Kungsvägen till drogfrihet

Jag har aldrig varit beroende av droger och kan kanske ses som ickevetande och därför bör jag inget säga. Ja det vill säga om man undantar snus.

Kanske min erfarenhet av den värsta nikotinhärden, snus, kan ge någon vilja att sluta med en annan drog. Jag snusade i över trettio år och var övertygad om att det var totalt ofarligt. Vetenskap och läkare hittade aldrig risker som kunde bevisas varken under 60-talet, 70-talet, 80-talet eller 90-talet fast man redan under 60-talet bevisat dödligheten i rökning.

Men i början av 2000-talet kom en rapport om bevis för risk för hals och strupcancer med snusning och även muncancer. Man skrev en måndag på textteve att de som kände ett behov av uppstötningar i halsen och var snusare löpte risk för strupcancer. Jag kände så. Detta var en eftermiddag, en måndag kl. 15 som jag läste detta på textteve.

Jag begrep då att snus inte var ofarligt och slutade tvärt med skiten. Visst, man kände sig som om man fått influensa och kroppen blev svag i några dar men sedan blev man dag för dag av med suget. Jag uppbyggde ett hat mot nikotin och beroende och detta hat gjorde att jag aldrig mer har testat eller tagit snus. Jag kommer inte ihåg året exakt men 2002-2003 var det.

Så alla kan sluta med vilket beroende som helst om man får en insikt som gör att man bygger upp ett hat mot produkten. Kungsvägen är hat för att komma ur ett beroende. Hat mot beroendet, hat mot giftet och avsky för sig själv i syfte att garanterat visa hur stark man egentligen är för att vara oberoende mot allt och alla.