Inlevelse är unikt i dag.

Kan du med inlevelse förstå din medmänniskas dilemma?

Den långtidsarbetslöse eller långtidssjuke som får leva på mycket små marginaler och ändå acceptera att många ser denne som simulant och lat?

Få kan i dag detta. Man har itutats genom Alliansens politik, med sitt löjliga mantra jobblinjen, vilket i deras version slår iskallt mot de svaga.

När en regering förespråkar iskalla, icke empatiska handlingar mot de svaga, då har de mörka, onda krafterna åter börjat få spelrum i samhället.

Lakejer arbetar för dem, för att slippa bli arbetslösa själva. Människor säljer sig till en grym arbetsuppgift och ursäktar sig med att de gör som staten bestämt.

Den som säljer sig är inte läkarskrået, tvärtom, de arbetar fortfarande för människan och dess vård vid sjukdom.

Det är istället de som sitter på Försäkringskassan som nu är lakejer i ondskans tjänst. Utan förbarmande fullföljer de en omänsklig uppgift mot sjuka, en uppgift de fått av Alliansens teoretiker och ideologi.

Likväl som långtidsarbetslösa får lida pin. Här verkställs eländespolitiken, dock inte av Försäkringskassan, utan av bl.a fackföreningars a-kassa m.fl. som utan större protester fullföljer förödmjukelsepolitiken.

De som drabbas har drabbats mindre tidigare, men även den politik förra regeringen hade med aktivitetsgaranti etc var förödmjukande, så många har gett upp i dag. Ska det vara så i ett modernt samhälle?

Tyvärr så säger merparten av svenskarna ja till detta. De som inte själva har drabbats. Ännu.