Bild https://news.northwestern.edu Tanken i mitten på laboratoriet som är finns under marknivån innehåller den infångade positronen. Efter att ha fångat den snabbrörliga partikeln från radioaktivt sönderfall kylde forskarna ner den till nästan absoluta nollpunkten (−273,15 °C). Sedan hängde de partikeln i ett nästan perfekt vakuum vilket förhindrade att den rörde vid vanlig materia. Ett möte som skulle fått den att försvinna. Foto med tillstånd av Gerald Gabrielse
För första gången har fysiker vid Northwestern University lockat fram en enda positron (antimateria) motsvarigheten till en elektron (istället som elektronen negativt laddad positivt laddad) till ett kontrollerat kvanttillstånd.
Genom att fånga in och kyla en positron på detta sätt skapade forskarna det de kallar en "one-positron quantum cyclotron". I detta tillstånd beter sig positronen i princip ungefär som en artificiell atom med kvantenerginivåer som forskare kan kontrollera och observera exakt.
Framsteget skulle i slutändan kunna möjliggöra det mest precisa testet hittills av en fundamental symmetri mellan elektroner och deras motsvarighet i antimateria. Enligt standardmodellen för partikelfysik bör elektroner och positroner vara nästan perfekta spegelbilder av varandra. Genom att mäta positronens magnetiska egenskaper med en aldrig tidigare skådad precision och jämföra dem med elektronens egenskaper kunde fysiker sätta denna grundläggande symmetri under sitt mest krävande test hittills. Om mätningarna inte stämmer överens som förväntat skulle de avslöja en spricka i Standardmodellen vilket skulle ge nya ledtrådar till bestående mysterier, inklusive varför vanlig materia och inte antimateria, dominerar universum.
"Vi vet att Standardmodellen måste vara fel någonstans eller åtminstone ofullständig," beskriver Gerald Gabrielse the Board of Trustees Professor of Physics at Northwestern’s Weinberg College of Arts and Sciences. "Till exempel kan den inte förutsäga varför universum existerar. Vi undersöker mycket noggrant de mest grundläggande och enkla systemen för att hitta var teorin bryter samman och vi hoppas hitta ett svar."
Gabrielse team utvecklade tidigare tekniker för att isolera en enskild elektron och mäta dess magnetiska egenskaper med extraordinär precision. Han var också pionjär till metoder för att sakta ner, fånga och kyla antiprotoner vilket bidrog till att lansera området för forskning om lågenergiantimateria. Nu förenar det nya arbetet dessa två forskningslinjer att tillämpa den kvantkontroll som uppnås med elektroner på en enda antimateriapartikel.
Nästan allt på jorden består av bara tre partiklar: elektroner, protoner och neutroner. Ett antimateriuniversum skulle istället kunna byggas upp av deras motsvarigheter positroner, antiprotoner och antineutroner. Faktum är att om allt på jorden vore antimateria, beskriver Gabrielse, skulle det vara oerhört svårt att skilja på från vårt universum. Allt skulle vara likartat och vi skulle då funderat på varför vi och hela universum inte var uppbyggda av materia som då antagligen skulle kallats antimateria.
Att fånga positronen överhuvudtaget var en utmaning i sig. Positroner kan bildas under radioaktivt sönderfall av vissa atomkärnor. I detta experiment använde Gabrielse kärnor från natrium-22 en sällsynt radioaktiv natriumisotop. När partiklarna kommer ut ur kärnorna innehåller de enorma mängder energi.
Teamet saktade först ner positronen dramatiskt och styrde den sedan in i fällans nästintill perfekta vakuum. Insidan av fällan kyls ner till cirka 300 millikelvin, eller bara 0,3 grader över det absoluta nollpunkten.
"Vi kyler ner den så mycket att den är i sitt kvantgrundtillstånd," beskriver Gabrielse. "Vi lockade faktiskt den här väldigt snabba positronen att bli där i månader åt gången."
Gabrielse och hans team visade också att de kunde manipulera och detektera positronens individuella kvantenergitillstånd. Genom att leverera noggrant inställda mikrovågor tillförde teamet små precisa mängder energi till positronen och detekterade dess resulterande kvantövergångar. Den nivån av kontroll är avgörande för forskarnas slutgiltiga mål som är att mäta positronens magnetiska egenskaper med extraordinär precision och jämföra med en elektrons.
I tidigare arbete använde Gabrielse och hans team en en-elektrons kvantcyklotron för att mäta elektronens magnetiska moment till ungefär en del på 10 biljoner vilket är bland de mest precisa mätningar som någonsin gjorts av en elementarpartikel. Med den instängda antimaterian planerar Gabrielse nu att göra samma typ av kvantmätning med en positron och sedan ställa de två resultaten mot varandra.
"Nuvarande teorier tyder på att det inte kommer att finnas någon skillnad i de två mätningarna," beskriver Gabrielse. "Om det visar sig att de inte är jämlika, skulle det vara den största upptäckten inom fysiken under det senaste seklet."
Studien publicerades i Physical Review Letters.
