är en bok värd att studera även idag om man får tag i verket.

I dag försöks det också att införliva kyrkan med nya idéer. Idéer som ändringar i giftemålsreglerna mm och även att göra kyrkan mer folklig för användning i andra sammanhang än för söndagens mässor. Jag ska inte döma. Men om vi tar upp talet om att använda kyrkan till annat än rent religiösa ting som ex att ha allsång och meditationsträffar då undrar jag om vi inte närmar oss gränsen, då vi genom detta försöker få in nya inriktningar i kristendomen som passar vår tid.

Vi har då närmat oss det Jesus ansåg om Jerusalems tempel när han drev ut månglare och penningväxlare ur templet den gången för länge sedan. Allsång som inte har kyrklig förankring eller musik överhuvudtaget som inte har detta bör inte införlivas i samkväm i kyrkan. Meditation är jag tveksam till om den hör hemma i den kristna läran. Ja även samkväm med föreläsningar etc av icke kristet slag bör man kanske tänka sig för innan man anordnar.

För inte ska vi ändra kristendomen till en kristendom passande fler bara för att öka medlemsantalet eller mötesdeltagarna på mässan på söndan. Nog är det bättre att hålla sig till den tro som bibeln förmedlar och inte ändra på denna även om de aktivt kristna minskar. Att locka ej troende till olika arrangemang i kyrkan blir inte umgängesformer för troende i kyrkans lokaler utanför dessa är däremot en helt annan sak. Däremot ska självklart mission finnas för att försöka få fler att upptäcka att kyrkan är något för dem. Alla ska få en chans att höra ordet. Men det ska inte ske med lockelser av världsliga ting för att få fler till kyrkans lokaler. Mission ska förekomma på gator och torg och medier och självklart under gudstjänster och mässor i kyrkan..

I morgon kommer min presentation av den gigant som påverkade hela 1600-talet och gör så än idag. Mannen som blev god vän med Cudworth och dennes familj och då kanske i första hand med Cudworths dotter som blev en av hans största anhängare fastän han helt förkastade lady Mashams faders idé om medfödda idéer som är ett av kännetecknen på platonism. John Locke.

ÄR du nödvändig här på Jorden?

Spinoza hade en (nödvändig?) idé.
Den var att det enbart finns en materia och att denna genomsyrar allt. Tankarna är även de en del av denna materia. Substansen är därför både ande och materia. Allt som sker, är rörelser i materian och allt sker av nödvändighet.

Vi förstår enligt Spinoza inte att det är nödvändigt att om vi en dag exempelvis möter några bekanta först Göran, sedan han du aldrig kommer ihåg namnet på och till slut Gun den feta, så är det nödvändigt. Det kunde inte ha skett på något annat sätt. Rörelserna (materian) är en gång satta i gång av (röraren) Gud. Och därefter sker allt av nödvändighet en räcka av rörelser som enbart är en orsak verkan kedja i materien. En orsakskedja startad av röraren och orsak följer därefter verkan på ett sätt som inte kan förändras utan är förutbestämt eller som Spinoza utrycker det är nödvändigt.

Denna idé tycker jag är fascinerande och värd att fundera över. Själv kan jag inte nonchalera den. Det innebär samtidigt att människan inte skulle ha en fri vilja. Men hur kan vi bevisa att vi inte har en fri vilja? Om vi nu inte har detta. Då allt sker av nödvändighet kan vi knappast uppfatta att det vi gör, inte är av fri vilja utan av nödvändighet.

Hur ska vi förstå att det var nödvändigt att möta de tre personer vi nämnde ovan just då och i den följd de mötte oss? Av den anledningen blir diskussionen om nödvändighet ointressant, men ändå möjlig som förklaring på verkligheten. Det vi inte kan uppfatta eller bevisa som negativt eller positivt har vi inte heller ont eller gott av. Så Spinozas tanke är intressant. Men omöjlig att bevisa eller motbevisa, kanske just för att den är av nödvändighet utefter en nödvändig händelsekedja vari även din o min existens är nödvändig.

Makthunger ligger ofta bakom politiska idéer

Enligt Thomas Hobbes levde människan först i ett naturtillstånd och i detta existerade inte något som var rätt eller fel. Lagar fanns inte. Inget som kunde kallas mitt eller ditt. Dessa begrepp var något som var och en hade en subjektiv uppfattning om efter bästa förmåga, inget var fel eller rätt. Man tog ting, liksom människor, efter eget behag eller förmåga. Laglöshet rådde, den starkaste fick sin vilja igenom.

Till slut var detta ohållbart och människan upprättade ett samhällsfördrag för att slippa tillståndet av laglöshet och krig. Man började samarbeta och lag och straffsatser bildades för detta ändamål.

Detta var Hobbes idé om hur samhället en gång uppstod. Det finns säkert en del sanning i detta. Laglöshet där den svage utnyttjas får till slut revoltörer att ta makten. Därför tror jag att det var de svaga som först sammanslöt sig och den vägen tog makten från de starka och maktgalna som troligen var löst sammanfogade i familjeband. Genom historien har detta i mindre skala levt vidare in i nutid. Jag tänker då på maffian.

Därefter blev säkert vissa av de svaga när de väl fått makt det nya makthungriga skiktet som i sin tur utnyttjade de mindre bemedlade. Men nu inte genom anarki utan genom de lagar de bildat till sin egen fördel. Man tvingade knappast heller sina gelikar till underkastelse utan gav dem förmåner för att få kontroll över dem. Sedan fanns det slavar men det är en annan historia som i mycket hör ihop med krig och krigets offer såvida vi inte tänker på den senare uppkomna vite mannens uppfattning av rätt att underkuva den färgade mannen.

Något av ovanstående kan man se även i dag. Ta ex Kuba där broder ersätts av broder på maktens topp. Familjebanden är viktigare än folkets vilja. Folkets vilja bryr man sig inte om då fria val och fria politiska partier inte får agera hur som helst. Det härskaren en gång ansåg vara bäst för landet ska vara allenarådande oberoende av tidens skiftningar inom landet eller i omvärlden. Tiden ska stå still. Resultatet blir också därefter fattigdom och apati.

När makten går från far till son eller bror till bror då har vi ett mycket föråldrat politiskt system. Ett system som går tillbaks till samhällsfördragets början där familjer tog makten och behöll den utan tanke på omvärldens behov eller förändringarl. Vad omgivningen tyckte hade ingen betydelse såvida denna inte tog till våld då gällde det att tysta kritiken för att behålla det som var kärnan i politiken makthungern. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=745983

En upplevelse leder inte alltid till Tro

Pascal irriterade Descartes. Pascal förde nämligen fram åsikten till motsats till Descartes att hävda att tomrum existerade. Det var något Descartes inte kunde hålla med om.
Descartes blev riktigt irriterad på Pascal som vågade sticka upp med en sådan åsikt enbart 23 år gammal. Det enda tomrum som finns sa Descartes, finns i Pascals huvud.

Nåväl Pascal var inte så dum som Descartes ansåg då han var den vetenskapsman som lyckades bevisa att det fanns lufttryck. Detta resultat irriterade högeligen den aristoteliska vetenskapen som fortfarande var på modet. Detta då luften enligt Aristoteles befinner sig vid sin naturliga plats och därför saknar strävan neråt.

Men natten mellan 23 och 24 november 1654 hände något som förändrade Pascal. Han fick en religiös upplevelse som fick till följd att han lämnade sitt sedan lång tid rikliga sällskapsliv och drog sig undan för meditationer. Sina sista år tillbringade han med sitt mest kända verk Tankar från 1670 där han försvarar den kristna läran. Verket blev aldrig helt klart men gavs ut efter hans död.

Denna religiösa fanatism som Pascal ägnade sig åt efter den där natten är förunderlig. Man kan undra vad Descartes hade sagt om han fått uppleva den enligt honom irriterande Pascals omvändelse från vetenskap till religionsgrubblerier. Ingen vet Descartes dog 1650 några år innan den konstiga natten.

Människan är förunderlig. Den mest materialistiske kan plötsligt bli religiös och tvärtom exempel på detta har nog många av oss upplevt bland sina bekanta och kanske även själva upplevt.

En religiös upplevelse är troligen något många av oss troende har upplevt. I många fall var det denna som fick upp ögonen på oss att det som prästen sa, som i mitt fall när jag blev troende, var fakta inte bara ord. Det finns många sätt att få en religiös uppenbarelse på. Men jag är övertygad om att det finns en mening med dem. En kallelse. Upplevelsen kan komma till olika människor på skilda vis. Några får den när de upplever att deras tillvaro slagits i spillror medan andra får den när de upplever sitt liv på toppen av lycka och framgång. Ett råd är från mig som upplevt det är att ta vara på den fly inte från den. Kanske det låter konstigt? Men även vid en religiös uppenbarelse finns valmöjligheten kvar att ta den till sig eller fly och låta den falla i glömska. Frälsning är inget tvång det är en möjlighet som kan komma som en religiös uppenbarelse eller som en kamp. Men valmöjligheten att ta den till sig eller inte finns alltid.

Ett exempel på hur det kan förverkligas är beskrivit i denna artikel.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149982 där en av Sveriges enligt mig bästa sångerskor Carola Häggkvist, blev den utlösande faktorn med sin utstrålning och sång.

Vecka 8 upplevelse, Så blev Framtiden

Ja det var mycket man lärde som barn och som man trodde var fast kunskap. Man trodde att arbete var självklart att få och så var det på 60-talet. Ville man ha ett jobb fick man det och då oftast där man önskade. Allt var möjligt och lönerna steg år från år. Produktiviteten också. Något man i dag förstår var sanning då men i dag kan ses som en relativ och tidsmässig kunskap för inte är det så i dag.

Men det var inte det denna tanke det skulle handla om. Istället är det vintern. Man lärde som barn att efter höst kommer vinter, sedan vår och därefter sommar. Det var naturlagar. Visst var det så ännu under 60-talet de år som jag gick i skolan och kom ut i arbetslivet. I mitten av detta decennium upplevdes mycket kalla vintrar. Jag var då ny fabriksarbetare som tog mig fram per moped under vissa dagar i tjugo graders kyla och det i södra Sverige. Kanske bäst att säga det så ingen tror det handlar om Norrland.

Nostalgi och längtan tillbaks är något vi som upplevde den tiden lätt råkar ut för. Inte är dagens samhälle lätt att förstå för oss som var med då. En tid av framtidstro är borta.

Unga i dag har däremot inga referenser bakåt och accepterar det samhälle vi äldre till stor del misslyckats med att bygga upp. Däremot var våra föräldrar de som byggde upp ett välfärdssamhälle för alla en generation som vi ska se upp till. Tyvärr har vi 50-talister inklusive 40-talister egoistiskt byggt upp ett samhälle där nästa generations framtidsmöjligheter på arbetsmarknaden inte gäller alla.

Vi klarade inte av rollen som framtidsbyggare. I dag har vi fått en ny generation 60-talister i regeringsställning och deras framfart med oss när vi ser hur de fördelningsmässigt fördelar statens kaka är skrämmande. Deras förfäder skulle vända sig i graven om de såg hur de nedmonterade det dessa med blod och tårar byggt upp. Ett samhälle för alla oberoende om de var sjuka eller arbetslösa är borta och det gick på ett enda år.

Men tid är ett relativt begrepp och även vad som ses som rätt och fel. Människan har behandlat medmänniskan utefter tidsandan. I dag finns en annorlunda anda än för bara 20 år sedan. Vi äldre som upplevt omtanke och moral när det gäller omhändertagande ser nu en annorlunda värld växa fram.

Men vår tid har varit och hur den generation som nu bygger upp ett annorlunda samhälle tänker kan många av oss inte förstå. Men vi måste förstå att det byggs upp något dessa tror på. Vad vi ser och upplever är betydelselöst. Vi har inte ett styre av gammalt slag där de äldres råd gäller. Det var länge sedan vi hade det. Liksom det var länge sedan vi hade en riktigt gammaldags vinter i södra Sverige. Barndomens vintrar är borta.

En äkta troende bryr sig om de svaga

Antoine Arnauld tillhörde en
inriktning inom franskt katolsk fromhet som kallades jansenismen grundat av en man som hette Cornelius Jansen. Jansenisterna beskylldes av sina dödsfiender jesuiterna för att vara kättare. Angreppen gick även i motsatt riktning.

Men något som utmärker Arnaulds tänkande var att han förnekade att vi skulle kunna att omedelbart förnimma Guds idéer. Istället ansåg han att idéerna finns hos människan inte hos Gud. Vi förnimmer själva det vi ser utan att först gå omvägen om Gud.

Detta var raka motsatsen till vad Malebranche ansåg. Se Malebranche som jag skrev om i går. Denna filosofiska fajt inom den lärda världen var 1600 talets mest uppmärksammade filosofiska evenemang. De var som katt och råtta båda lika säkra på att ha rätt och därför tålde de inte varandra.

Mycket av filosofiska bataljer genom århundradena har handlat om olika sätt att tolka Gud på. Religionen har spelat många betydelser genom hela historien så även idag. Ingen har väl undgått Islam kontra kristendom i många kulturer. Människans behov av en tro hänger med största sannolikhet ihop med att människan är dödlig. Sedan kan tron innefatta etablerade religioner eller egenkombinerade trosinriktningar och även ateism är en tro. Ingen är utan tro, på något, eller inget.

Men grunderna i de flesta religioner är kärleken och omtanken om medmänniskorna. Klostren var oaser för hemlösa, fattiga och sjuka i många århundraden. Likaså kyrkorna där man gav allmosor till de fattiga och utanförställda i samhället. Man tog Jesus ord ” Allt vad ni gör mot dessa mina minsta bröder, gör ni även mot mig”. Klostren upprättade sjukhus de var de första utbildningsanstalterna (klosterskolorna) Och kyrkan var människors sista hopp när kriser kom.

Det är grunden i vår tro omtanken och kärleken mot vår nästa utan den har vi en religion som är egoistisk och knappast förenlig med Jesus och godhet. Därför blir man beklämd då man läser följande artikel http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=150196

Man skriver här bla att få möter nöden i dag och därför berörs man ej då man inget vet om nöd. Man har ekonomisk trygghet och är frisk. Men visst finns sjuka i dag men de isoleras på sjukhus eller i sina hem. De osynliggörs. Visst finns det även utanförskap i dag. Men även dessa talas de tyst om och de döljs. I detta fall de långtidsarbetslösa som fått mindre ersättning och som inte som ex pensionärerna får indexhöjningar av ersättning vid nyår. Nöden har ökat betydligt det senaste året för vissa grupper medan levnadsstandarden ökat för majoriteten av andra grupper. Utanförskapet har ökat och därmed finns nöden att beskåda för den som kan se eller vill se.

Här har kyrkan sin roll att stötta arbetslösa, sjuka och självklart alla andra marginaliserade grupper som uteliggare, missbrukare mfl.

Mycket uppmanande trycker jag på slutorden i artikeln som säger allt och bör begrundas av alla troende i alla kyrkor som tar sitt kall eller sin tro på allvar.

Det ingår helt enkelt i vårt uppdrag som kristna på jorden att bry oss om de som är svaga.

Varför medvetet skapa fattigdom

Malebranche levde under 1600-talet och var övertygad om att inget orsakar något om inte Gud är källan. Enbart Gud kan få något att ske. Detta skeende orsakas då enbart genom de lagar Gud instiftat för hur något ska ske. Orsakssamband existerar inte i naturen. Däremot finns en regelmässighet som är fullkomlig och som Gud upprätthåller utan avbrott.

Detta var tankar sin ingår i occasionalismen i vilken även följande idé finns. Materien som ren utsträckning kan inte ses ha någon orsakande kraft. Han tog till bl.a. följande exempel: Vi kan se en nål stickas i fingret och känna smärtan. Men hur det ena kan ge upphov till det andra är och förblir ett mysterium.

I dag förstår vi varför smärta känns när vi skadas men då var det ett mysterium. Man kände men förstod inte vad som gav känsel. Man förundrades även över hur armen kunde röra sig genom vår vilja. Hur våra kroppsdelar kunde röra sig genom viljeyttringar. Man såg i occasionalismen teori det som att det var Gud som orsakade detta enligt den dogm som jag beskrev i början.

Tankar av detta slag är nog inte så vanliga i dag när vi någorlunda har förstått signalsubstanser och nervtrådar och något om hur hjärnan fungerar.

Men då var det en annan tid och mysterier då har i många fall lösts i dag samtidigt som vi får nya mysterier att fundera över.

Ett av dessa som kan ses ha ett samband med ovanstående tanke att det ena kan ge upphov till det andra har i dagarna omskrivits i pressen. Hur fattigdom ger upphov till stress vilket i sin tur ger upphov till försenad eller skadad språkutvecklig minnesfunktion eller depression hos barn som växer upp under dessa villkor.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=743564

Undersökningen är gjord i USA men bör ses som en varningsklocka även här. Fattigdom och utanförskap hos föräldrarna ger problem hos barnen. Man får då tanken på varför inte vår regering tänker på dessa bieffekter som många familjer i dag kommer att få permanentade genom den utanförskapsskapande politik som nu förs. Jag tänker då i första hand på hur utanförskap och segregation av föräldrar påverkar uppväxande barn.

Detta är inget nytt. Men accelererar snart betydligt genom den omöjlighet till tidigare möjlig självförsörjning som långtidsarbetslösa kunde leva under. I dag med de indragningar som gjorts för denna grupp och påbörjade inflationstakt vi nu ser utan att det för den delen blir någon höjning för denna grupp av ersättning eller index innebär en betydlig och troligen accelererande försörjningsförsämring. En försämring som innebär försörjningsstöd i sista hand och ökad fattigdomsfällarisk.

Konkret, depression för föräldrarna och då påverkas även barnen vilket ger framtida utanförskapskänsla för en ny generation som växt upp under dessa villkor. Rapporten bör därför tas på allvar och studeras seriöst även av vår nuvarande regering. Jobblinjen i deras version leder inte till positivitet för alla tvärtom. Verkligheten har andra nyanser än enbart vit och svart. Stoppa utanförskapet tänk på barnen som ska bli framtidens föräldrar.

Jag tänker alltså är jag till

Descartes sa: cogito ergo sum. En klassisk latinsk strof som betyder Jag tänker alltså är jag till. Genom denna insikt ansåg Descartes sig ha bevisat att just detta var det enda han kunde vara säker på. All logik i övrigt förkastade han då han visste att människor ibland resonerade fel.

Annat som utmärkte hans tänkande är hans idé om matematikens saliggörande i bemärkelsen av att allt skulle kunna förklaras utifrån matematiska termer.

I Descartes värld förekommer inte tomheten utan allt är en växelverkan mellan rörelse och materia. De tre lagar han ansåg gälla för rörelse och materia är följande:

Alla ting blir alltid i samma tillstånd om inga yttre orsaker förändrar detta.

Ett stycke av materia som satts i rörelse strävar alltid efter att röra sig i en rät linje.
Dessa två lagar benämnde han tröghetslagen.

Tredje lagen var att om två kroppar kolliderar påverkar det kropparnas rörelseriktning.

Han såg universum som ett maskineri som en gång satts i rörelse av skaparen Gud. Om inget störde detta maskineri skulle det snurra i evighet enligt lagarna ovan. Han såg även människan som en maskin som en gång satts i rörelse. Själ och kropp fungerade i växelverkan.

Jag tycker det finns en del likheter här med den moderna vetenskapen lära om receptorer se
http://www.info.uu.se/publ/fp1996/12.html här pratas det dock inte om själ och kropp utan om signalsubstanser men det ena utesluter inte det andra. Vad som är vad kan diskuteras.

Ser vi till slutsatsen Jag tänker så innebär det inte alltid att tankarna är intelligenta. Smarta javisst men inte intelligenta. Intelligent bör väl ändå innebära att för att ta ett exempel ta klimatproblemen på största möjliga ansvar. Borde inte dessa problem gå före allt annat då en fortsatt försämring kan få vår planet att till stora delar bli obeboelig i framtiden. Har vi så intelligenta politiker i dag så de tar klimatfrågorna som det absolut akutaste. Varningarna från forskarna är nu så konkreta att ingen inte förstår att något är fel. Det räcker med att se på temperaturen utomhus.

Men ser vi till Sverige har vi tyvärr i dag politiker som har en enda sak i huvudet, jobblinjen. Denna låsning i huvudet på dagens makthavare har fått katastrofala konsekvenser redan nu för många av de sämst ställda i samhället. Men vad än värre är, är att dessa politiker med huvudet i sanden inte kan se något annat än jobblinjen och därför inte kan ta beslut som inte kan integreras i denna. Så blev klimatfrågorna uppskjutna för politiskt trams. Se
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=744153

Kontentan blir därmed att ” mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves”.

Bacon med gyckelbilderna o nya Atlantis

1600 talets Bacon, Francis Bacon är känd för sin idé om teaterns gyckelbilder som det ännu i dag refereras till i forskningsrapporter.

Dessa delade han upp i fyra stadier och de är intressanta och tankeväckande.

Stammens gyckelbild. Stammens vilken har sitt ursprung i den mänskliga naturen. Han ansåg människans förnuft kan liknas vid en spegel och som sådan blandar den in ett stycke av sin egen natur i det som uppmärksammas. Människans vilja och känslor påverkar tolkningen av det som ses och därmed tror människan vad hon kan tro.

Grottans gyckelbild. Den enskilda människans natur som påverkar hur vi tolkar verkligheten. Denna är påverkad av vår uppfostran, våra anhöriga, det vi läst och upplevt och vårt liv. Utifrån detta har vi en förförståelse av hur en händelse bör utvecklas och tolkar utefter detta och det kan få oss att gå vilse och göra misstag ibland.

Torgets gyckelbild. Detta är språkets och ordens makt över tankarna. Hur vi lärt oss tolka ett visst begrepp och utifrån detta tolkar det vi hör. Ibland kanske den som använder begreppet lägger in en annan innebörd i det än den som mottar det och så kan det bli stora missuppfattningar.

Teaterns gyckelbild. Detta kommer från olika filosofiska system eller vetenskapliga teorier vilka förvirrar mer än löser en bestämd frågeställning då olika teorier ger skilda svar på samma fråga.

Intressant att tänka runt tycker jag. Bacon skrev även ett utopiskt verk. Det nya Atlantis som handlar om en ö där vetenskapens framgångar används fullt ut tekniskt som filosofiskt. Här finns även ett vetenskapens hus kallat Salomons hus där det forskas för fullt.

Idén har Bacon säkert fått från Platon som beskrev en ö som hette Atlantis där mänskligheten nått långt i utveckling. Men denna ö gick en dag under och människor har sedan i alla tider försökt lokalisera var Platons Atlantis en gång låg. Man litade på att Platons ö verkligen existerat.

Det finns som sagts många sätt att tolka människan och verkligheten på. Detta var Francis Bacons som levde mellan 1561-1626.

I dag ser vi början på hur vi kan få kontroll över hur en människa ska agera. Men vem som kan ge de normer som ska ses som lämpliga vet vi ännu inte. Verktygen finns snart i de sk nanorobotar som kan opereras in i hjärnan på hela mänskligheten i framtiden. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_884095.svd

Vad blir då en människa. Den eviga filosofiska frågan ”Vad är en människa” kan den då besvaras en till hälften konstruerad maskin. Ska människan som nu leker med DNA även kunna förändra genom nanorobotar. Vad blir då kvar av det vi idag kallar en människa med en fri vilja och egna val?

Ska människan i framtiden integreras i datorvärldens digitala värld. Forskaren påstår att vi därigenom blir smartare. Men då frågar jag mig: Varför ska vi bli smartare? För vems skull och blir vi lyckligare då? Kommer det inte istället att skapa nya behov av än mer smarthet?

Var går gränsen för när smarthet övergår i dumhet? Den frågan har ett svar. Vilket vet ingen men när vi övergår en gräns slår den alltid tillbaks i sin motsats och då kan vad som helst ske. Historien har många exempel på detta och även nutiden. Politiska, ekonomiska, miljömässiga och mänskliga av skilda slag.

Giordano Bruno brändes levande på bål.

Detta hände år 1600 efter det att han misslyckats med att lära en adelsman i Venedig sin magiska minneskonst. Därefter fick Bruno sitta i sju år i inkvisitionens fängelse med anklagelsen av att ha förnekat treenigheten och jungfru Marias jungfrufödsel. Men Bruno ändrade sig inte och brändes levande på bål anklagad för kätteri.

Han var under sin karriär vilken börjat som munk och avslutandes på bålet en ansedd magiker. Var han kom väckte han uppmärksamhet i den lärda världen på universiteten där han ofta var i centrum med sina kontroversiella åsikter.

En åsikt var att universum var gränslöst och rymmer en oändlig mängd av världar och att jorden kretsade runt solen. Detta var första steget mot det som till slut skulle bli den moderna världsbilden hitintills var kyrkans dogm den enda rätta den att solen och hela universum snurrade runt jorden. Självklart inte en populär ståndpunkt att då påstå motsatsen under en tid när katolska kyrkan styrde stora delar av samhällets normer.

Utöver denna syn som kan ses som modern var han i andra lägen tvärtom. Han hade åsikten att naturens hemligheter inte kan förstås om vi inte lärde oss använda magin, kabbalan ( se http://paranormal.se/topic/religion/kabbalah.html )och hermetismen
(se http://www.rooke.se/lenkar43/hermetism.shtml )

Brunos levnadsöde blev tragiskt i en tid då det var förenat med stora risker att framföra idéer som inte passade in i religionen. Den fria viljan och det fria valet var inte något som tillämpades i praktiken. Lydnad och underkastelse i en sträng kyrklig tradition var vad som gällde.

Enligt mig en konstig dogm och svår att ta till sig om man ska se det religiöst då vi enligt skapelsen skapats till Guds avbild. Självklart inte kroppsligt, Gud har knappast en kropp eller ett kön utan är en ande. Men likheten är att vi har fått en egen vilja och valmöjligheter. Val att leva våra liv i ondska eller godhet och val på inriktning av våra liv.

Varför försökte då kyrkan stoppa det som var instiftat av Gud sedan tidernas begynnelse. Enligt mig därför att kyrkan då var världslig och makthungrig och så även dess domstol inkvisitionen. Man hade genom sin fria vilja valt att göra kyrkan politisk och världslig så enkelt är det.

Man blir även mycket fundersam då man läser katolska kyrkans överhuvud i dag dåvarande påvens uttalande för 18 år sedan ”att kyrkans kätteriprocess mot vetenskapsmannen Galileo Galilei år 1633 var rimlig och rättvis". http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=733560

Få Gratis Montaigne klassiska essayer i 19 delar!

Hans stora verk Essayer innehåller otroligt mycket skildringar av 1500-talets vardagsliv bland smått som stort. Detaljrikedomen är stor och innehållet spännande och omväxlande. Det var detta verk utgivet 1580-95 som gav namn åt denna form av böcker. Ordet essayer och dess betydelse kommer från Montaigne och denna bok som han namngav Essayer.

Han utforskar bl.a. en mängd latinska citat i verket och försöker kortfattat fundera fritt kring dessa ett efter ett. Exempel på ett av dessa citat är detta: När en människa anklagar sig själv blir hon alltid trodd, men aldrig när hon berömmer sig själv.

Ett annat är detta: Den som fruktar lidandet, lider redan av det han fruktar. Ur dessa skriver han sedan en kort historia som speglar denna tid. Man lär känna hur människor tänkte, kulturen och miljön.

Att filosofera i smått som stort är både intressant att göra och intressant att läsa om. Man får en hel del aha upplevelser och i Montaignes essäer även kunskap i stora mått om en tids vardag så långt från vår egen. I denna upptäcker vi likheter från vår tid, människors tankar som liknar våra drömmar besvikelser osv. Men vi upptäcker även olikheter som är svåra att ta till sig men som var helt naturliga då.

Boken eller delarna den är uppdelad i tre böcker rekommenderas till alla som är det minsta intresserade av historia. Läs dem. Det är en bra uppmaning, jag tror inte att någon som gjort detta har ångrat sig. Läs en klassiker som innehåller allt, från en annan tid än vår och förundras. Är du duktig på engelska? Ladda då ner boken här gratis och få alla 19 volymerna i en enda e-bok. http://www.gutenberg.org/etext/3600

Skrämd blev jag!

Ja det är några år sedan nu men jag glömmer det inte. Jag var ute och gick med min dotter som då inte var så gammal.

Det var vid en byggnad där vi skulle stå och vänta ett tag på, vad kommer jag inte ihåg. Men några meter från byggnaden gick en yngre man runt, runt i cirkel och talade högt för sig själv och inte nog med detta han gestikulerade med.

Jag blev mer och mer orolig för att vi hamnat vid en mindre dåre som kunde hitta på vad som helst. Han såg inte konstig ut men hans oavbrutna samtal som jag tog som att han talade med en osynlig fantasifigur var obehagligt att se. Jag har en del psykologisk utbildning så jag var snart inne på att detta var en person i en allvarlig psykos http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykos
Min dotter brydde sig inte så mycket. Men som far var jag orolig för vad som kunde hända. Det konstiga var även att personen hade en sladd hängande runt halsen och framför munnen en konstig liten sak. Jag ryste av obehag.

Det var skönt när vi senare kom därifrån. En upplevelse jag aldrig glömmer. Men som många i dag inklusive mig själv ser dagligen men som då var skrämmande och mindre vanlig.
I dag förstår jag vad det var jag sett. Inte var det den psykos utan en handsfreetalande person. Handsfree är i dag vanligt till mobiler och då man förr förvånade sig över att personer öppet kunde tala i dessa om sina problem inför allmänheten är i dag handsfreen snart var mans och kvinnas egendom.

Skillnaden är endast att nu ser man ingen mobil utan som mest en lite plastbit i örat och kort sladd till en ännu mindre mikrofon. Man möter folk på stan eller i bussen som talar högt och ljudligt till för sig själv något man fört bara några år sedan inte trodde skulle bli en del av dagens samhälle. Det har även fått till följd att man inte tänker på det längre så en vacker dag kanske man möter en psykossjuk person utan att förstå det.

Nog har mobilen tagit över myckket av människans vardag och mer och mer accepterat blir det i snart sagt alla situationer http://www.idg.se/2.1085/1.145641

Men är det så vi vill ha det? Kan det inte vara skönt att ha eller få fredade zoner? Så viktiga är väl ändå inte alla att de måste vara tillgängliga för det där samtalet eller eventuella sms:et. Man kan fråga sig hur det blivit så. Det var inte länge sedan en telefon av vanligt väggfast slag var höjden av kontaktmöjligheter. Så blev denna veckas händelse eller kanske bättre utryckt tanke uppevelse publicerad. Den kom ur en bussresa där jag återerinrade mig ovanstående händelse.

Erasmus ansågs lärdast i Europa

Detta ansåg både påven, kungar, kejsare och furstar över hela Europa. År 1516 gjorde han det ingen tidigare gjort och som fick hans namn att präntas in i historieböckerna. Han utgav Nya testamentet med en grekiska grundtexten utöver detta utgav han en ny latinsk översättning av evangeliet.

Detta innebar att den grekiska grundtexten för första gången nu blev en allmän utgåva som filologer kastade sig över för att tolka. Tidigare var det få som fått denna möjlighet. Men nu hade boktryckarkonsten gjort böcker mer överkomliga.

Detta blev början på det som senare skulle bli reformationen med Martin Luther i spetsen. Protestantismens uppkommande och europeiska framfart kantat med religionskrig och Svenskars med fleras övergående i denna kristenhet. Men det var senare under 1500 talet detta skulle ske. Erasmus och Luther hade inget gemensamt i fråga om tro. Erasmus var katolik. Men fröet var sått då nu fler kunde tolka den heliga skrift.

Någon sår ett frö och andra tar vid och resultatet genom tid kan få vilka följder som helst. Positiva som negativa det är detta vi kan kalla utveckling och förändring. Begrepp som idag är högaktuella då detta är något som accelererar hela tiden. Varför kan man undra? På det finns inget svar det är som en boll som kommit i rullning och som rullar snabbare och snabbare och vilken ingen kan, vill, eller vågar stoppa. Vad skulle då ske? Och hur skulle det kunna ske? På det har nog ingen något svar.

Det är kanske för sent. Men en dag stannar den av sig själv bollen i rullning (som kan tolkas som oavbruten förändring av samhället) och då vet vi inte vad som sker.

Thomas More utopins grundare.

Ordet utopi kommer från Mores bok Utopia. Denna skrift anses vara den första utopiska romanen. Handlingen är följande: På ön Utopia styr en furste enligt en socialistisk ekonomi, alla ägodelar är gemensamma. Pengar finns inte. Guld är en metall som mest används för tillverkning av nattkärl. Alla utom de styrande har arbetsplikt. Dygnet delas in enligt ett strikt schema. På förmiddagen är det tre timmars arbete.

Sedan blir det middag och två timmars vila. Måltiden äts gemensamt i stora matsalar där sammankallning sker genom hornstötar. Sedan följer ytterligare tre timmars arbete. Sedan är det fritid som används till föreläsningar. Schack och musik är förströelse medan spel och dobbel är totalförbjudet. Alkohol tolereras inte. När klockan blivit åtta på kvällen är det dags att sova.

Att diskutera politik är förbjudet utom för det styrande skiktet. Straffet är döden. Kärnfamiljen värdesätts, äktenskapsbrott bestraffas med slaveri och återupprepning innebär döden. Det finns ingen fattigdom eller nöd då allt ägs gemensamt. Alla går i lika kläder, naturfärgat ylle. Livet styrs av förnuft och naturlighet. Enligt Mores berättare i boken är detta samhälle inte bara det bästa utan också det enda som har rätt att kalla sig ett samhälle.

Idén till denna utopi tycker jag har drag av Platons bok om staten. Där styr som här en elit, här filosoferna och skiktet under dem som är soldaterna har all egendom gemensam, fast här än mer, då de även delade på kvinnorna för att faderskap inte skulle kunna fastställas och därmed skulle alla barn och kvinnor bli allas ansvar. Platon var för kvinnors jämställdhet och även kvinnor med rätt läggning kunde kli soldater eller filosofer. Andra kaster i staten var hantverkare och jordbrukare självklart fanns även slavar det grekiska samhället var grundat på slavar som arbetskraft.

Sedan denna bok skrevs har många utopiska romaner sett dagens ljus och även böcker som senare skulle få genrer som fantasy vilket är en slags utopiska romaner, till gruppen utopi kan även science fiction litteraturen ses.

Utopia ovan kan enligt mig även ha påverkat Karl Marx och Engels i deras konstruktion av marxismen. Kommunismen.

Idag har inte den kommunistiska drömmen så många anhängare. De drömmar som finns om en rättvis värld fördelningsmässigt är få och tystlåtna.

http://www.fokus.se/2007/10/kommunismens-roda-drommar Istället har det kommit en beklagande vänstersympatilamt klientel som inte riktigt vet hur de ska få fram det budskap som de till viss del själva verkar tvivla på.

Idag är inte den politiska drömmen att fördela resurserna rättvist utan istället att fördela utefter utanföskap. DE som inget har ska mindre få enligt fördelningsprincipen ge tilll de som lyckats få ett jobb och ta från de som ingen önskar på arbetsmarknaden. Gynna konkurrensen på arbetsmarknaden och låt vinnarna få på bekostnad av de svaga. Nog skulle Marx mfl gapat av förvåning om de kunnat sticka UPP NÄSAN UR KYLLAN OCH SETT HUR DEN KOMMUNISTISKA DRÖMMEN FÖRBUYTTS TILL DESS MOTSATS.

Två blogg idag blev det från mig. Anledningen var att inget blogginlägg kommer i morgon då det då är dagen då en ny dator ska installeras och ingen bloggtid finns tillgänglig då.

Machiavelli påverkade Hitler

genom sin bok Fursten som utgavs 1513. Ja, många diktatorer men säkert även demokrater har påverkats av denna bok kanske även Reinfeldt och Borg.. Boken ger på ett övertygande sätt fursten fullmakt att styra utan hänsyn till följderna för att få igenom sina planer. Att erövra makt och att behålla den är temat i boken. En lärobok för kungar, kejsare, furstar och diktatorer av alla slag och alla tider efter 1500 talet. Svek och list är helt accepterade medel för en ledare om detta resulterar i mer makt eller i att behålla makt. I den andan är boken skriven.

Nog har många genom boken fått bekräftelse på att de gör rätt när de läst den. Och som jag skrev i början läste Hitler boken och tog starkt intryck av den. Andra stora diktatorer i vår tid som läst boken, ja studerat är kanske ett bättre utryck, är Stalin och Mussolini. Sedan kan man fråga sig vem som var så dum och oförsiktig att han eller hon satte denna bok i händerna på dessa dårar.

Har då dagens makthavare studerat den? Man kan kanske fråga sig om vår egen Reinfeldt har studerat den och tagit intryck av den? Vem vet men nog anser Reinfeldt att han ska ha rätt att styra landet enligt sitt huvud. Fastän opinionen har långt fler sympatisörer än den sittande regeringen kör ändå Reinfeldt på utan att ta hänsyn till att flertalet i dag inte är nöjda med den politik som förs. Var det inte så Machiavelli menade att en riktigt bra furste skulle agera? Visst var det så.

Det är inte regeringschefen (fursten) som gör fel utan folket som inte stödjer och underkastar sig furstens vilja. Fursten ska med alla medel ha rätt att behålla makten och styra för sina syften. Nog kan man se att Reinfeldt gör detta utan hänsyn till kritiken från opinionen. Så troligen har han studerat boken Fursten liksom Borg. Vilken maktberusning dessa två herrar måste njuta av när de vet att de kan styra som de önskar oberoende om det är helt mot majoriteten av Sveriges folkets vilja i dag. Nu har de dock gått på pumpen för fösta gången då de går mot sina egen ideologis vänner. De som har så hög lön att de har råd med extraförsäkring för att behålla en bra ersättning även vid sjukdom.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1042&a=741886

Men säkert är det bara en tidsfråga innan Reinfeldt hittar på något för att återställa ordningen så ideologin kan fortsätta sin marsch till ett segregerat samhälle. Vad är då inte lämpligast att göra när man går på tillfälligt mothugg. Precis det Reinfeldt nu gör ge sken av att göra det han inte gjorde innan förslaget kom, att lyssna på kritiken mot förslaget.

Hur påverkas vi då av det vi läser. Troligen mer än vad vi förstår. Vad är det då som bestämmer vad vi vill läsa? Är det vad andra har läst och rekommenderar för oss? Är det bara slumpen? Kanske det är nyfikenhet på något som vi inget vet om, eller vill veta mer om.

Men vad är det då som gör att vi vill veta något om just detta något och inte något annat? Våra intressen tycker kanske någon. Ja det kan man kanske säga. Men vad är det då som gör att vi blir intresserade av något och mindre intresserad av något annat? Hur vi än resonerar hamnar vi här i en återvändsgränd. Vi måste bestämma oss för ett svar, om det blir ett svar som egentligen svarar på det vi frågar oss, har mindre betydelse. Det viktiga är att det blir ett svar så vi kan gå vidare och det gör vi nu.

Pico della Mirandola: ”In med mystiken

i de filosofiska systemen.” Han ansåg att kabbalan och judisk mystik av skilda slag skulle in i de filosofiska skrifterna, liksom andra före honom fått en syntes av religion och aristotelism eller platonism ville han nu även införliva mystiken Men lika populärt blev nu inte detta.

Mystiska skrifter med fantasifulla antaganden som kan förvilla människor finns det gott om i dag. Filmer som Da vinci koden är inte heller ovanliga. Många ser böcker och filmer av detta slag som verkliga händelser som skett och en verklighet att tro på. I dag är det fritt att försöka påverka andra med allsköns fantasier.

Så var det inte tidigare. På inkvisitionens dagar var det farligt att försöka inbilla folk vad som helst. Det fanns dogmer som skulle hållas. Många böcker låstes in i arkiv som få hade tillgång till.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149436 I dag har forskare fått tillgång till inkvisitionens arkiv.

Man kan fråga sig varför skrifterna som sågs så farliga, sparats? Var man osäker på om det var rätt att bränna dem? Fanns det krafter som önskade spara dem för framtiden? Fanns tvivlare bland inkvisitionens medlemmar som såg vissa av de förbjudna böckerna som farlig kunskap och inte onda fantasier?

Vi vet inte, men nog är det värt att fundera över varför skrifterna sparades. Tänkte man inte på att framtida generationer kunde ta fram dem och publicera dem för massorna? Fanns det medlemmar i inkvisitionen som kanske hoppades på just detta och av den anledningen såg till att skrifterna fanns för framtida bruk? Visst kan man fråga sig varför de förbjudna böckerna sparats och om de nu kommer att publiceras, när nu arkiven öppnats?

För att återgå till Pico så hade han en berättelse om hur Gud skapade världen och människan.

Han sa: Gud skapade himmel o jord, levande varelser av alla de slag var och en efter sin arketyp. (här finns likheter med Platons idéernas värld). Men när Gud skulle skapa människan fann han ingen arketyp som passade. Därför skapade han denne utan förebild och sa till människan: Ingen bestämd ort, gestalt eller uppgift ger jag dig utan dessa får du fritt själv skapa utan begränsning av gränser eller lagar. Du ska själv ha makt att degenerera till lägre former som är djuriska, du skall ha makt att även om du vill regenerera till gudomlig form.

Här tänker jag på en kort gammal historia jag läste en gång och som fastnat i minnet en historia med likheter från ovan.

När Gud skapat människan tittade sig människan omkring och frågade Gud vad meningen med allt detta var.

Gud svarade människan: Måste allt ha en mening?

Människan svarade: Ja naturligtvis.

Gud svarade: Då överlåter jag till människan att fundera ut en sådan.
Därefter lämnade Gud människan.

Med Ficino i 1400 talets skola kontra dagens

Med honom är vi framme vid ytterligare en version av platonism, nu med namnet den florentinska platonismen. Florens var under denna tid ett kulturens centrum. De styrande var familjen Medici som var en stor furstefamilj vilka enligt tidens mått var mycket kultiverade.

En av släktens gestalter Cosimo Medici ville ha en ny översättning av Platons skrifter och även återupprätta Platons akademi. Ordet akademi kommer från Platons skola som han gav namnet akademi.

Uppgiften gick till Marcilio Ficino som för ändamålet fick en villa till sitt förfogande där han arbetade med verken. Men när det väl blev klart med översättningar och akademi blev det inte mycket skola över det hela. Akademin var mer en plats där man firade Platons födelsedag och dödsdag. Det var den 7 november som man antog var denna dag utan att ha så stor grund för påståendet.

Men vi kan ur detta se hur platonismen och aristotelismen skiftade om i popularitet under århundradena. De var olika inriktningar skapade av mästaren Platon och hans elev Aristoteles vilken skapade en helt annorlunda verklighetsbild än sin mentor men vars bild blev lika populär under århundradena och ännu idag till stor del används som referens i många sammanhang.

I dagarna har vi läst om hur det ser ut i skolorna av i dag. Det är inte alltid det bedrivs skola nu heller. Inte för att lärarna hittar på annat än vad de är tillsatta för utan därför att elever inte kommer till det som de bör komma till, sin undervisning. De skolkar helt enkelt.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149668

Varför? Ja, det kan bero på föräldrar som inte ser skolan som något av vikt då de själva skolkade som barn och har präglat sina barn med denna insikt. Det kan även bero på att barnet vantrivs i skolan på grund av att det känner sig mobbat. Slutligen kan det bero på kamrater som präglat dem till spänningen av att göra uppror mot vuxenvärldens krav.

Kan då polishämtning vara en lösning? Jag misstänker att polisen inte ser sig ha resurser till att hämta skolkande elever. Ska polisen hämta en skolkande elev, om de nu vet var de ska söka denne, före att kolla exempelvis en misstänkt drogpåverkad bilförare eller spana efter knarkhandel? Vilken uppgift ska prioriteras?

Jag anser inte att det är en polisuppgift att ta hand om skolkande barn. Det är skolans och föräldrarnas och när de misslyckas måste de sociala myndigheterna gå in med krafttag.

Kanske kan det skapa nya arbetsuppgifter som att hämta de skolkande barnen vilket säkert blir heltidssysslor. Men hur ska de hämtas? Knappast med våld och handfängsel. Kan man tvinga en skolkande tillbaks och hur får man denne sedan att stanna kvar i skolan efter hämtningen? Hur? Räcker ord?

Problemet är inte lätt att lösa men med polisingripande tror jag inte vi kan se en lösning. Kanske det kan ge signaler på att problemet ska ses som allvarligt. Men några större polisinsatser tror jag inte vi kommer att få se som exempelvis piketbilar som går sin runda varje dag för upphämtning av elever i hemmen med husrannsakningen i ena handen och handbojor i den andra.

Cusanus o den lärda okunnigheten

Detta utryck tog han från Sokrates som ansåg att insikt om den egna okunskapen är förutsättningen för all visdom. Cusanus ansåg att vi kan närma oss sanningen genom att gissa oss fram med mer eller mindre väl underbyggda hypoteser som sedan prövas och ersätts med nya hypoteser.

Härmed kan vi förmoda att sanningen alltid kan förändras utefter hypotes och frågeställning om en viss sak eller händelse (min tanke efter att ha funderat över Cusanus tanke).

Cusanus ansåg även att Människan är ett mikrokosmos i vilket allt avspeglas och går igen. Makrokosmos är universum i sin helhet. Till skillnad till mikrokosmos som kan ses som den lilla välden, atomernas värld. Människans inre värld kan även ingå i mikrokosmos. Mikrokosmos speglar makrokosmos och tvärtom.

Det finns likheter i rörelser och uppbyggnad av dessa kosmos och det är en svindlande tanke. Kanske det finns ett ännu större kosmos ett mastodontkosmos där vår verklighet och vårt universum blir ett mikrokosmos.

Har då dessa mikro och makrovärldar en inre harmoni? En harmoni som får ex genforskningen i mikrovärlden att framstå som en fast kunskap där vi har full kontroll över vad som sker? Är det bara än mer forskning som behövs för att vi ska ha full kontroll och förståelse över livets byggstenar?

En dröm vore väl det? Kunde det bli så kunde vi bli som Gud vi kunde kontrollera livets byggstenar kontroller sjukdomarnas spridning, arvsanlagens härjningar och kanske om vi får en diktatorisk politik som den som Hitler förestod möjlighet att bygga upp en supermänniska utan dess like i historien. Hemska tanke!

Men så enkelt är det varken i mikrokosmos eller makrokosmos. Tänk på kvarkarna exempelvis http://forskningsfronter.vr.se/main.asp?page=main&type=subj&classid=69

Som det så riktigt också står i artikeln
http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article64375.ece
när det gäller det så nu diskuterade DNA-testets bekräftlighet.

”Du får varje dag mer än en miljon mutationer. Plötsligt kan en av de där vakna till och bli en cancercell. Det beror varken på genetik eller miljö. Du hade helt enkelt otur.”

Detta ska tas på fullt allvar. DNA testens svar ska ses som riktlinjer för förmodanden av vad som kan ske om inget inträffar som ingen kan förutse genom detta test. Vad är det då som kan ske som gör att testets resultat förfalskas över tid?

Jo slumpen. Vad innebär då slumpen i detta fall? Enkelt utryckt det ingen kan förutse och det som hänt oräkneliga gånger i historien till glädje ibland för naturens utveckling, till katastrof ibland. Men som ska ses som mycket viktig för att förstå vår verklighet och dess förändringar fastän vi aldrig kommer att förstå när den uppkommer eller hur. Ett ord ett begrepp sammanfattar detta, Mutation. Vad kan då DNA-test ge? Svar: Framtida besvikelse och frustration. Vad är då lämpligt att använda det till kanske som sannolikhetskalkyl? Men då måste detta begrepp förklaras så en testare förstår betydelsen av trolighet i detta begrepps betydelse.


Kanske det finns oräkneligt med kosmos, större och större, men även mindre och mindre. Kanske det vi kallar mikro- och makrokosmos enbart är det vi kan se och uppleva medan det finns oräkneligt fler både mindre och större. Det tål att upprepas det är en svindlande tanke. Men håller vi oss till det som man i normala fall menar med uttrycken så kanske följande intressanta länk kan leda till nya insikter i mikro makrouniversumkunskapen.
http://www.nykultur.nu/Artiklar/Mikrokosm_univ.html

Mantra: Mindre lönsamhet fler jobb!

Ja vore det inte en bra idé. Självklart ska det löna sig att driva ett företag. Men om det går med vinst bör man då inte vara nöjd. Varför öka vinsten kontinuerligt. Var finns smärtgränsen? När blir ökningen en minskning på sikt mänskligt men även företagsekonomiskt sett?

Kanske en konstig fråga. Men tänk då på följande under 50 och 60-talet ökade produktionen och lönsamheten år för år. Samtidigt fick fler och fler arbete. Arbetslöshet fanns knappast. Då gällde följande sanning att den som ville ha ett jobb fick och oftast där denne ville få det.

Vad har hänt sedan dess? Ja lönsamhetsjakten har fortsatt. I dag upplever vi hur man förväntar sig fortsatt lönsamhetsökning. Men smärtgränsen var finns den?

Jodå den har uppkommit och fler smärtgränser kommer att uppstå. Råvarutillgång, klimatpåverkan är några som kommer att stoppa lönsamhetsförväntingarna i framtiden och fler kommer.
Har då smärtgränsen redan nu nåtts inom något område. Jodå det har den. I lönsamhetsjakten jagas kostnader fastän företag redan går med vinst och ibland hög sådan. Men för att öka den ytterligare någon procentenhet för aktieägarnas skull har man många gånger dragit in på personal.

Smärtgränsen har härmed gett det vi ovan kallade en minskning. I detta fall en minskning av personal. Minskningen har då drabbat enskilda personer som i många fall därefter inte fått nytt jobb. Var den procentuella lönsamhetsökningen då värd detta mänskligt sett?

Min uppfattning är nej. Bör vi inte hushålla med både naturresurser, klimatpåverkan och mänskliga resurser i så motto att mänskliga resurser innebär att dela med sig av det vi har av arbete och konsumtion. Självklart enbart så länge företaget går med vinst. När företaget pekar mot förlust eller redan hamnat där då finns ingen annan lösning ibland än personalnedskärningar. Det är bättre att några har jobb i ett företag än att företaget läggs ner.

Men att som i Telias fall nu dra ner på så mycket personal därför att företaget ger några procentandelar mindre vinst än förväntat är enligt mig egoistiskt vansinne. Samtidigt kommer ett par tusen personer för dessa procentandelars skull att drabbas personligen och säkert i många fall hamna i krissituation, ekonomiskt, äktenskapligt och psykiskt.
http://www.idg.se/2.1085/1.144400

http://www.ekonominyheterna.se/nyheter/2008/02/08/telia-soneras-vinst-lagre-an-va/index.xml

Ja så var det sagt med förhoppningen att det kan ge någon fröet att kunna påverka det inte jag har möjlighet till.

TÄNK PÅ FÖLJANDE är allt förutbestämt och i så fall hur och varför? Är följande resonemang fel och i så fall hur?

En rörelse för länge sen gjorde att följverkningarna blev att du i dag höll på att bli överkörd av en bil när du gick över gatan. Är allt förutbestämt om man bara kom på hur man skulle tolka pusslet som läggs bit för bit...

Detta var mitt inlägg som vecka 6 upplevelse.

Galningar, Lyssna! skrek LorenzoValla

Valla var praktiker och född under 1400-talet. Han ansåg att många av de aristoteliska syllogismerna och de deduktiva arbetssätten vid bevisföring kunde ses som opraktiska.

Han tog följande exempel:
Påstående 1 : Ingen människa är en sten.
Påstående 2: Någon människa är ett djur.
Slutsatsen blir då: Således är något djur inte en sten.

Valla sa nu. Jag kan inte avhålla mig från att skrika: Har ni någonsin hört någon argumentera på detta sätt ni folk av galningar?

Han ville därför utarbeta en ny och mer praktisk logik

Modernisering av vetenskapliga metoder har kommit och gått. Kvantitativa metoder som mätning och vägning med analysförfaranden som statistik har funnits länge och används fortfarande mycket. I många undersökningar kan denna metod knappast ersättas Laboratorieförsök är ett exempel där den används. De kvalitativa försöken däremot har i dag fått många förespråkare. Här undersöks enstaka fall. Metoder som den hermeneutiska m.fl. har idag stort utrymme inom samhällsforskningen. För metodintresserade se länken
http://www.infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm

Petrus Ramus som var född i början av 1500-talet blev den som utarbetade den nya idé som Valla hade eftersökt.

Idén var att det skulle finnas en bättre metodik av logik än den aristoteliska som blandad med religionen och med namnet skolastik nu vara allenarådande. Han lyckades bilda skola med sin egenkomponerade logik. En logik som blev en del av en retorik och argumentationsteknik som han hämtat ur flera källor och blandade till en egen blandning som faktiskt både uppmärksammades och även bildade en ny skola inom området logiskt argumenterande. Enklast att förstå honom på ett kortfattat sätt finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramism

Ja nog kunde man hitta på nya idéer då som nu inom vetenskapsområdet. Människan var inte dummare då än nu. Skillnaden var bara att mänskligheten ännu inte gjort så många misstag som nu och därmed inte hade samma lärdomar att utgå från som vi har i dag. Av misstag lär man sig i både laboratorier och bland olika yrkesgrupper eller bland vanligt fotfolk. Genom att ta avstamp från en idé föds nya idéer inom alla vetenskaper.

Vi har lättare i dag att ta detta avstamp från någon idé sedan tidigare och utveckla den vidare än vad folk tidigare i historien hade. Det fanns inte så många idéer att ta avstamp från tidigare och inte spreds idéer så snabbt heller. Boktryckarkonsten som uppfanns på 1400 talet blev en första avstamp på spridning av idéer till fler och därmed blev med tiden idéerna som det kunde utgås från fler för fler. Då började även tekniska idéer spridas och utvecklas likt alla andra idéer och från detta har vi just nu 2008 års samhälle. Ett samhälle där utveckling och förändring accelererar hela tiden.

I dag har vi det som kallas kunskapssamhället. Vi överflödas dagligen med en kunskaps och idébank från Internet. Ökningen av vetenskap och pseudovetenskap bombarderar den vetgirige i accelererande takt. Knappen stäng av fungerar inte alltid och risken för överkonsumtion av kunskap kan bli att den till slut nonchaleras. Större och större datorkapacitet får kunskapsfloden att öka hela tiden. Det finns snart hur många svar som helst på samma fråga om man använder sökmotorerna. Att sortera ut sanningen ur all kunskap innebär att ta till sig den sanning som man mår bäst av. http://internetworld.idg.se/2.1006/1.143292

Det tekniska inom datorerna har idag blivit huvudintresset för många och då hårdvaran inte mjukvaran. Därför finns en hop av olika slag av nischade datorskrifter som alla har sina läsare.

OBS: självklart finns även en stor mängd mjukvaruutvecklare som försöker få mjukvara och hårdvara att jobba tillsammans få än mer kapacitet i spel och kunskapsaccelerationssamhällets tjänst. Men alla samhällen har till slut kollapsat hur vår tids kunskapsdatorsamhälle kommer att kollapsa vet ingen bara att det statistiskt kommer att ske förr eller senare.

Petrarca krävde latin

Han var vältalare och krävde en återgång till klassiskt latin i de lärda kretsarna. Det latin som politikern och filosofen Cicero en gång talade och skrev under det sista århundradet före vår tideräkning i Rom.

I dagarna har en kurs i detta det lärdas språk genom tiderna startat i Lund igen. Det var ett tag sedan sist. http://sydsvenskan.se/lund/article297565.ece Självklart behövs det. Hur många gamla skrifter är inte skrivna på latin och nya tolkningar behöver nya översättare. Det är inte enbart läkare exempelvis som behöver kunna latin. Ja. Läkare kan väl knappast latin mer än den latin som namnger människans sjukdomar och organ.

Latin var de lärdas språk och talades genom århundradena i både kyrkor och på lärosäten. På universiteten var det ett sätt att urskilja sig som lärd i motsatts till allmogen vilka knappast alltid ens var läskunniga. Däremot kan man ha åsikter om varför predikanter använde latin. Allmogen förstod ju ingenting av mässorna. Men mystiskt lät det säkert i deras öron och kanske det var meningen. Men det innebar att besökande i kyrkorna inte förstod ett ord av vad prästen sa utan fick sitta och lyssna på predikningar söndag efter söndag på ett språk de inte förstod. Det innebar inte att de fick avstå ifrån dessa ibland långa, mycket långa, mässor. Kanske inte så konstigt då att människor somnade i kyrkan och kyrkvärdar fick som uppgift, då som senare, att hålla besökarna vakna med kyrkstötar som man puttade till de sovande med så de vaknade och inte missade mässan de inte förstod.

Vältalighet är något som följt med genom historien. De som inte kunde tala de lärdas språk sågs det ned på och även i dag ses vissa sätt att tala som mindre fina. Vi kan bara ta vårt eget land som exempel. Det skämtas om vissa dialekter även idag. Skånska ses på en del håll uppåt landet som en ful dialekt och många ser ner på de som talar detta. Likväl som många dialekter norrut ses ned på i Sydsverige.

Så vi är inte ett dugg bättre i dag än då. Människan är den samma påverkad av genom generationer av olika slag och av egenkonstruktioner av fördomar. Latin används inom vissa vetenskaper fortfarande inom läkarskrået och biologin m.m. Annars är i dag engelska världsspråket. Från tiden då latin blev något urskiljande mellan lärd och olärd har vi troligen fått allmogens behov av urskiljande mellan fint och fult språk. De ville också urskilja sig som bättre mot sämre folk och här kom urskiljningen att handla om dialekter. Därför har vi de uppfattningar inom det dialektala som vi ännu i dag bedömer människor utifrån i 2000 talets Sverige. Lite dialekter att lyssna på finns här. Jag anser det lika finns att tala norrländska som skånska eler någon annan lokal dialekt. Ingen dialekt är finare eller fulare än någon annan. Alla tillhör samma språk Svenskan. http://swedia.ling.gu.se/

Eckerhart och själens ofödda gnista

Enligt Eckerhart är en del av vår själ ofödd och ännu ej skapad. Den är vårt innersta. Denna som han kallar själens gnista kan förenas med Gud eller bättre utryckt återförenas med Gud då den ses som kommen ur Gud. Men för att detta ska kunna ske måste vi uppge allt inte bara materiella föremål utan även vår status och hör och häpna vår vilja till att göra goda gärningar och ännu mer häpnadsväckande förlora Gud. Själen måste förlora Gud??

Men Eckerhart är klar i sin ståndpunkt och påstår som slutknorr att allt, precis allt, måste förloras för att själens tillstånd ska få ett fritt intet vilket är en förutsättning för att vinna sig själv och återförenas med Gud.

Som mystiker fick Eckerhart stort anseende på sin tid. Många följde i hans fotspår. Mystiker och 1300-talet var en kombination som fungerade och gav eko i historien. Vidskepelse och vetenskap, religion och alkemi, hörde tiden till.

Nog var denna tid lika spännande som vår. Skillnaden var att i vår tid är tekniken spännande hela tiden utvecklas tekniken och gör livet mer och mer teknikfixerat genom att nya tekniska behov skapas med hård marknadsföring som får oss att anse oss tvungna att äga denna för att vi ska må bra.

På 1300-talet var spänningen inte teknik utan de inre resorna som intellektuella och andra gjorde som sedan resulterade i fantastiska idéer och mystiska uppenbarelser som fick människor att häpna och rädas. Sedan ska vi inte bara se positivt på detta då det i vissa perioder gick helt överstyr. Tänk på häxjakten och på inkvisitionens härjningståg. Men även tekniken som idag påverkar vårt samhälle har och kommer troligen än mer att gå överstyr lite då och då den med. Här tänker jag på atombomben, avgasproblemen och freonutsläppen för att ta något exempel.

Ett aktuellt supervapen som det i dagarna har skrivits om är detta supervapen från USA som nu sett dagens ljus. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1763115.ab Kanske betydligt miljövänligare än de vapen vi tidigare sett. Men fortfarande dödligt farligt och man kan inte påstå annat än att vi människor inte har lärt något ur historien. Vi krigar och förstör lika glatt som våra förfäder gjorde. Varje gång ett krig tagit slut tror vi lika fullt att detta var det sista kriget.

Men så kommer nya generationer och upprepar samma sak igen nu med nyare och mer effektiva vapen. Det vapen som beskrivs ovan är ett av de nyaste. Säkert i tiden. Då det kan ses som miljömässigt bättre än tidigare. Så miljöanpassningen har även börjat synas i vapenarsenalen. Men inte har mänskligheten blivit mindre mordiska för det.

Marsilius av Padua o Kejsaruppgiften

Enligt honom var en stark kejsarmakt det bästa för en stat och dess medborgare. Kejsarens största uppgift skulle vara att upprätthålla det yttre och inre försvaret mot oordning och krigshandlingar.

Men han såg ett farligt hot mot freden. Det var risken av krig mellan den världsliga och kyrkliga makten. Därför ansåg han att kyrkan skulle underordna sig den politiska makten i allt som handlade om världsliga frågor. Påven och prästerskapet ska hålla sig till sakramentens utdelande och lärarrollen inom den kristliga sfären och inget annat ansåg han.
http://www.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/idehist01-04disc.htm

Detta sa han under 1200-talet och historien talar sitt tydliga språk. Det blev stora religionskrig senare. Trettioåriga kriget är ett exempel på religionskrig.
http://www.smb.nu/svenskakrig/1618.asp

Något annat var men även det en från början ickepolitisk handling var inkvisitionen.
http://www.admetam.org/inkvisitionen/index.htm

Ja att dra gränsen mellan vad som är världsligt eller religiöst har under hela mänskligheten varit ett dilemma. Många krig har utkämpats med religionen som täckmantel. Vad kan ses som något ickereligiöst, något utanför trons område. Ska man se det objektivt blir det allt utanför de områden Marsilius beskrev. Ska man se det subjektivt utifrån en troendes synpunkt innefattar religionen allt.

Så problemet inom området är näst intill olösligt. Troende och icke troende står här i motsatsförhållande till varandra, troende av olika kyrkor likaså. Därför blev religionskrig så vanliga och så grymma och fortfarande finns oro inom religionsområdet. Islam och hinduism mot kristna m.m. ser vi ofta bevis på i medierna. Politik eller olika slag av religion är ofta inte något som går ihop även idag om de inte är trosfränder. Se tex http://www.gfa.org/latestnews eller http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=149373

Slutligen anser jag själv som aktivt kristen att vi alla måste respektera varandra även om vi har helt motsatta uppfattningar i tro eller politik. Tyvärr har religion och tro många gånger använts i mänskliga maktsystem eller av rädsla för oliktänkande och då gett ett resultat som är helt motsatt till kärlek och omtanke innebär vilket oftast är grundpelarna i all trosinriktning.

d`Autrecourt sa att det finns mirakler

med bestämdhet som förklaring till att man aldrig kan vara för säker på någonting. Något som alltid inträffar efter en viss händelse kan bli helt annorlunda i resultat nästa gång det sker även om all erfarenhet visat att alltid en viss händelse resulterar i ett visst resultat. Som exempel tog han elden. Om man för in sin hand i lågan visar all erfarenhet att man bränner sig. Men det finns inget som säger att detta alltid måste bli resultatet. Det finns mirakler. Jesus utförde sådana, bibeln är full av dem.

Vi måste alltid i alla beräkningar ha med möjligheten av ett mirakel. Därför kan vi aldrig vara helt säkra på någonting menade han.

Ja det finns säkert viss sanning i detta. Oväntade resultat av överraskande slag efter en viss handling har vi säkert alla upplevt. Oförklarliga upplevelser vi ej kan förklara har säkert också många av oss upplevt. Även om vi har rutiner av exakt samma slag i många fall när vi gör något och gjort exakt samma sak under lång tid för att vara säkra på att göra rätt så inträffar en dag plötsligt något helt oväntat som vi inte kan förklara, som resultat av handlingen.

Tänk efter, vi har alla upplevt detta, i smått som stort. Man kan kalla det mirakel, otur, tur eller bara bli förbannad eller irriterad när detta sker. Men förklara, det kan vi inte. Livet är inte något vi kan förutse fortsättningen av. Därför är egentligen all planering framåt meningslös. Då händelsekedjor vi inte rår över krockar med vår händelsekedja i livet dagligen och ändrar planering och händelser vi tror oss möta till helt andra slag av händelseresultat. Ett aktuellt exempel på ett mirakel av det slag som bara händer utan att någon förstår hur eller varför är detta som beskrivs här. http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_807237.svd

Hur vi än planerar så blir livet ändå inte som vi planerat och ju längre fram i tiden vi planerat våra liv desto större felmarginal måste vi räkna med.

Ockham o Guds vilja inkl dagens makthavares

Hans världsbild gick stick i stäv med den då rådande aristoteliska. Aristoteles världsbild är att världen är som den är av nödvändighet det finns inget alternativ. Ockham ansåg däremot att världen är tillfällig det är tillfälligheten som avgjort hur världen set ut. Det fanns otaliga alternativ vid skapelsen att den blev som den blev såg han som Guds suveräna vilja i bemärkelsen av ett medvetet val av Gud.

Detta gällde även moral. Guds vilja är bestämmande för alla moraliska normer det hade kunnat bli andra moralregler om Gud velat detta. De vi har, är inte som Aristoteles påstod och tidens vetenskapsmän ansåg, det absolut nödvändiga. Vi talar om slutet av 1200-talet och början av 1300-talet. Konsensus enlig Ockham: Gud vill inte det goda därför att det är gott. Istället är det goda gott därför att Gud vill det.

Man kan se det som att godhet är något vi kommit överens om och likaså ondska är något vi kommit överens om. Ondska och godhet är tolkat olika tid för tid. Att ta livet av oliktänkande sågs som godhet för länge sedan. Religionsförföljelser i bemärkelsen tvångsdöpning av hedningar sågs som godhet under många sekel och att utrota avgudadyrkan likaså. Våld och avrättningar i det godas tjänst var helt naturligt och även idag kan man se samma sak. Två stater som kämpar i ett krig mot varandra ber samma Gud om hjälp mot den onde fi. Ja inte kan det vara lätt att vara Gud och veta vem som ska bönhöras i ett sådant läge. Vem har rätt och vem har fel? Tur man inte har gudomlig makt. Hur man än gjort skulle då troende fått lida i ett krig. Vem skulle ha bönhörts och vem skulle ha nonchalerats?

Kan vi inte i vårt sekualiserade land se en likhet enligt ovan i bemärkelsen ont och gott?
Våra politiker ser på människan med politiskt färgade ögon. Reinfeldt anser att människor ska kontrolleras mer så de inte myglar till sig bidrag. Han anser även att det är ok att diskriminera människor utefter om de har ett jobb eller ej. Fastän diskriminering i dag i lag är förbjuden kan ett riksdagsbeslut särbehandla en viss grupp av människor utan att det ses som diskriminering utan istället ses som något gott som bär namnet arbetslinjen.

Inget indexuppräknande görs för långtidsarbetslösas ersättning som ex pensionärer får. Istället har ersättningen sänkts och för att ytterligare segregera har man särbehandlat dessa genom att icke sänka inkomstskatten för dessa utan istället för de som redan har en dräglig inkomst, de som har lyckan att ha ett jobb. Sahlin anser detta vara mycket orättvist och tänker återställa välfärden även för de som blivit utanför efter regeringsskiftet nästa gång. De långtids arbetslösa.

Med andra ord rätt och fel, gott och ont blir ett relativt begrepp där majoriteten av människors värderingar är vad som ska ses som gott och ont, rätt och fel. Tvåmotsatta uppfattningar av maktens individer togs upp här. Ett exempel på vad makt är utifrån våra politiker http://www.makthavare.se/Makthavarlistan

Visst hade det varit lättare om moral hade varit Guds sak och vår att följa denna utan att hitta på egna regler och egen relativ moral och etik. Men människan är inte så lätt att styra utan kan ses som en orolig själ.

En lista kan här ses på Sveriges mesta makthavare och kanske det inte är helt fel att som många präster gör under gudstjänsten ber förbön till Gud att hjälpa Sveriges regering att fatta de rätta besluten för att hjälpa de svaga i samhället. För vem som är svag verkar även det vara relativt i dag. Låt oss hoppas de makthavare vi har tänker och bryr sig om Sveriges hela befolkning och inte gör undantag för vissa grupper.

Duns Scotus ett dumhuvud?

Bland de bevis om Guds existens som diskuterades, gudsbevis var högaktuella diskussionsteman under 1200-talet, var det ett, utformat av Scotus, det som utgår från skapelsens icke nödvändighet som var det viktigaste.

Han menade att skapelsen aldrig behövde ha skett. Många trodde nämligen bergfast på att allt hade skett av nödvändighet även skapelsen.

Scotus sade då till sina meningsmotståndares irritation att dessa skulle sättas i en tortyrkammare och torteras tills de var beredda på att medge att det fanns en möjlighet att slippa torteras. Det var inte nödvändigt att torteras. Nödvändighet var begreppet man kom ihop sig om.

Naturligtvis sa han mer än detta under sitt liv han bildade en skola och hade många lärjungar. Men andemeningen var ovanstående allt var inte nödvändigt det hade inte behövt ha skett menade han.

För dessa idéer blev han hårt attackerad och hans namn blev missbrukat så ofta att till slut var namnet dunce ett vedertaget namn för dumhuvud.

Ännu idag betyder ordet dunce dumhuvud i England.

Vecka 5 upplevelse. Blå ögon blev hövdingaögon.

Tänk ändå att blåögda människor enligt forskare i Köpenhamn har en enda gemensam anfader varifrån alla nu levande blåögda människor härstammar. En händelse som kom till genom en mutation för 6-10000 år sedan. Är det inte fascinerande? Ja kanske inte att mutationen uppstod mutationer har uppstått i alla tider på gott och ont.

http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/artikel_827057.svd

Nej det fascinerande är tanken på vad detta barns föräldrar ansåg när de plötsligt fick ett blåögt barn något helt nytt som ingen tidigare sett. Varför blev de inte förskräckta? Varför satte de inte ut barnet i skogen eller dödade det omedelbart? Sågs det kanske som en gud som kommit till världen på grund av sin ögonfärg. Vilka tecken såg de i att ett blåögt barn fötts?

Min teori är att detta måste ha hänt i en hövdingafamilj i annat fall hade den vidskepliga era som detta hände i fått till resultat att barnet tagits av daga snabbt och effektivt. Möjligt är att det kan vara modern som övertygat sin make att behålla barnet och se det som kungligt blod eller hövdingablod att barnet fått blå ögon. Kanske det finns ett samband med senare tiders påstående om adligt blått blod.

Hövdingaskapet och makten sågs snart som synonymt med en blåögd pojke eller flicka i denna klan tror jag. Härifrån spreds sedan denna uppfattning genom åren över västvärlden. Samtidigt som kvinnor säkert i första hand valde blåögda fäder eller män blåögda kvinnor efter hand som tiden gick. Det blev status med blå ögon och säkert även som skönhetsideal i väst. Tänk på ariertänkandet det låg kvar långt in i vår tid. Blåögda och blonda sågs och ses av vissa även i dag som livskraftigast och naturligast i norden. Säkert är detta tankar som har sitt ursprung i en mutation för länge sedan i en mäktig hövdingafamilj någonstans i Europa för 6-10000 år sedan om nu danskarnas teori håller.

Kan vi då få fler ögonfärger i framtiden? Troligen har om vi ser mutationen till blåögdhet detta hänt på fler platser att barn fötts med blå ögon men där snabbt tagits av daga. Ett blåögt barn i en fattig familj sågs säkert som ett dåligt omen och barnet fick knappast leva om det nu hänt flera gånger vilket ingen vet. Gulögdhet eller rödögdhet tror jag inte har uppstått bland människor någon gång. Grönögdhet kan däremot mycket väl ha uppkommit. Grönt är mer likt blått och brun färg än gult och rött. Men även om gul eller röd färg muterats in på någon människa så sågs säkert inte det som ett bra omen. Grön kan jag förmoda ha uppstått någon gång. Men knappast då i rätt familj av makt och status för då hade det nog funnits grönögda också. Sedan kan säkert blå ögon ha setts som himmelskt och som ett tecken från gudarna himlen är ju blå. Medan knappast har övriga färger associerat med detta. Tänk även på att blå kläder enbart fick användas av kungligheter långt fram i tiden. Blått var kunglig färg långt in på nyare tid.

Lite tankar runt detta blev det. I övrigt undrar jag varför människor är så noga med att använda dofter även om de är allergiska mot dem. Varför människor tycker att musik ska spelas i tid och otid. Varifrån alla fördomar mot andra människor har uppstått. Om det ockulta intressets ökande i samhället har ett samband med sekualiseringen. Var det någon som undrade om jag är blåögd. Nej jag tänkte väl det. Men för upplysnings skull så är jag brunögd eller mer korrekt med melerad färg.

Raymond Lullus 1200 talstänkaren

hade tankar på en dator redan på 1200-talet. Han ville skapa och trodde på en enhetskunskap som innefattade allt och ur vilken alla sanningar kunde härledas deduktivt utifrån några få grundbegrepp. Han ansåg att även kristendomen då skulle kunna bevisas och därmed hednatiden skulle vara förbi för alltid. För detta ändamål hade han idén att använda mekaniska maskiner i bevisandets tjänst.

En slags maskin som skulle kunna byggas som kunde bevisa logiska sanningar ur satser ur de påståenden som matades in. Maskinens uppbyggd skulle bestå av tre och fyrkanter som man vred på och härmed fick svar från utifrån deras läge i en viss frågeställning. En logikmaskin kan man kalla den. Han hade tanken på det man kan se som en datormaskin men kunde naturligtvis inte bygga den på 1200-talet utan det fick bli en ofullbordad idé. Men han var övertygad om att när denna maskin en gång byggdes i framtiden så skulle den kunna ge svar på allt och en världsfred och religionsfred skulle sedan råda för alltid.

Men inte kan våra tiders datorer ge konkreta och odiskutabla svar på allt. I dag har vi ju tillverkat maskiner enligt de tankar Lullus tänkte, då, en gång för länge sedan. Skulle han sticka upp näsan ur mullen idag och se datorn och dess användningsområde skulle han säkert förvånas. Inte över kapaciteten och snabbheten, han hade tankar på en framtid med datorer utan istället skulle han förvånas över att maskinen inte blev en så välsignelsebringade sak som han var övertygad om att den skulle bli. Vi har knappast religions eller världsfred fast vi har kraftfulla datorer.

Men nog är det fascinerande och få människor vet nog inte heller att Raymond Lullus som levde mellan 1232 och 1316 hade avancerade tankar om en maskin som skulle kunna vad vår tids datorer kan idag.

Roger Bacon var alkemist, magiker och siare

Bacon var en person som trodde på att det fanns en urgammal hemlig visdom som en dag skulle återupptäckas. Han hade också förutsett att en dag skulle skepp kunna drivas utan åror eller segel och vagnar framföras utan hästar, Framtiden skulle även innefatta flygplan, lyftkranar och undervattensskepp. Sist men inte minst skulle jättemagneter finnas som kunde dra till sig tusentals människor vad det skulle vara för mening med det förklarade han dock inte En medicin skulle uppfinnas som gjorde oss lika gamla som Metusalem han som enligt bibeln levde i nära 1000 år. Bacons tid var 1200 talet. En tid då alkemin frodades och jakten på kunskapen att göra guld. Om någon av dessa galningar lyckades vet vi inte. Vi förmodar bara att så aldrig blev fallet.

Magin som hörde intimt samman med alkemin och i många fall även kunde ses som en del av denna frodades över hela Europa. Astrologin var även den accepterad som vetenskap men fördömdes likt all annan siarekonst av kyrkan. Det var en tid mycket olik vår men ändå lik på många sätt. Människan kämpade för största möjliga lycka till minsta möjliga ansträngning då som nu.

Skillnaden mot idag är att många i dag helst försöker fånga lyckan genom att spela till sig den. Dobbel och spel fanns även förr men inte i lika stor omfattning och inte lika lättillgängligt för alla som idag. Däremot är det nog få som idag, om ens någon, som håller på med alkemi. Försöken att framställa guld har förlorat i intresse. Varför, kan man undra, då vetenskapen gått framåt och något sätt borde ha upptäckts för guldframställning såvida inte upptäckten av omöjligheten i projektet i dag har accepterats och gjort fortsatta försök meningslösa.