Kanske någon tänker på sex, utan stimulans, ingen tändning och inget intresse för sex. Jodå men här tänkte jag på annat. Stimulans är något som finns överallt. Blir det ingen så händer inget. Och om något händer blir det ofta av slentrian och robotmässigt rutinmässigt.
Det finns ingen glädje eller något intresse i det. Ibland är det dock viktigt att rutiner följs för att saker ska göras som behöver göras kontinuerligt.
Städning, daglig matlagning, tvätt mm. De husliga sysslorna är inte alltid så spännande men måste göras annars skulle hemmet förfalla och apati råda.
Men stimulans bör däremot ges på arbetsplatser för att få personal att göra så mycket bättre insats. Förr fanns på många arbetsplatser det löpande bandet. Här gavs ingen stimulans mer än ev. ett ackord. Man var tvungen att arbeta utefter bandets fart annars blev man utmobbad av arbetskamrater längre fram eller bakåt på bandet. Ackordet skulle följas annars förlorade alla på det.
I dag är dessa arbetsplatser inte så många längre. Stimulans ges i dag på fler arbetsplatser, man ger respons och arbetar närmre chefen. Detta gäller de anställda, inte praktikanter m.fl. som går på bidragslöner eller a-kassa.
Dessa ges ingen stimulans på de flesta platser utan ses som vår tids slavar som ska användas så billigt som möjligt och ses inte som en del av arbetsgemenskapen. Stimulans är därför något som ges med urskiljning och uträkning. De som inte är anställda ges ingen utan förmodas arbeta med halva löften, i en del fall om arbete, om de sköter sig. Löften som mycket sällan blir verklighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar