DeeDee eller 2014 UZ224 en intressant asteroid

Asteroiden DeeDee eller som den även kallas 2014 UZ224 dvärgplanet har  en storlek av 635 km i omkrets och är det hittills längst bort kända transneptunska objekt vi känner till. Tre gånger längre bort från solen är vad Pluto är, går dess bana.

Det var först 2016 den upptäcktes. Den beräknas vara en kall och mörk värld då ytterst lite solljus når ytan.

Men är det det avlägsnaste transneptunska objektet Kanske inte. Men viktigt för att hjälpa till med att förstå hur vårt solsystem och dess kroppar uppkom

Jupiter har mer än en röd fläck. Men där finns även en kall fläck.

Den röda fläcken på Jupiter är en känd röd fläck vilken är en storm av storleken två jordar vilken stormat på utan avbrott i minst 300 år. Det var nämligen för 300 år sedan den upptäcktes innan dess vet vi inte om den fanns. Troligen har den funnits under mycket längre tid kanske sedan Jupiter bildades.

Men det finns även en kall mindre känd  spiral på Jupiter vilken upptäckts där Jupiters norrsken kan ses. Ett område med betydligt lägre temperatur än Jupiters övriga atmosfär. Storleken är nästan lika stor som den röda fläcken och temperaturen i jämförelse med sedan tidigare känd temperatur i atmosfären är att det här är  200C kallare.

Denna kalla fläck är inte som den röda fläcken med en nästan konstant form utan förändras nästan dag för dag. Känd har den varit i ca 15 år men precis som den röda fläcken kan den ha funnits i eoner.

Nya upptäckter i vårt närområde kommer hela tiden. Vi lär oss mer o mer om vår verklighet inom både macro och mikroområdet.

Laservapen börjar vara intressanta för USA:s militär

Vi har länge inom SF-litteraturen kunnat läsa om dödsstrålar. Laservapen vilka kan skjuta ner främmande missiler och fientliga UFO:s.

Men ännu har inte dessa dödsstrålar kunnat tillverkas av det slag som rymdhjältarna använder sedan laserljuset upptäcktes för snart 60 år sedan.

Rykten om sådana strålars effekter har funnits länge men aldrig realiserats. Men nu har forskare till slut på allvar hittat användningsområde militärt för detta för nedskjutningssyfte av fientliga luftfarkoster.

Det handlar om att kunna skjuta ner fientliga drönare om de finns inom ett avstånd av högst ca 500 meter från kanonen.

Det är ett första steg som troligen kommer att få effekter inom en snar framtid på än kraftiga laservapen. Det är mycket forskning kvar. Laservapnen storlek är ett. De måste bli effektivare och storleksmässigt mindre för att kunna användas inom stridsflyget. Idag visar det sig att laserkanoners effekt blir större ju större kanonen är.

 Detta kan inte fortsätta. Stridsplan kan inte ta med jättekanoner

Ett 160 miljoner ljusår stort vätgasmoln från universums födelsetid har upptäckts

Universums  ålder är ca 13 miljarder år men till den tiden är det knappast troligt att vi kan se mer än bakgrundsstrålningen.Gränsen är troligen nådd nu och det är dit vi nu kan se  11,5 miljarder år tillbaks i tiden och hur universum då såg ut i dess första skälvande tid. 

Vi kan här se ett tätt cirkelformat vätgasmoln med en storlek av 160 miljoner ljusår. En formation kallat ett protosupercluster.

Det är forskare vid Osaka Tangyo university i Japan som nu arbetar med att förstå hur detta cluster sedan blev  utgångsmaterial av kanske flera liknande för att sedan  bilda av de första galaxerna.

Filosofiskt kan man  undra över varifrån vätgasen kom vid den underliga händelse vi ser som Big Bang ursprungen ur intet i intet och början till tid och materia som vi förstår den. Men det är en annan historia bortom vårt nuvarande kunskapsområde.

En tvilling till Venus existerar 219 ljusår från oss

Kepler-1649 är namnet på solen där denna venusliknande planet  finns som satellit . En röd sol med  storleken av en femtedel av vår sols.

Kepler har systemet fått namn från genom att rymdteleskopet vilket hittade planeten  är just Kepler teleskopet.

Planeten har en omloppstid på 9 dagar runt sin sol. Solen tillhör de röda dvärgstjärnor av M-typ vilka är de vanligaste stjärnorna i universum.

Kepler-1649b är namnet på planeten och har likt vår Venus en tät atmosfär och en mycket het yta. Detta solsystem ska sökas i Svanens stjärnbild.

Utförlig information om solsystemet kan läsas om här. 

En jordliknande planet med atmosfär. Att nu kunna upptäcka atmosfär på dessa avstånd ger nya möjligheter.

För inte så länge sedan upptäcktes en exoplanet (en planet vid ett annat solsystem) vilken var den hittills mest liknande vår Jorden. Detta gäller dess avstånd från sin sols område där liv kan finnas möjligt. En röd dvärgstjärna GJ1132 och planetens storlek i förhållande till vår egen Jorden.

Den finns ca 39 ljusår från oss i Seglets stjärnbild synlig från södra stjärnhimlen. Troligen kan flytande vatten finnas här.

Men det viktiga  är att nu har det gått att påvisa en atmosfär på planeten. Möjligheten att finna atmosfär på exoplaneter är därmed något som kan få stor vikt vid upptäckter av mer livsvänliga exoplaneter. Nästa steg är att utforma metoder för vad dessa atmosfärer består av. Ett steg vi inte tagit ännu.

Just denna med namnet GJ1132b har en atmosfär som man anser  innehåller vatten och metan. Ytan är dock het så en ångande atmosfär är troligen det man anar här. Men det utesluter inte att liv kan finnas här. Kanske är det en ångande vattenvärld vi ser. En värld av het ånga. Planetens yta bör ha en temperatur av över +200C då planeten likt vår Merkurius har samma sida vänd mot sin sol hela tiden.

 Baksidan är dock betydligt kallare med eviga minusgrader. Men hur gränstrakterna mellan hetta och kyla är vet vi inte i möjlighet till något slag av liv. Där måste temperaturen skifta relativt snabbt på en mindre yta. Kanske det där kan finnas platser med än mer möjlighet till liv.

En asteroid i storlek av en ordinär bil kom nyligen och överraskande på besök. Den var i närområdet mellan månen o oss.

Åter har en asteroid kommit in i närområdet av Jorden.  Det var i början av april i år den passerade oss utan att hamna på kollisionskurs som tur var. Asteroiden hade storleken av ca 3 meter.

Avståndet från oss blev som närmst en tjugondel av avståndet mellan månen och jorden. Med andra ord i närområdet.

Tur var det vid krasch skulle eller kunde skadorna blivit stora på nedslagsplatsen.

Men det visar att asteroiders framfart däruppe inte är ovanlig. Det händer flera gånger per år att vi ligger på ett avstånd från passerande mindre asteroider som kan bli riskfyllt vid kursändring eller kurs rakt mot oss.

 Vi är inte säkra. Detta även då vi ofta inte upptäcker dessa mindre objekt förrän de plötsligt är här eller varit här.

Säkert har detta risktagande alltid funnits för Jorden. Men det är först nu vi ser dessa stenars framfart tidigare kunde vi inte detta. Men i historien o säkert i nutid har många kraschat här och troligen utan spår eller upptäckt både på land o i haven.