Bild https://www.anu.edu.au Uråldriga kulturella bränningsmetoder som utfördes av australiska ursprungsbefolkningar begränsade tillgången på bränsle och förhindrade högintensiva bränder i sydöstra Australien i tusentals år, enligt ny forskning från Australian National University (ANU) och University of Nottingham
Forskningen, som publicerats i Science, belyser hur
intensiteten i skogsbränderna av i dag i det brandutsatta sydöstra Australien var mindre omfattande då enbart ursprungsbefolkning fanns och levde här.
Dr Simon Connor från ANU påtalar att en bättre
förståelse för kopplingen mellan mänskligt orsakade klimatförändringar och den
beräknade ökningen av frekvens och intensitet av skogsbränder kommer att
leda till förbättrad skogsförvaltning och bevarande i Australien.
Med
andra ord lär av ursprungsbefolkningar som levt i skogrika områden i tusentals år.
– Vi tänker ofta på skog och skogsmark i termer av
träd, men den nya forskningen visar att några av de största förändringarna i
vår tid inte har skett i trädkronorna utan i buskskiktet. Det är något vi inte
förväntade oss, beskriver Connor.
"Ursprungsbefolkningen har format australiska
landskap under tiotusentals år. De gjorde detta genom kulturella sedvänjor. Vi
måste ha det i åtanke när vi tänker på det bästa sättet att leva i den
australiska miljön." Visas i studien.
Med hjälp av små fossil som bevarats i forntida
sediment har forskargruppen rekonstruerat forntida landskap i sydöstra
Australien för att förstå hur vegetationen har förändrats över tid.
Forskarna fokuserade på buskskiktet eftersom det är
det som gör att lågor kan klättra från marken (buskar) till trädkronorna vilket leder
till högintensiva bränder snabbt sprider elden då vinden får att eld att spridas snabbt trädkrona till trädkrona..
Teamet jämförde sedan arkeologisk data för att
analysera hur mänsklig aktivitet har påverkat nivåerna av busktäcke i
australiska landskap över tid.
Ledande forskare Dr Michela Mariani, från University
of Nottingham, beskrev att expansionen av ursprungsbefolkningar historiskt och
en efterföljande ökning av användningen av kulturell bränning ledde till en
50-procentig minskning av busktäcket, vilket i sin tur ledde till en minskning
av högintensiva bränder.
"Buskskiktet i skogar kan ofta fungera som stegar
för skogsbränder som klättrar upp till trädkronorna och sprider sig", beskriver
Dr Mariani.
"Efter den brittiska kolonisationen och den
omfattande brandbekämpningen har busktäcket i Australien ökat till den högsta
nivån som någonsin registrerats, vilket avsevärt ökar risken för högintensiva
bränder i framtiden.
"Australiens brandkris kan tämjas genom att
involvera urfolksutövare i brandhanteringen. Det är viktigt att återuppliva
gamla kulturella bränningsmetoder tillsammans med dagens ägare för att minska
risken för katastrofala bränder."
I studien deltog även forskare från University of
Melbourne, Monash University och University of Tasmania.
Vi likt tidigare generationer gjorde bör lära av äldre civilisationer och samhällen för att inte göra om samma misstag som de lärde sig av, inte nedvärdera dessa och visa på nya metoder. Nya metoder leder ofta till katastrofer efter en tid då de är kortsiktiga. Detta då de ej är beprövade och då vi upptäcker nackdelarna långt senare som nu ex av oljeberoendet. Det blir då nästan omöjligt att gör något åt det utan att istället använda metoder som är kanske än mer katastrofala för framtiden.
Ex nuvarande utveckling och beroende av miljöfarlig batteritillverkning och återvinning med klimatförstörande malmbrytning av ovanliga metaller och dess innehåll vid elproduktion och beroende av dessa istället för av olja.
Kan vi en dag tvingas
emigrera till Mars för att överleva som människoras eller finns en genväg till oskadlig
energianvändning? Vi ser hur miljö påverkas och hur mycket skräp vi lyckats ge
haven i form av plast och luften av koldioxid. Samma misstag är på väg att göras i
rymden men vi är tyvärr på god väg. Det svävar otroligt stora mängder runt
jorden från rymdfärdernas början tills nu, redan nu .
