August Comte, den förste sociologen.

Han var först av ett flertal efterkommande att utveckla den vetenskap som i dag kallas sociologi. Läran om det sociala livet.

Men då till skillnad från nutid ansågs att all forskning skulle baseras på fakta som kunde vägas, beräknas och kvantifiera i staplar och tabeller.

Man ansåg att människan var en social varelse som uppförde sig likartat vid likartade upplevelser i en speciell klasstillhörighet.

Anomalier skulle helst inte finnas och då de fanns ansåg man precis som i matematiken att undantaget bekräftar regeln.

Det var en tid då klasskillnaderna var än större än de vi i dag är på väg mot och upplever. Fler var fattiga och många svalt.

Tiden var första hälften av 1800-talets mitt och snart följde andra sociologer i tät följd som i dag ses som klassiker. Durkheim var en av de som ses som direkt efterkommande till Comte.

Böhmisk-Mähriska brödraförsamlingen en protestantisk sekt från 1600-talet.

Vilken bildats ur de rester som blev kvar av husiterna en sekt skapad av Jan Hus.

Hus död var början till slutet för husiternas brödraskap och början till ovanstående grundad av Comenius.

På länkarna här ovan finns mycket att läsa om båda inriktningarna. Det är väl värt att läsa och bra beskrivet.

Det blev ett kort inlägg i dag. Men med två mycket läsvärda länkar för den intresserade eller nyfikne.

Jean Martin Charcot (1825-1893) fransmannen som blev synonym med multipla sklerosens historia.

Han är den som gjorde MS-sjukdomen förståelig medicinskt. Som neurolog var han därmed den som till viss del avmystifierade denna sjukdom.

Först under 1800-talet fick sjukdomen sitt namn. Tidigare hade den inte setts som en enda sjukdom utan som ett antal olika slag av sjukdomar.

Tyvärr finns ännu i dag ingen bot för sjukdomen men den kan bromsas till viss del.

Det är med andra ord en av de sjukdomar som mänskligheten väntar på en vetenskaplig botrevolution på. Låt oss hoppas att denna kommer och det snart. Forskning pågår och har pågått länge. Nog bör denna ge resultat snart.

James McKeen Catell (1860-1944) den kvantitativa metodens psykolog.

I dag är det tveksamt om man förespråkat den kvantitativa metoden inom psykologin. Inom området är man i dag mer inriktad på att hjälpa individen inte att klassificera så många som möjligt inom en viss sjukdom.

Psykiatrin kan säkert även i dag kvantifiera patienter i en grupptillhörighet och medicinera därefter.

Men en psykolog är oftast motståndare till medicinering kvantifierar inte människor i grupptillhörigheter.

En psykos kan av en psykiater behandlas med samma medicin till alla med denna diagnos. Men en psykolog som ser till människan kan knappast göra detta då alla människor är olika och har olikartad bakgrund som har gett personen psykoser ärvd eller tillägnad genom miljön.

Här måste man bekräfta och lyssna, inte döva. Därmed faller en kvantitativ metod och istället får fallbeskrivning göras eller som det så fint heter den kvalitativa metoden användas.

Case Study var ett tag vanligast men nu har en omsvängning börjat ske till positivistiska studier igen.

För inte så länge sedan var det mer seriöst på många högskolor att göra så kallade case studier. Att forska enligt hermeneutiska läran.

I dag är detta inte lika pådrivande utan även så kallade kvantitativa studier har börjat komma i ropet igen inom samhällsvetenskaperna.

Man ser inte på individen på att bekräfta massans rörelser. Man har åter upptäckt att enskilda fall inte är signifikanta för att dra slutsatser i det stora.

Egentligen självklart. Men modesvängningar kommer och går även inom forskningsvärlden.

Detaljintressen styr ibland, där en individ blir intressant att dra slutsatser från. Men vilket värde det får mer än en levnadsbeskrivning är svårt att förstå.

Många personer som undersöks på den gamla beprövade kvantitativa metoden visar däremot tendenser som man kan få något slutledande från i hur samhället fungerar. En individs tankar blir en privat levnadsbeskrivning, mångas tankar som liknar varandra blir en tendens i samhället att fundera över.

Är klassuppdelning något som uppkom i samband med folkskolereformen?

1864 började småskolan uppdelas i klasser. Initiativtagare till detta och mycket annat inom skolans värld var Fredrik Ferdinand Carlson.

Kan denna uppdelning vara början på klassbegreppet i sin helhet och som vi gärna använder i skilda sammanhang?

Visst delade vi upp skolan i klasser och grader även tidigare. Men inte efter ålder.

På universiteten gick de som hade förutsättningar även om dessa var i åldrar som i dag aldrig skulle få tillträde. Det fanns ner till åttaåringar på universiteten.

Men nu delades klasserna in även åldersmässigt. Man skulle börja i samma ålder och följas åt åldersmässigt. Detta system finns även i dag i grundskolan och i gymnasieskolan.

Man började även dela upp människor i klasser och värderade utefter detta människors värde. Tidigare hade man ståndsuppdelning. Riksdagen exempelvis var uppdelad i de fyra stånden adel, präster, borgare och bönder. Men detta sågs inte som klasser utan som av Gud skapade skillnader och var en helt naturlig uppdelning av människor som få reagerade över.

I och med industrialismen blev klassbegreppet centralt. Det slutade med nya politiska partier av vilka här i Sverige socialdemokraterna blev regeringsparti under åtskilliga år. Klasskampen blev ett faktum.

I dag är den inte av samma slag längre, arbetare står inte längre mot arbetsgivare. Istället har staten av i dag skapat en ny klasskillnad. De som har arbete mot de sjuka och arbetslösa. En svag fackförening har tyst accepterat detta för att inte förlora än fler medlemmar. Det är de senaste åren inte lönehöjningar som givit de största skillnaderna mellan människor ekonomiskt utan skattesänkningar av jobbavdragstyp.

Syftet är att stoppa schismerna på arbetsmarknaden och kalla det jobblinjen. Men för att detta skulle gå skapades misstankar mot arbetslösa och sjuka som bluffmakare. Staten lyckades och det är nu helt accepterat i dagens samhälle att se ner på dessa grupper.

Är du en slö person?

Troligen ses du som sådan av en del. Medan andra ser dig som långt ifrån slö.

Hur man bedöms beror många gånger på det intryck en person får första gången den har något med dig att göra. Första gången ni talas vid eller ses gör ni ett första intryck av varandra.

Allt är då möjligt. Att sedan förändra detta intryck tar tid och innebär att ni umgås på något plan ofta och mycket.

Något måste inträffa för att första intrycket ska förändras för någon av er.

Att ge ett första intryck av något är lätt men fodrar mycket av dig själv om du vill ge ett speciellt intryck. I annat fall får motparten det intryck av dig som denne söker och önskar omedvetet och som är en spegel av något tidigare intryck och beslut av någon du påminner om i dennes livshistoria.

Tankar att begrunda vid exempelvis försök till kontakt av intim art eller vid en anställningsintervju. Men blanda aldrig ihop dessa, att flörta vid en anställningsintervju rekommenderas inte, oberoende av hur sexig du som exempelvis man anser att den kvinnliga intervjuaren än är.