H.C. Andersen avskedades på grund av sin fulhet från Kungliga teaterns sång och musikskola i Köpenhamn.

Senare skrev han sin berömda saga ”Den fula ankungen” Säkert hade han sin egen upplevelse i åtanke när han skrev den.

Den fula ankungen blev en vacker svan. Själv fick han uppleva sig själv som en berömd författare hyllad av bl.a. det svenska kungahuset.

Balett, sång och teater blev aldrig hans starka sida, däremot sagoberättandet. En sagoberättare är troligen en som lever kvar till viss del i barnets värld för annars kunde knappast berättandet bli så populärt bland läsarna, barnen.

Kan Andersen tagit till sig sagans värld i brist på sitt misslyckande som sjuttonåring när det gällde tillträde till balettskolan i Köpenhamn?

Att som sjuttonåring få höra att man är för ful skapar säkert tråkiga minnen av mindervärdeskomplex. Andersen blev aldrig gift. Han kan av sin händelse i ungdomen sett sig för ful fört att våga ta steget att kontakta en kvinna. Han kan ha varit rädd för att bli ratad på grund av fulhet åter igen.

I så fall var Andersens personliga liv tragiskt. Men som berättare, tecknare och nedtecknare av sina resor i Sverige var han storslagen. Ofta tar en människa igen på något annat sätt när denne blivit utsorterad inom något annat. Då något som den gärna önskat.

IQ-testet visar enbart vem som kan bli en bra eller är en matematiker.

IQ – tester vad visar de? Vilket slags urval har testet konstruerats för att klassificera människor och för vems syften?

Vad visar det? Logiskt tänkande? Troligen, men vilket slag av logiskt tänkande? Tekniskt?

Till viss del. Den del som naturvetenskapligt kallas matematik där man söker mönster och regler.

Ofta är IQ testen bilder eller mönster där det ena ska följas av det andra i en logisk följd utifrån föregående bilder.

Detta är grunden av all matematik. Mönsterpassning, i matematiken finns många regler som om man lär sig dem förenklar logiken inom området. Ett exempel är multiplikationen. 2*1=2, 2*2=4 och svidare. I detta fall följs varje nytt talpar ökat med 1 till vänster i talparet och med 2 i svaret. Vilket sedan åter blir talet till vänster om man istället dividerar svaret.

Man måste bara förstå principerna av multiplikation och division för att första talföljden och motsatserna av begreppen.

På samma sätt fungerar IQ-test. Den som vill kan lära sig logiken och reglerna i testet för att sedan lätt få ett bra slutresultat. Lättast att få bra resultat har den som har matematiskt sinnelag. Logiskt tänkande och matematiskt intresse.

För vem är då testet gjort. För den som söker personer av detta slag. Men var det detta som var meningen? Att jämföra intelligens som matematisk förmåga och intresse?

Visar det att en människa enbart ska ses som intelligent om den har detta intresse och ska den då ses som mindre smart om den inte är matematiker? Enligt testet blir resultatet detta. Men är det då ett bra test?

NEJ! Inte om man ser andra förmågor som intelligenta och bra och inte stirrar sig blind på IQ-test. Sätt IQ-testen i samma fack som hjärngymnastik och andra lekar och ta den för vad den är, en lek inget annat. Undantagsvis kan man kanske även se den som ett sätt att hitta matematiker. Här är en sida bland otaliga där man kan roa sig med testet.

Är närminnesbortfall på grund av ålderdom ett symptom på ointresse för vår tid?

Långtidsminnet däremot finns kvar och här finns minnen från en tid personen förstår och känner till väl men som nu inte längre finns.

Kan all slags demenssjukdomar som Alzheimers eller Korsakoffs sjukdom m.fl. uppstå hos personer som har svårt för förändring? Personer som har arvsanlag vilka gör dem osäkra vid förändringar av deras livsmiljö.

Ju äldre en människa blir desto mer har det samhället förändrats utifrån vilket de växte upp i och socialiserades in i. Kan vissa människors svårigheter att acceptera detta få dem att undermedvetet släppa dagens händelser? I så motto att de inte önskar minnas dagens samhälle som de inte förstår eller önskar förstå utan önskar en återgång till det samhälle de socialiserats in i.

Kan detta vara en förklaring till att långtidsminnet hos många äldre fungerar klanderfritt och till och med skärps vid högre ålder medan närminnet fungerar mycket uselt? Eller inte alls.

Jag påstår att det kan ligga sanningar i detta resonemang. Lite om minnesförlustfenomenet kan läsa om här

Varför låter sig vissa hypnotiseras eller kan detta jämföras med möjlighet att slippa ansvara för sina tankar och handlingar

Är hypnos bluff?

Är det enbart en möjlighet att slippa ta ansvar för den som låtsas bli det?

Kan någon få en annan människa att släppa taget om sin psykiska vilja? Kan någon få så stort förtroende för en annan människa att denne kan påverkas mentalt till det tillstånd vi kallar hypnos?

Vad är hypnos? Vad innebär det att tycka sig vara hypnotiserad? Är hypnos bluff? Är det något som kan jämföras med alkemi, slagrutemän och alla annan slags förvilloläror?

Jag är till stor del säker på att det är så. Att en människa kan bli påverkad psykiskt av kemiska medel är inte konstigt. Att en människa genom bekräftelse kan påverkas av en terapeut är inte heller det konstigt.

Men att någon kan påverkas genom att någon pratar vissa ord med ett visst tonfall som kallas hypnos är tveksamt. Visst personer har garanterat känt sig i ett tillstånd som de önskar kalla sig hypnotiskt vid dessa seanser. Men är det inte ett önsketänkande de själva försatt sig i för att vara till lags med hypnotisören?

Jag tror det.

Hypnos ser jag höra till samma mystik och förvilloläror som mediernas skara är. Många vill tro och ju fler som tror desto fler söker sanning i en upplevelse för att den vägen bekräfta att fenomenet finns. Men det innebär inte att det skulle hålla för en vetenskaplig undersökning.

Det går an skrev rektor Carl Jonas Love Almquist och så var rektorsbanan slut.

Boken var en hyllning till den fria kärleken och skrevs i en tid då detta uttryckssätt inte var lämpligt att framföra för rektorn vid nya elementarskolan i Stockholm under första hälften av 1800-talet.

Boken handlar om Sara som växt upp i en familj där fadern super av hjärtans lust och bråken avlöser varandra. Ett äktenskap som många säkert även i dag kan se tillbaka mot.

Sara är därför skeptisk till äktenskapet av det gamla beprövade slaget. Istället önskar hon vara en fri kvinna. Drömmen många kvinnor hade då av en familjbildning med många barn och idylliskt men händelselöst familjeliv tilltalar inte henne.

Fri kärlek tilltalar henne. Att under tidigt 1800-tal framföra sådana åsikter i en bok av en rektor på en skola för den tidens ungdomar sågs med fasa av kollegiet och säkert även kyrkan.

Avsked från tjänsten blev följden. Almqvist var nära 160 år före sin tid i dessa åsikter. Självfallet var han inte ensam om åsikterna men rektorer som framförde likartade åsikter var det ont om. Fri kärlek kom inte på svenskarnas agenda förrän på 1960-talet i samband med p-pillrets spridande i samhället.

Boken kan i sin helhet läsas här

Alkoholdrickande, människans skäl, i svåra som goda tider.

Vilka är det som behöver detta och vilka är det som inte behöver detta?

Har vi arvet här igen? När det gäller alkoholkonsumtion och behov av detta? Troligen, åtminstone när det gäller de som får problem med den.

Men vilka är de som behöver alkohol som tröst som umgängesform och som avslappningsmedel? Är även detta ärvt?

Knappast. I detta fall har det inte med arv utan miljö eller bättre uttryckt kultur. Varför har då alkoholkonsumtion blivit en del av många människors liv? Det har genom historien varit mer accepterat att dricka alkohol än att inte göra det.

Religionen har stoppat alkohol som en normal dryck i alla situationer fylleri anses här fel. Men nykterhet har inte alltid uppkommit från religion utan i de flesta fall genom protest mot alkohol och dess verkningar på familjefaderns möjlighet att försörja sin familj.

Dock var för länge sedan alkohol en lika vanlig dryck bland både män och kvinnor och i många fall även bland barnen. Men fadern ansågs som försörjare och blev det för mycket så gick det ut över familjen. Kanske inte på samma sätt som senare i historien ekonomiskt. Man bryggde ofta alkohol själva på gårdarna men alkohol in och arbetsintresse ut och alla hade inte en dräng som kunde ta tag i sysslorna. För de som hade en dräng eller flera så söp drängen lika raskt som husfadern så inte mycket blev gjort av sådd och skörd många gånger.

Alkoholens senare historia 1800-talets senare hälft och framåt känner nog de flesta till. Alkoholproblem i dag resulterar i ekonomiska problem och sjukdomar. Sjukdomar blev det förstås tidigare också men relaterades inte till alkoholen som sågs som botemedel mot det mesta.

Att vara aktiv eller inte är det ett medvetet eller omedvetet val?

Varför är en del mer aktiva för en viss sak än andra? Varför kan en del för samma sak visa totalt ointresse?

Är det arvsanlag som gör vissa människor till eldsjälar när de tar tag i en viss sak? Är det även arvet som gör att vissa människor inte bryr sig överhuvudtaget för samma sak som eldsjälarna brinner för?

Troligen. Eldsjälen är motsatsen till den totalt ointresserade. Däremellan är de flesta andra människor. Människor med såkallat lagom intresse hur man nu ska definiera det. Kanske som att dessa skulle kunna engagera sig om de visste mer, fick mer kunskap exempelvis. Vi talar hela tiden om en viss sak utan att definiera den då det är ointressant i sammanhanget.

Den totalt ointresserade kan kanske inte känslomässigt ta till sig något och är av den anledning meningslös att försöka lära eller få förstå.

Mycket troligt är det så och då är det arvsanlagen det handlar om som gör dessa ointressanta eller eldsjälar, medan de lagom intresserade är påverkbara. De påverkbara är det troligast utifrån sin livserfarenhet och den miljö de växt upp i eller vistas i.

Här kommer miljön in.

Medan det för eldsjälarna enbart accelererar deras intresse om de är i en miljö som ytterligare stimulerar dem för sakens skull. Men skulle varit eldsjälar för saken i vilken miljö som helst.

De toatalt ointresserade de som inte kan intressera sig är miljön betydelselös för. De kan vara i den miljö som påverkar de lagom intresserade och där eldsjälen brinner än mer utan att för den skull intressera sig med för det.

Detta ser jag som begreppet aktivt i förhållande till intresse kan tolkas utifrån.