Citat: De redan
hårt pressade sjuka och arbetslösa pressas ännu mer.
--- I stället för att bekämpa arbetslösheten verkar regeringen
vilja bekämpa de arbetslösa. Kontrollsamhället känner inga gränser.
--- Trenden är tydlig. I både
arbets- och samhällslivet ökar övervakningen och kontrollen mot
den enskilda människan.
--- Sedan 1 september
gäller nya regler för a-kassan. Det blir tuffare för de arbetslösa som nu varje
månad måste lämna in en aktivitetsrapport och på så sätt bevisa att han eller
hon sökt jobb eller utbildningar. Om den arbetslösa inte lämnar in en rapport skickar
arbetsförmedlingen en underrättelse till den arbetslösas a-kassa. Tanken är att
a-kassan stegvis ska trappa upp ekonomiska sanktioner och det blir längre och
längre perioder med indragen a-kassa. Slut citat.
Varför är alliansen så osäker på sin politik att de
behöver syndabockar att skylla
misslyckanden på när den visar sig inte fungera?
Varför anser alliansen att människor är fuskare som
inget gör om de inte kontrolleras och uteblir det tänkta resultatet av
kontrollerna ökas dessa istället för
att omförhandlas och diskuteras som inte funktionsdugliga utanför teorin?
Nej, alliansens ideologi om jobbskatteavdragets
fördelar, a-kassans urholkning, sjukas ickerätt
till sjukskrivning ligger fast och när
verkligheten hinner ifatt för att visa hur hårt och orätt det drabbar
människor, omformulerar man och ger
nya direktiv inom samma ideologi!
Detta ser vi nu genom ett femte jobbskatteavdrag, löjliga uttalanden av sorten att
sjukförsäkringens ersättning inte får ökas och att människors sjukdom inte har
ett slutdatum, vilket socialdemokraterna försöker förklara i sin skuggbudget,
och alliansen viftar med näbbar o klor att detta reformskapande finns det inte
råd till och det förstör jobblinjen.
Jobblinjen vilken kan tolkas som fan läser bibeln, för egen vinnings skull.
Tänk bara på femte
jobbskatteavdraget, detta skapar knappast arbete för någon men ska genomföras med lånade pengar jag
påstår att vi kan kalla alliansens politik inte bara segregerande och
utanförskapande, utan även som enbart löjlig och naiv.
