Vattenvärldar kan finnas därute med livsformer av intelligent slag

Möjligheten till liv i helt vattentäckta planeter kan vara större än vi tidigare antaget. Liv, inte bara i form av enkla bakterier och arter likt våra fiskar med mera. Inget motsäger nämligen att livsformer av intelligent liv och civilisationer kan finnas i dessa vattenvärldar.

De kan vara beboeliga planeter sägs det i en ny rapport från University of Chicago och Pennsylvania State University.

Fler och fler exoplaneter (planeter runt andra stjärnor) hittas och vissa av dessa är säkert vattenplaneter  (helt vattentäckta). Men även planeter med fast yta och  djupa hav finns säkert. Se på Jorden ex. En planet lik Jorden kan ha utvecklats med intelligent liv under en havsyta istället som här på Jorden tvärtom.   

Ny forskning har visat att det bör vara möjligt att liv finns i dessa vattentäkta planeter vilka kan ha djup på hundratals meter.

Genom att dessa planeter i de fall de ligger i en zon runt sin stjärna där vattnet kan ha en temperatur lämplig för liv eller där vulkaner värmer vattnet kan liv ha bildats under ytan.

För mer info om detta spännande sätt att leva eller hur liv kan uppstå i dessa avlägsna oceaner därute se medföljande länk från en artikel från University of Chicago News.

Nog är livsformer av skilda slag troliga under vatten i vattenplanetvärldar likväl som på fastytaplaneter med vatten i form av hav och sjöar mellan öar och kontinenter. Se bara hur mycket livsformer det finns i våra hav och sjösystem.

Om en dysonsfär hittas är det en supercivilisation vi funnit därute i universum

Finner vi en dysonsfär finner vi en mycket tekniskt avancerad samhällsbyggnad. Att kalla det en supercivilisation kan dock bli missvisande då det kan vara en förtryck och invasionsintensiv  art av liv som byggt upp det.

Men dysonsfär innebär en tekniskt avancerad megakonstruktion tänkt att omsluta en stjärna. Syftet med konstruktionen är att fånga upp den energi som strålar ut från stjärnan och använda den. Freeman Dyson beskrev  detta redan 1959.

Freeman Dyson, född 15 december 1923, är en brittisk matematiker och teoretisk fysiker, och medlem av Royal Society.

Han är känd bland annat för att ha tänkt ut Dysonsfären och Dysonträdet. Han tilldelades Lorentzmedaljen 1966 och Hughesmedaljen 1968.

De flesta Dysonsfärsökningar hittills har sökt efter överskjutande infraröd strålning. Tecknet som visar att här kan vi ha hittat något intressant angående energianvändning på icke naturligt vis utan en teknisk avancerad nivå. Sökningar efter infraröd överdriftsstrålning har däremot hittills inte resulterat i något.

Vad som används i detta sökande finns inom projektet Gaia ett av ESA (europeiska rymdorganisationen) ambitiösa uppdrag för att kartlägga en tredimensionell karta över Vintergatan för att söka sammansättning, bildandet och utvecklingen av galaxen.

Bild Dysonringar

New Horizon har vaknat och börjat fotografera Ultima Thule

New Horizon farkosten vilken för några år sedan (sommaren 2015)  gav oss så mycket nya rön om dvärgplaneten Pluto har väckts till liv. De har sedan mötet med Pluto varit på väg ut i Kuiperbältet och det objekt man bland tusentals andra valt för farkosten att undersöka Ultima Thule (2014MU69). I januari 2019 ska mötet ske.

Men för att spara på elektroniken och energiåtgången har farkosten varit avstängd under en längre tid. Men nu väckts till liv.

Första bilderna av Ultima Thule är nu mottagna. Suddiga men likväl historiska då inget objekt fotograferats därute på så nära håll tidigare.

Objektet finns där man räknat ut att det skulle finnas så uppdragets mål ses nu kunna bli som man hoppats att komma rätt utan att en korrigering av kursen behövs.

Det ska bli spännande att få information om detta objekt snart. Vad Farkosten efter detta ska göra är inte bestämt.

Illustration av hur eventuellt Ultima Thule kan se ut. Vi får se om det stämmer i januari 2019.

Asteroiden Itokawas ålder konstaterad av Hayabusa

Asteroiden Itokawas ålder är konstaterad genom uppsamlingen  och analysen av materia av japanska sonden Hayabusa.  

 Sonden vilken sändes upp 2003 misslyckades först med sitt uppdrag under 2005 då den var framme men redan 25 nov samma år lyckades ett prov tas och att det kom från denna asteroid konstaterades 2010.

Dessa stoftkorn från Itokawa är värdefulla för otaliga forskare och undersöks ännu av forskare i laboratorier över hela världen.

Genom att fokusera på bara några tillgängliga mikroskopiska fosfatmineraler – vilka är ovanliga bland partiklarna har man mätt hur mycket uran det finns i fosfatet. Då uran  sönderfaller i en känd tidsrymd har forskarna uppskattat åldern av asteroiden till 4,64 miljarder plus minus180 miljoner år.

Genom att analysera olika urinmängders sönderfall och blyisotoper har forskarna också räknat ut att asteroiden Itokawa var med om en katastrof med ett annat objekt för omkring 1,51 miljarder år sedan.

Forskarna säger dock att tidpunkten för denna händelse är mycket oviss. Det kan ha hänt då men likväl för 660 miljoner år sedan eller så länge sedan som 2,36 miljarder år sedan. 

Vilket objekt krocken skedde med är dock inget att man kan veta i dag. Men all kunskap är viktig.

Bild sonden Hayabusa.

I en mycket stor galax därute sker stjärnbildning i en otroligt snabb takt. Välkommen till AzTEC-1

Ett internationellt team av astronomer från Japan, Mexiko och  University of Massachusetts Amherst har studerat en som de kallar monstergalax (jag föredrar kalla den mycket stor galax)  12,4 miljarder ljusår bort.

I galaxen vilken fått namnet AzTEC-1 sker stjärnbildning i en rasande hastighet.

Det är detta som intresserar astronomerna. Anledningen till varför det sker här och i en sådan hastighet. För att försöka förstå detta avsöktes miljön i galaxen. Intresset riktades mot de molekylmoln som finns där.  

Tadaki en astronom i ett av teamen fann att AzTEC-1 är rik på råingredienserna för stjärnmateria. Nästa steg var då att söka vad som fanns i de gasmoln av molekyler man fann.

De använde ALMAS höga upplösningsteleskop för att iaktta galaxen och få en detaljerad karta av gasens rörelse i galaxen.

”Vi fann att det finns två stora moln flera tusen ljusår stora i mitten av galaxen”, förklarar Tadaki. Här var även stjärnbildningen som intensivast.

Varför gasen i AzTEC-1 är så instabil och därigenom stjärnbildningen så intensiv är inte helt säkert men en teori är att det handlar om ett fenomen som kallas ”galaxy fusion.   Galaxkollisioner i det förflutna kan  effektivt transporterat gasen in i ett litet område och antänt en intensiv stjärnbildning. 

Tadaki säger: ”just nu, har vi inga belägg för fusion i den här galaxen. Men genom att observera andra liknande galaxer med ALMA kan vi  avslöja förhållandet mellan galaxy fusioner och monstergalaxer”.

 Om nu (enligt mig) detta samband finns vilket jag finner troligt.

Bilden är ett exempel på fusion här mellan Deuterium-tritium.

Detta sker i början vid en kolonisering av månen.

Lunar Orbital-gateway är en rymdstation som kommer att byggas för att kretsa kring månen under tidiga 2030-talet om projektet får godkänt till finansiering under 2019. Detta blir då första steget för en kolonisering av månen.

Projektet leds av ett team från NASA, Europas ESA, Rysslands Roscosmos, Japans JAXA och Kina. När allt här blir klart och fungerar är nästa projekt kolonisering av Mars.

Det andra ambitiösa uppdraget i en nära framtid rymdutforskningen blir International Lunar Village ett projekt med ledning av den Europeiska rymdorganisationen (ESA) men för närvarande fortfarande på ritbordet. När detta en gång är färdigutvecklat kommer en permanent månbas att byggas med funktioner för astronauter att leva och kunna arbeta på månen under lång tid. Det kommer att fungera som ett nav för forskning, affärer, turism och gruvdrift, där säger Woerner en av projektarbetarna på ESA.

För att bygga basen av ett material som är finns i överflöd på månen planeras månens eget ytmaterial av damm och småsten användas.

Planerarna är  att bygga igloos på månen och till detta använda månens eget material i form av damm mm för att göra tegel till väggar av en tjocklek av minst 2 meter.

Tillräckligt för att skydda mot strålning från rymden och solen.

För att tillverka tegel krävs brännugnar och massor av arbetskraft. Men planen är inte att transportera tegel till månen eller bygga brännugnar där.

ESA planerar att göra det genom att utnyttja kraften i 3D-utskrifter på månen med koncentrerat solljus som en energikälla för att baka tegel gjorda från regoliten (löst material från ytan) . 

Vi klarade oss från krocken med 2016 NF 23

Ännu en gång klarade Jorden sig från en katastrof resulterande i  miljoner döda. Det var i år den 29 augusti katastrofen kunde varit här då en potentiellt farlig asteroid var nära oss.

2016 NF23 heter den och är en asteroid med en storlek av ca 160 meter i diameter. En krock med denna stenbumling skulle resulterat i en katastrof av ett slag vi inte kan föreställa oss.

Men slumpmässigt nog passerade den 3,8 miljoner km från oss. Från just denna asteroid kan vi nu vara trygga de närmsta 100 åren sedan blir det samma oroliga tid igen för att räkna ut hur närma den då kommer.

Men det är inte enbart denna vi ska försöka hålla koll på. Flertalet andra som vi vet om är lika oförutsedda i sina banor. Men även asteroider av okänt slag dyker upp oväntat då och då.

Bilden är en illustration av hur det en gång kan se ut då kursen och hotet är nära oss.