Rymdteleskopet TESS använder sina fyra kameror för att ta bilder av en utvald bit av universum, En så kallad sektor var 10 minut i en månad i taget. Denna upprepande bildtagning gör att Tess upptäcker när planeter passerar framför sina stjärnor eller den så kallade transiteringen sker då stjärnans ljus dämpas ner. Under loppet av ett år samlar TESS hundratusentals ögonblicksbilder vilka var och en innehåller tusentals möjliga planeter något som omöjliggör granskning av forskare att undersöka utan hjälp. Datorer hjälper till och gör arbetet mycket bra då det gäller analyseringen av bilderna men de är inte perfekta, sade Kostov en av de forskare som är med i arbetet. Även de mest noggrant utformade algoritmer kan misslyckas då signalen från en planet är svag. Några av de mest intressanta exoplaneterna, som små världar med långa banor kan vara särskilt utmanande att finna för algoritmerna.
Därför hjälper PlanetPatrolvolontärer till med att
upptäcka sådana världar för att bidra
till forskarnas förståelse av planetsystems form och utveckling i universum.
Men planeter är inte den enda källan till
förändringar av stjärnljus. Vissa stjärnor ändrar naturligt ljusstyrka över
tiden till exempel pulsarer. I andra fall kan en stjärna förmörkas genom att två
kretsande stjärnor i ett dubbelstjärnesystem växelvis transiterar eller
förmörkar varandra. Det kan ske en förmörkelse i detta som ger en illusion av
en planet som passerar en stjärna. Instrumentala egenheter kan också orsaka
variationer i ljusstyrkan vilket även något mellan oss och stjärnan ger som
passerande gasmoln i tomma rymden, asteroidpassage på närmre håll etc. Alla
dessa falsklarm kan lura automatiserade planet-jakt processer av datorsökande.
Därav behov av mänskliga ögon och människors slutledningsförmåga och nyfikenhet
vilken aldrig helt kan ersättas av artificiell intelligens eller dess
algoritmer
