Anledningen till varför du heter det du heter.

Många gånger är det numera en av två anledningar. Namnet är modernt, ligger i tiden. Namnet är ett släktnamn.

Valet är föräldrarnas. Det som många döps till i dag blir om några år ovanligt att döpas till.

Så har det varit i många år nu. Namn är färskvara som är gångbart vissa år sedan tar det en á två generationer innan det blir gångbart igen.

I dag blandas ickesvenska namn in som moderna utifrån filmer där de blivit uppmärksammade från barnprogram, film, artister och sporthjältar.

Förr var det vanligt med namn som följde släkter och återkom hela tiden.  Vanligt var även namn från bibeln.

Framtiden kommer troligen att vara att namn av fantasislag kommer att bli vanliga. Om vi fortsätter att vara mer och mer fixerade på jämställdhet mellan könen i alla former kommer troligen även skillnaden på mans och kvinnonamn att försvinna.

Vi får män som heter det vi idag ser som kvinnonamn och vice versa. Dessa neutrala namn finns redan. Ett ex är namnet Kim som både pojkar och flickor kan döpas till utan att någon ser det som konstigt.

Numerologi, en spännande lek

Ditt namns bokstäver, ex Ada, ska ses ha betydelse utefter var i alfabetet dessa numreras. A=1 D=4 då A är första bokstaven i alfabetet och D 4:de bokstaven. Talet blir då 141 om du heter Ada.

Om astrologi är en lek och pseudovetenskap vad ska man då kalla ovanstående? Först och främst var det inget som gick att leka med innan vi fick ett alfabet. Sedan blev det fritt fram. Troligen gäller denna slags lek även i det kyrilliska alfabetet, men hur är det i arabisk skrift och kinesisk exempelvis?

Kanske det finns här med i någon form. Astrologin är ju global.

Lek är alltid spännande, spel av skilda slag likaså. Tarotkort är en annan form av lek. Poker en annan. Bara man tar det på lek och inte på blodigt allvar skadar det ingen. Men liksom en spelgalen pokerspelare kan drivas till ruin kan de som tror på sanningshalten av ovanstående krascha psykiskt och även fysiskt.

Numerologi är en spännande lek, men ta det inte som sanning. 

Pan var inte trevlig att möta.

Pan var en gud i grekisk mytologi som ofta gestaltas som en man med lurviga ben och bockfötter. Han sas fördriva tiden i skogen med att spela på sin flöjt och injaga skräck i människor han mötte.

Läser man ovanstående kan man se honom utseendemässigt påminna om kristendomens gestaltning av djävulen som även denne sägs ha bockfötter.

Att djävulen har detta tror jag inte på, ondskan kan visserligen ta vilken gestalt som helst, men bockfötterna har säkert lagts till av forna berättare som hört talat om skräckgestalten Pan.

Mycket av beskrivningen av djävulen har tagits från tidigare skräckgestalter för att skrämma så mycket som möjligt.

Pan var många rädda för långt innan kristendomen kom. När så kristendomen spreds i den grekiska världen var Pan mer känd än djävulen. Därför tog man den skrämmande bockfoten som Pan ansågs ha och använde denna metafor även på djävulens beskrivning.

Det går säkert att hitta många beskrivningar av djävulen som har sin utgångspunkt från tidigare gudaväsen och demoner från mytologi av skilda slag.

Men har man i minnet att detta gjorts för att en tidigare skrämmande ond gud som var allmänt känd därigenom gjorde att djävulen lättare skulle bli känd som den som var ondskan och tidigare onda väsen bara varit olika bilder av djävulen blev det lättare att sprida det kristna budskapet.

Adonis trädgårdar

Adonis var i den grekiska mytologin årstidernas gud. Adonis trädgårdar var krukor som omgav statyn där frön satts som blommade på sommaren och vissnade på vintern.

Årstiderna var förr mycket viktigare att följa än de är i dag för att överleva.  Sådd och skörd var av vikt då man var helt beroende av god skörd för att inte svälta innan man kunde skörda nästa gång. Import av livsmedel var inte så enkelt som numera.

Man tillbad därför Adonis och hoppades på god skörd. Senare i historien tillbads vår Gud. I vår tid var den så kallade bondepraktikan viktig för att veta naturens tecken för att så och skörda.

I dag kan, och intresserar sig få av naturens tecken för sådd och skörd, allt har blivit maskinellt, och nya frösorter har tillkommit där bevattning är legio vilket gör att beroende av väder har minskat.

Genom att vi inte är beroende av väder lika mycket och vi lärt oss manipulera naturen ser vi inte heller tecknen på miljöpåverkan i naturen, vi litar bara på expertisens utsagor, om ens det.

Men fast varningarna på en accelererande miljöförändring finns vägrar politiker och vissa forskare att tro på det. Att göra något för att inte värmechocken ska komma kostar och det är då mångas uppfattning och tro att värmen som kommer kan göra klimatet mer trevligt för soldyrkare.

Tyvärr kommer dessa dårar eller deras efterkommande att ångra sina dumma idéer om att leva för dan med skygglappar mot framtiden att bestraffas hårt och skoningslöst.

De efterkommandes dom mot sina omogna förfäder kommer att bli hård och framtidens människor kommer att få en hård miljö att leva under. Att nonchalera naturen och skaparen för en fantasiuppfattning om verkligheten blir människans värsta uppvaknande en gång i en nära framtid.

Amon föddes ur ett ägg han skapat själv

Amon var en egyptisk gud vilken skapade ordning ur kaos.

Det finns likheter med den kristna guden i denna berättelse. Gud skapade  ur kaos. Gud fick även ordning ur kaos.

Kaos kan ses som efterföljderna av Big Bang.

Gud ska ha funnits alltid. Amon skapade sig själv ur ett ägg. Den eviga frågan om vad som kom först, ägget eller hönan, kan man fundera över.

Ägget bör ha varit först, även vi människor skapas ju ur ett moderägg som en spermie punkterar.

Amon kan ses som att ha funnits i alla tider, även innan skapelsen, då han enligt mytologin skapade sig själv ur ett ägg, vilket han själv skapat.

Svårt att förstå, men inte svårare än att Big Bang skapades ur intet eller att Gud, som alltid funnits, skapade världen ur kaos.

Kan alla skapelseberättelser gå tillbaka till samma punkt? Kan alla Gudar egentligen vara samma Gud som menas men berättats om utefter vilken tid berättelsen spridits och kulturen i denna epok?

Är Gud egentligen densamma i alla tider?

Är alla gudsbilder egentligen en berättelse om samma Gud?

Jag tror det.

Theuth, den store uppfinnaren

Han var en av det gamla Egyptens gudar. Theuth var den som uppfann siffrorna, matematiken, geometrin, bokstäverna astronomin och brädspel mm och lyckades övertyga Egyptens kung Thamus om nyttan av ovanstående. Därför lät Thamus sprida denna kunskap till sitt folk och därifrån spreds kunskapen vidare.

Detta är en gammal förklaring till hur ovanstående kom till och från vem.      

Det finns många förklaringar och många folk och gudar varifrån man antog kunskapen kom från.

Men vad kom först, siffran eller bokstaven? Jag anser att om man idkade byteshandel måste man kunna räkna. Men även tala begripligt för att göra sig förstådd.

Talet och matematiken kom först, de hör ihop. Sedan använde man säkert något slag av kulram när man räknande. Pinnar eller stickor först.

Därefter började någon att använda bildsymboler. I Kina tex används fortfarande skrift av bildkaraktär. Långt senare uppfanns alfabetet. Någon önskade beskriva händelser i ord, inte i bilder. Säkert kom denna idé som i dag när nya rön görs,  på många olika platser samtidigt.

Kanske man kan säga att en universell evolutionstanke slog rot. Många började lyssna på ord och delade upp dessa i tecken som sedan kunde avläsas.

Det svåra kom sedan att förmedla och lära ut dessa teckens delar av ord men det är en annan historia.

I domstolarna söker man inte sanningen

Istället döms utefter vad som övertygar. Det är med andra ord en kamp eller tävlan mellan åklagare och försvarsadvokat om att övertyga.

Båda försöker smula sönder den andres argument. Vittnens utsagor smulas sönder, vem som lyckas bäst med detta är olika.

Men det ger mer pondus i denna värld att få en nästan 100 % säkert överbevisad brottsling fri än att fälla denne.

Därför har ofta försvarsadvokaten en större karriärmöjlighet än åklagaren.

Är det rätt eller fel?

Man kan se det som att även lag och rätt, som så mycket annat, är relativt i förhållande till vem som anklagar eller försvarar.

Allt handlar om retorik, bevisen kommer i andra hand.