Astronomer vid University of Arizona har
identifierat fem exempel på en ny klass av stjärnsamling. De hör inte till
något galaxsystem eller är själva en galax utan existerar isolerat därute.
Dessa stjärnsamlingar innehåller enbart unga blå
stjärnor fördelade i ett oregelbundet mönster i isolering från alla närmast liggande
galaxer.
Astronomer säger att de ses som blå bubblor i ett
teleskop och har en storlek som en dvärggalax. De finns i riktning mot Jungfruns
stjärnbild. De handlar om fem system alla separerade från närmast liggande galaxer
med som mest över 300000 ljusår.
Astronomerna fann dessa tidigare okända stjärnsystem
efter att en annan forskargrupp, ledd av Elizabeth Adams vid Netherlands
Institute for Radio Astronomy, sammanställt en katalog över närliggande gasmoln
vilka ofta är plasterna för ny stjärn- och galaxbildning. Då den katalogen
publicerades började flera forskargrupper inklusive en ledd från UArizona av docent
astronomiprofessor David Sand söka efter stjärnor som kunde associeras till
dessa gasmoln.
Gasmolnen ansågs höra samman med vintergatan och de
flesta av gasmolnen gör förmodligen det. Men när den första samlingen av
stjärnor, kallad SECCO1, upptäcktes insåg astronomer att det inte alls fanns
i eller nära Vintergatan, utan snarare i Jungfruns stjärnhop som ligger mycket långt bort
från Vintergatan men likväl kan ses som nära i astronomiska mått mätt.
Teamet upptäckte sina observationer från Hubble Space Telescope, Very Large Array-teleskopet i
New Mexico och Very Large Telescope i Chile. Studiens medförfattare Michele
Bellazzini, vid Istituto Nazionale di Astrofisica i Italien, ledde analysen av
data från Very Large Telescope och har lämnat in en kompletterande rapport med
fokus på dessa data.
Tillsammans upptäckte teamet att de flesta stjärnorna i varje system är mycket blå och mycket unga och innehåller mycket lite atomär vätgas. Detta är en viktig upptäckt eftersom stjärnbildning börjar med atomär vätgas, som så småningom utvecklas till täta moln av molekylär vätgas innan stjärnbildning kan börja.
"Vi observerade att de flesta av systemen (vi
talar om de blå stjärnsystemen) saknar molekylär gas. Men det betyder inte att
det inte finns molekylär gas där", säger Jones. "Faktum är att det
måste finnas någon eftersom här fortfarande ses stjärnor under bildning. Förekomsten av
mestadels unga stjärnor och mycket lite gas visar att dessa system nyligen måste
ha förlorat sin gas.
Kombinationen av blå stjärnor och brist på gas var
oväntad liksom bristen på äldre stjärnor i systemen. De flesta galaxer har även
äldre röda stjärnor.
"Stjärnor som bildas röda har lägre massa och existerar
därför längre än blå stjärnor, Blå stjärnor gör snabbt av med sitt bränsle och slocknar
unga därför är röda stjärnor vanligtvis de sista som lever kvar", säger
Jones. "I dessa blå stjärnhopar finns inte gas för ytterligare
stjärnbildning. De blå stjärnorna är som en oas i ett livlöst och stilla område
där nu inget sker."
Det faktum att dessa nya stjärnsystem är rikliga på
metaller antyder dock på hur de kan ha bildats.
"Metaller ett element tyngre än helium",
sa Jones. "Detta berättar för oss att dessa stjärnsystem bildades av gas
kommer från en stor galax då metaller byggs upp av många upprepade episoder av
stjärnbildning och detta sker bara i en stor galax."
Det finns två huvudsakliga sätt att avlägsna gas
från en galax. Det första är tidvattenstrippning, som inträffar när två stora
galaxer passerar varandra och gravitationen sliter bort gas och stjärnor.
Den andra är det som kallas ram pressure stripping. En relativt svår händelse att förklara på svenska (har själv svårt att förstå den). Se istället denna förklaring
Teamet föredrar förklaringen ram pressure
stripping eftersom de blå bubblorna är så isolerade som de är vilket visar att
de måste rört sig mycket snabbt och hastigheten på tidvattenstrippning är låg
jämfört med ram pressure stripping.
Bild pxhere.com. Ett mystiskt universum i en
svårförklarad verklighet vi hela tiden försöker förstå tolkar jag in i denna
bild.
