Även i goda tider har den nu som då använts, men då inte som tröst i bedrövelsen utan som ett sätt att fira något och slå sig för bröstet för att den vägen tycka sig få en känsla av störst, bäst och vackrast.
Ve den som inte tycker det samma i fyllan och villan. Vissa har nämligen en ursäkt med alkoholruset att i detta kunna se sig som möjlig att uppföra sig som den usling denne egentligen är psykiskt. För att sedan skylla på alkoholen.
Ingen mister nämligen självkontrollen under alkoholen utan tar bara detta som en ursäkt för att slå den inbillade eller verkliga ovän man har eller någon okänd som påminner om denne.
Det enda en påverkad mister under ruset är nämligen balansen och koordinationsförmågan plus reaktionsförmågan. Men inne i personen fungerar psyket och omdömet lika bra fast långsammare.
Så ursäkta aldrig den som gjort något ej lämpligt under alkoholrus. Denne har gjort det för att den haft lust länge eller önskat det. Men självklart inte gjort det förrän det funnits en ursäkt genom att säga att denne drack för mycket. Trams och förbannad dikt. Ingen är oansvarig för sina handlingar under sin reaktionssvaga alkoholrusperiod. Tvärtom desto mer ansvarig för sina handlingar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar