Det verkar som om livet kom till Jorden från yttre rymden.

 

Bild https://www.mpg.de/ Illustratörs bild av den planetbildande skivan runt stjärnan V883 Orionis. I den yttersta delen av skivan ses flyktiga gaser frusna ut och liknar is. De innehåller komplexa organiska molekyler. Ett energiutbrott från stjärnan värmer upp den inre skivan till en temperatur som förångar isen och frigör de komplexa molekylerna vilket gör det möjligt för astronomer att upptäcka skivan. Den infällda bilden visar den kemiska strukturen hos de komplexa organiska molekyler som detekterats och förmodats i den protoplanetära skivan (från vänster till höger) som propionitril (etylcyanid), glykolonitril, alanin, glycin, etylenglykol, acetonitril (metylcyanid). © Foto: ESO/L. Calçada/T. Müller (MPIA/HDA) (cc by 4.0)

Med hjälp av teleskopet ALMA (Atacama Large Millimeter/submillimeter Array i Chile) har ett forskarlag under ledning av Abubakar Fadul vid Max Planck-institutet för astronomi (MPIA) upptäckt komplexa organiska molekyler inklusive den första preliminära upptäckten av etylenglykol och glykolonitril i den protoplanetära skivan (roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna) runt protostjärnan V883 Orionis (som finns i Orionnebulosan 1305 ljusår från oss). 

Dessa föreningar anses vara föregångare till livets byggstenar. En jämförelse av olika kosmiska miljöer avslöjar att mängden och komplexiteten hos molekyler som dessa ökar i stjärnbildningsområden till fullt utvecklade planetsystem. Detta tyder på att livets frön samlas i rymden och är utbredda. MPIA-teamet som var involverat i denna studie bestod av Abubakar Fadul, Kamber Schwarz och Tushar Suhasaria.

Andra forskare  som deltog i projektet var Jenny K. Calahan (Center for Astrophysics – Harvard & Smithsonian, Cambridge, USA), Jane Huang (Department of Astronomy, Columbia University, New York, USA) och Merel L. R. van 't Hoff (Department of Physics and Astronomy, Purdue University, West Lafayette, USA

Ett tills nu dolt molekylmoln har upptäckts i Vintergatan

 

Bild https://greenbankobservatory.org/ Fokusområdet för den forskning där upptäckten gjordes i Vintergatan visas i bilden ovan, tillsammans där man äben ser en tidigare okänd maser. Bildkredit noterad ovan, collage skapat av NSF/AUI/NSF NRAO/P.Vosteen.

Ett internationellt team av astronomer har upptäckt ett massivt moln av gas och stoft i ett mindre känt område i Vintergatan. Molekylmolnet  är ungefär 200 ljusår långt.

Upptäckten beskrivs i en studie publicerad i Astrophysical Journal  där forskare med hjälp av U.S. National Science Foundation Green Bank Telescope (NSF GBT) beskriver hur de sett in i molekylmolnet  M4.7-0.8 (Midpoint-cloud). Här såg man ett dynamiskt område sjudande av aktivitet, inklusive potentiella platser för stjärnbildning.

– Ingen visste att detta moln existerade förrän vi undersökte den här platsen i Vintergatan och fann den täta gasen. Genom mätningar av storlek, massa och densitet bekräftades  att det var ett mycket stort molekylmoln, beskriver Natalie Butterfield, forskare vid NSF National Radio Astronomy Observatory (NSF NRAO) som var huvudförfattare till studien.

"Dessa stoftstråk är som dolda floder av gas och stoft som transporterar material till galaxens centrum", förklarar Butterfield.

NSF GBT-observationerna fokuserade på molekyler som ammoniak (NH3) och cyano butadiyne (HC5N), som är spårämnen i tät gas. Förutom att avslöja det tidigare okända molnet i galaxens inåtgående stoftstråk, visade datan även följande:

En tidigare okänd Maser:( en naturlig källa av intensiv mikrovågsstrålning), förknippad med ammoniakgas. Detta är ofta ett tecken på aktiv stjärnbildning. Skillnaden mellan Maser och Laser är att laser är strålning av ljus i den synliga frekvensen (ljus som människan kan se). En maser är ljus i mikrovågsfrekvensen (ljusvågor som vi inte kan se med våra syn). 

Molnet är även potentiell plats för stjärnbildning. Molnet innehåller kompakta klumpar av gas och stoft där nya stjärnor bildas.

Teamet hittade även en skalliknande struktur i molnet, möjligen från energi som frigjorts från slocknande stjärnor.

Turbulent gas: Gasen i molnet är mycket turbulent, liknande den som ses i galaxens centrala delar. Denna turbulens kan orsakas av inflöde av material längs stoftvägarna eller av kollisioner med andra moln.

"Stjärnbildning i galaktiska moln är lite av ett pussel", beskriver Larry Morgan, forskare vid NSF Green Bank Observatory (NSF GBO), "De starka krafterna i dessa områden kan  undertrycka stjärnbildning. Men de främre kanterna på dessa gasstänger som där mittpunkten finns kan ackumulera tät gas och utlösa ny stjärnbildning.