Jesus lidande på korset skrämde folk i England, krucifixet togs ner.

Det är en församling i England som nu beslutat ta ner krucifixet av den lidande Jesus som hängde utanför kyrkan.

Fler och fler kände ett obehag av att se det när de besökte kyrkan.

Frågan man ställer sig är, varför och varför just detta kors på just denna plats? Krucifix av liknande slag finns i och utanför all världens kristna kyrkor. Har något behövt tas ner tidigare? Jag vet inte. Men funderingar runt detta kors som nu tagits ner bör göras.

Vem tillverkade det och under vilka förutsättningar? Vad finns i närheten, under korset ex? Vad har fått en kristen symbol av hopp att te sig skrämmande? Kan det vara så enkelt som det sägs att några få barn blivit skrämda och ledningen av kyrkan utifrån detta bestämt sig för att ta bort det och ersätta det med ett lite mindre verklighetsavbildande kors? Varför den just nu blivit skrämmande är konstigt då den, som jag tolkat, hängt där sedan 1960.


Andreas Rhyzelius

Han var hovpräst och fältpräst hos Karl XII dennes sista färd till Norge där kungen sköts med en kulknapp som vi alla vet. Kulknappen finns att bese på Varbergs fästning.

Efter kungens död tog Andreas arbete som domprost för att sedan bli biskop på gamla dar.

Hans stora intresse var att kopiera urkunder ur den svenska kyrkans historia. Han fick med tiden en omfattande samling av denna litteratur.

Utöver detta var han ilsk och omedgörlig mot all form av ickeortodox lutheranism. Hernhuttarna ex förföljde han nitiskt och utan pardon i skrift och ord.

Han arbetade också för att de trånga medeltidskyrkorna skulle ersättas med rymliga kyrkor. Tiden var en befolkningsökningstid så kyrkorna räckte inte till.
För lite mer om vad han skrev om kan man få en liten inblick i här.

Att bli lurad har att göra med människans tro på en bättre värld.

Människan vill tro på en allsmäktig frälsare som kommer och räddar människan från orättvisor och problem och i förlängningen utrotar sjukdom och åldrande och ger människan evigt liv.

Jag tror själv på Gud och är övertygad kristen. Men även de som inte tror på en Gud tror i många fall på varelser på andra planeter som ska komma hit en gång i ett utvecklingsstadium som gör att de kan lösa alla våra ovanstående drömmar.

Därför ser många, eller rättare sagt, tolkar många ljusfenomen som en bekräftelse på besök av UFO som har ett vakande öga på oss så vi inte utrotar allt liv här mm.

Men som nästan alltid kan dessa fenomen rättas ut till verkligheten omkring oss. Där detta inte går är det brist på kunskap anser jag, som gör en förklaring omöjlig. UFO tror jag inte på men Gud tror jag på. Vi är ensamma i ett stort ödsligt obegränsat universum tror jag, tills jag blir överbevisad om motsatsen, vilket jag tvivlar på händer.


Abraham Sahlstedt

Han började som kopist och slutade som vår första proffsiga litteraturkritiker. Han skrev språkliga handböcker och slog vakt om den svenska moralen i litteraturen.

Hans etiska grundsyn var fransk klassicism. Denna hade som grundbult två viktiga kännetecken, Förnuft och Måttfullhet. Inga överdrifter och förnuftigt beskrivande och ordval.

Man kan se likheter med de gamla filosofernas tankar, förnuft och måttfullhet var grundbegrepp hos bl.a. Sokrates. Men även hos Platon och Aristoteles.

Allt går igen och påverkan av de gamla filosoferna finns överallt då som nu.

Nya rön om Vintergatan visar hur lite vi egentligen vet.

Man kan tro att vi visste det mesta om vintergatan eller åtminstone dess storlek.
Men nej då, inte visste vi det fast vi har alla dessa mätinstrument.


Hur mycket vet vi egentligen och vad ska man tro om allt vetande som egentligen är teorier och inget annat? Kan man jämföra vetenskap med gudstro? Ja visst båda handlar om ställningstagande och tro inget annat. Det finns ingen konkret vetenskap. Inget konkret vetande. Enbart vetande grundat på teorier och metoder som ses som riktiga i just vår tid.


Sven Hof

levde mellan 1703-86 och är mest uppmärksammad som språkforskare, lärare och slutligen rektor vid Skara gymnasium 1742-57. 1757 blev han professor. Han gjorde värdefulla iakttagelser om sin tids språk och hur det användes vilket han nedtecknade i sin skrift Swänska språkets rätta skriftsätt där han förordar en mer ljudenlig stavning och i sin Dialectus Vestrogothica där han beskriver västgötadialekten. En helt riktig ståndpunkt tycker jag vilket även skulle behövas i det engelska språket.

Men han misslyckades och även med det han kanske än mer ville bli ihågkommen för och det var sin forskning i lanthushållning. Han lämnade in många arbeten till vetenskapsakademin inom detta fält men refuserades ideligen.

Men nog kan han vara nöjd ändå, ihågkommen blev han, bland språkforskare och är så även i dag. Nog är det få förunnat, då jag misstänker flertalet önskar att få ett odödligt namn i historien och inte bara försvinna när de anhöriga glömt. Men då i positiv bemärkelse.
Det finns personer som blivit odödliga på grund av sin dumhet och grymhet också.
Låt oss ta varning av dessa drumlar och inte se upp till dessa omogna tokskallar.

Nakenhet i dag är skamligt, för 30-40 år sedan var det tvärtom.

I dag ska finns det sexuella anmälningsmöjligheter inom all slags media. Jämställdheten har resulterat i sexförbudsreklam. En inriktning har utbytts till sin motsatts.

Jag tänker på 60 talets sexvåg, fri sex och 70 talets låtgå-sex då tidningar var fulla av poseringsannonser och även lättklädda damer. Vi som var med då förstår dåligt den sexuella frihetens motsats som nu sett dagens ljus. Men så är det väl, nya generationer har motsatta ideal mot föräldragenerationen, konstigare är det inte.


Jacob Jonas Björnståhl

Specialintresset för honom var de orientaliska språken. Han reste mycket och samlade på sig diverse ting då han även hade samlarvurm.

Han skrev en avhandling 1763 om arabiska språkets betydelse för att rätt kunna tolka de hebreiskt nedtecknade tio Guds bud.

Han arbetade som lektor i Uppsala men reste snart ut som handledare för två av den berömda ätten Rudbecks ättlingar.

Efter tolv års resor dog han under en resa i Salonki.

För något mer kunskap om denne resenär se här

Är Sverige ett U-land som inte har råd att ge härbärge åt hemlösa?

Självklart inte. Men däremot ett land där människor värderas utefter om de har lyckats få ett arbete, kan klara av ett arbete eller är lydiga socialbidragstagare.

Om inte är budskapet frys ihjäl, om du inte kan underkasta dig våra lagar ska du inte tro du ska få värma dig i ett härbärge.

Vad visar detta? Jo att Sverige av i dag är betydligt grymmare i människoförakt än vad Fattigsverige var. Då sattes medellösa och bostadslösa in på fattigstugan. Inte var det en så värdig miljö men de hade tak över huvudet. Ingen kommun på första hälften av 1900-talet tillät heller medellösa att ligga och frysa ihjäl.

Man tvångsintog fattiga, sjuka och äldre på fattigstuga och senare på ålderdomshem. Var det bättre? Ja självklart, ingen ska behöva fara illa även om personen inte förstår att den gör det. Vi ska ta hand om varandra, även de som inte förstår att de behöver hjälp ska komma undan. När de väl fått balans i livet igen och självmedömkan är borta kommer de tacka sina räddare även om de förbannade dem när de först tvångsomhändertogs.

Alla har vi varit framtidshoppfulla barn, en del har fått sina drömmar kraschade men alla är lika mycket värda och Ska ha hjälp när de inte kan klara sig själv längre, även de som inte just då förstår eller önskar detta.


Emanuel Swedenborg

Han ansåg sig ha fått kontakt med andevärlden och bildade en ny tro. Swedenborgare kallades de och finns ännu idag.

Han började på bergskollegium men lämnade senare i livet forskning inom den materiella världen där han skrev Principia i renlärig cartesiansk matematisk rationalism 1734.

Istället började han söka sig in i andevärlden och det på allvar, i en ålder av 57 år. Han blev andeskådare och siare och hade direktkontakt med änglar. Han ansåg sig undervisad av dessa änglar och har skrivit en bok om detta och vad han lärde sig om den sanna verkligheten.

Det finns mycket nedskrivet om och av honom. En sökare har mycket att begrunda vid studier av hans skrifter. Hans verk, himmelska hemligheter, är på 17 böcker.

Det finns ingen mening i meningslöshetens onda handlingar

Högsta formen av meningslöshet är onda handlingar. En ond handling är något som får människan att undra varför Gud inte ingrep eller varför den skedde. Det är något som skadar. Ur det som fungerar uppkommer plötsligt något som välter allt upp och ner. Kaos råder, död, tsunami, jordbävning, rån, oprovocerat våld.

Möjligheten till sådant finns latent i naturens uppbyggnad i människors valmöjligheter och allt kan ses som ondska. Ondska är något som skadar.
Detta är meningslösa handlingar som inte ger något gott eller upplyftande för de som drabbas.
En meningslös handling som uppstår ur ett oordnat kaos. Kaos ser jag som motsatsen till ordning. Visst efter kaos uppstår i naturen ett nytt jämviktsläge om man ser till ex jordbävningar. Men bättre ändå hade varit balans utan determinism.

Jag ser det inte som determinism när våld utövas utan ren och skär ondska. Den ondes yttringar är totalt meningslösa utom i ett syfte de skapar kaos hos den som drabbas och dess anhöriga. Frågan varför uppstår och tvivel på Guds existens tar vid. En troende kan sluta tro mm. Detta kan vara syftet med det meningslösa onda handlingarna som är uppkomna ur den ondes skaparmöjlighet. Ibland är en våldverkare efteråt själv oförstående till varför denne grep till våld och slog någon fördärvad. Men då den onde får ett lillfinger tar den hela handen. Jag kallar den onde den eller det. Precis som Gud.

Varken Gud eller den onde har ett kön men självklart kan båda uppvisa sig som man eller kvinna. Låt aldrig ondskan lura dig till att tro att godheten inte finns. Det är människans likhet med Gud fri vilja fria val som gör att den onde kan påverka en människa att välja ondskan före godheten.

Framkomlighet har ersatts med hinderlopp i trafiken.

När vägsystemen byggdes ut och städerna ökade sin befolkning. När urbaniseringen började som det kallas. Då byggdes vägar både i och utanför städerna för att vara så raka och framkomliga som möjligt. Fri sikt befordrades och krokiga häststigar rätades i många fall ut till raka landsvägar och senare motorvägar eller riksvägar.

Allt var frid och fröjd, när något hände kunde utryckningsfordon snabbt komma fram.
Men sedan dess har något hänt.

Vägar har hastighetsbegränsats, snart är det olika hastigheter för var kilometer. Rena cirkusen med andra ord. Men inte nog med detta. Gator i städerna är inte längre lätt framkomliga istället har vägbulor och hinder satts upp på fler och fler gator. Framkomligheten har härmed försämrats och utryckningsfordonen måste köra försiktigare både för fordonets skull men även för sjuka och skadades skull i ambulanserna vilka annars skulle skadats än mer i fordonets skumpande väg.

På gångbanor och cykelbanor inom bostadsområden i städerna har man lagt ut stora stenar och bommat för vissa passager med vägbommar. Framkomligheten har minskat även av detta. Våra förfäder rensade bort stora stenar när bostäderna byggdes en gång för att de inte skulle hindra framkomligheten. Nu läggs stenbumlingarna tillbaks igen i städerna. Se er omkring, överallt ligger dessa bumlingar vilka lyste med sin frånvaro för bara några årtionden sedan. Vart är vi på väg? Är nästa steg att plantera ogräs på stigarna och gatorna och låta en och annan buske växa där för att än mer hindra framkomligheten?