Bild https://science.nasa.gov/ NASA, ESA, STScI, Kristina Monsch (CfA);
Bildbehandling: Joseph DePasquale (STScI) från Hubbleteleskopet visar den
största planetbildande skivan som någonsin observerats runt en ung stjärna. Den
sträcker sig nästan 643,7 miljarder km vilket är som 40 gånger större än diametern på vårt solsystem.
Hubble-teleskopet har fotograferat den största
protoplanetära skiva som någonsin observerats kretsa kring en ung stjärna. För
första gången taget i synligt ljus har Hubble avslöjat att skivan är oväntat kaotisk
och turbulent, med material som sträcker sig mycket längre ovanför och under
skivan än astronomer sett i något liknande system. Konstigt nog är dessa utsträckta
filament av materia bara synliga på ena sidan av skivan. Resultaten av fyndet publicerades nyligen i The Astrophysical Journal och markerar en ny milstolpe
för Hubble och belyser hur planeter kan bildas i extrema miljöer.
IRAS 23077+6707, med smeknamnet "Draculas
Chivito", ligger ungefär 1 000 ljusår från jorden och sträcker sig nästan
40 gånger mer än diametern av vårt solsystem som sträcker sig till ytterkanten
av Kuiperbältet av kometkroppar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kuiperb%C3%A4ltet
Skivan döljer
den unga stjärnan. Forskarna
tror stjärnan kan vara antingen en het, massiv stjärna eller att här finns ett
par stjärnor. Och den enorma skivan är inte bara den största kända
planetbildande skivan. Den verkar också som en av de mest ovanliga som hittats.
"Den detaljnivå vi ser är sällsynt i
protoplanetär skivavbildning och dessa nya Hubble-bilder visar att
planetbarnkammare kan vara mycket mer aktiva och kaotiska än vi förväntar
oss," beskriver huvudförfattaren till studien Kristina Monsch vid Center for
Astrophysics | Harvard & Smithsonian (CfA).
Både Hubble och NASAs James Webb Space Telescope har
skymtat liknande strukturer i andra skivor, men IRAS 23077+6707 ger oss ett
exceptionellt perspektiv vilket gör att vi kan följa dess understrukturer i
synligt ljus med en aldrig tidigare skådad detaljnivå. Detta gör systemet till
ett unikt laboratorium för att studera planetbildning och miljöerna där sådant sker."
Kanten på skivan liknar en hamburgare med en mörk
central fil flankerad av glödande topp- och bottenlager av damm och gas. Den
imponerande höjden på dessa formationer var inte det enda som fångade
forskarnas uppmärksamhet. Bilderna visade att det vertikalt imponerande
filamentliknande draget bara finns på ena sidan av skivan medan det på andra
sidan verkar finnas en skarp kant och inga synliga filament. Denna egendomliga sneda struktur antyder att dynamiska processer, som det senaste infallet av
damm och gas eller interaktioner med omgivningen, format skivan. Kan det finns två stjärnor inne i skivan som
stör och även är anledningen till storlek och form på skivan?
"Vi blev chockade över hur asymmetrisk denna
skiva är," beskriver medforskaren Joshua Bennett Lovell, astronom
vid CfA. "Hubble har gett oss en plats på första parkett till de kaotiska
processer som formar skivor där det byggs nya planeter processer som vi ännu
inte helt förstår men som vi nu kan studera på ett helt nytt sätt."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar