Jo, det är en titel som var steget under greve och en adelstitel som först uppkom i Tyskland. Det finns 406 friherrliga ätter i Sverige. Här tituleras mannen inte friherre utan baron medan hustrun tituleras friherrinna i första hand, inte baronessa.
Adeln har sedan de uppkom varit skattebefriade. I dag är det inte så är kanske bäst att tillägga.
Men tidigare var det så. De sågs som ett frälse stånd. Titeln kom ofta från någon som fört befäl under ett krig där kungen uppmärksammat denne. Men det kunde även komma till genom att någon lyckats bli förtrolig med kungen och var dennes vän och stöd mot meningsskiljaktiga.
Klassamhället har i mycket sitt ursprung ur adelskalendern. Adeln bestod ofta av personer som inte arbetade utan hade underställda som skötte gods och hushåll. Ibland hade man en egen armé och många gånger ett stort inflytande på kung och fosterland. Man styrde i egna distrikt hade egna lagar och gjorde lite hur man ville.
Minnena från denna tid är i första hand slotten. Ju större slott desto mäktigare ägare.
Även i dag sitter många adelssläkter på höga poster i samhället. Regeringen har en hel del av dessa. Även artister har i många fall efternamn från adelsätter.
Man har genom kontakter genom generationer i många fall lyckats hålla sig kvar bland berömdheter.
Adelssläkterna är mycket mindre än släktena med sonnamn men dessa är ändå betydligt mindre representerade på höga poster i samhället. Varför?
Självfallet för att kontakter är nyckeln till intressanta arbeten och framgång. Sonnamnspersonerna kommer oftast från bonde och arbetarklassen och här är kontakterna i första hand inom de egna leden och inte i maktpositioner i samhälle, militärmakt etc.
