Folkskolan, skolan som försvann efter ca 100 år.

1842 uppstod den på regeringens initiativ. 1950 beslöts att den skulle ersättas av en nioårig grundskola, då kallat enhetsskola.

1972 var den införd i hela Sverige. På många platser började det som ett frivilligt åttonde skolår bland annat där jag gick. Det sista frivilliga året innehöll mest träslöjd, konfirmationsundervisning och skolkök.

Men varför folkskolan försvann med de väl utbildade folkskolelärare som då utbildats och kunde allt från matematik till slöjd och gymnastikundervisning är en gåta.

Sedan kom lärarna i grundskolan vilka inte var behöriga eller är behöriga mer än i ett fåtal ämnen var och en.

Varför kunde man inte behållet namnet folkskola skolan för alla? Denna form ändrades många gånger genom åren men namnet fanns kvar. Varför folkets skola nu skulle ändras till grundskola fanns inget skäl till.

Ett väl inarbetat namn bör behållas även om förändringar sker. Detta gäller inte bara hur denna ändring kom till utan all form av onödig och förvirrande namnändringshysteri som vi hör och ser många gånger varje år.

Myndigheter byter namn företag likaså. Men bakom namnen finns samma myndighet med kanske vissa förändringar och samma företag. Förändringar av namn skapar bara förvirring bland allmänheten och som jag tror även bland de som arbetar på dessa. Många undrar säkert varför och får ingen vettig förklaring än förändringsvilja och omstrukturering vilket inte ursäktar ett namnbyte.

Tala utan att tänka är som att skjuta utan att sikta.

Detta är ett gammalt ordspråk som barn fick lära sig i skolan under 1840-talet när folkskolan var ny.

Moralen i detta kan vi förstå. Tig om du inte har något av värde att säga.
Tänk först tala sedan. Tala är silver tiga är guld.

Man fostrades till att inte vara nyfiken och lägga sig i det man av andra inte hade med att göra. Man lärdes att respektera överheten och lyda.

Agan var uppfostringsmedlet i hemmen, skolorna och även arbetsgivare hade rätt att aga uppstudsiga eller lata anställda.


Agan var ofta godtyckligt utdelad. Det var de bäst ställdas samhälle där de som stod lägst på samhällsstegen var en billig arbetskraft. Slavtiden var över i de flesta länder.
Men ännu fanns det slavar i exempelvis USA.

Men med folkskolestadgan här i Sverige började en utbildning av svenska folkets lägre skikts barn. Något som sågs som onödigt av många inte bara av överklass och kyrka. Dessa var rädda för en upplyst underklass som därmed kunde ställa krav och ta intryck av revolutionen i Frankrike. Visserligen en misslyckad sådan men ändå. Även under 1840 talet sågs det uppror av den nya arbetarklassen. Så det var med skeptiska tongångar en massutbildning kom till stånd. Läs och skrivförmåga var makt.

Men även underklassen var skeptisk till att sända sina barn till skola. Vad ska det vara bra till tyckte småbrukaren vars barn sågs som självklara arvtagare till bondeyrket eller dräng- och pigsysslor och då behövdes inte läs och skrivförmåga.

Det var även en tid som snart skulle resultera i massutvandring till drömlandet Amerika.

Här drömde många fattiga att den nya rättvisa socialiststaten skulle konstrueras. En dröm som blev dess motsats i landet over there. Socialistskräcken har därefter följt USA:s historia in i vår tid.

Att arbeta och tiga var en dygd då och har numera åter blivit det i vår tid. Dessemellan fanns folkhemstanken. I dag är människor lika rädda för att stå utanför arbetsmarknaden som då. Förr var svälten en fara vid utanförskap. I dag möjligheten till ett drägligt liv utifrån vår tids värderingar.