Ett team av forskare med ledning av astrofysiker
Sumner Starrfield vid Arizona State University har kombinerat teori med både
observationer och laboratoriestudier och fastställt att den klass av
stjärnexplosioner, som kallas klassisk nova (den vanligaste formen av nova inte
att förväxla med supernova) är ansvarig för det det litium som finns i universum.
Litium är en viktig metall med användningsområden
som värmebeständigt glas, keramik, litiumbatterier, litiumjonbatterier och
humörförändrande läkemedel. Teamet har gått vidare för att fastställa att en
bråkdel av dessa klassiska novor kommer att utvecklas tills de exploderar som
supernovor av typ Ia. Dessa exploderande stjärnor blir ljusare än en galax och
kan upptäckas på mycket stora avstånd i universum. Men det är en annan
historia.
Klassisk nova är en klass av stjärnor som uppstått från en explosion av
en vit dvärg (en stjärnkvarleva med solens massa men storlek som jorden) och en
större stjärna i nära omloppsbana runt den vita dvärgen.
Gas har fallit genom gravitation från den större stjärnan in på den vita
dvärgen som är mycket tät och har stark gravitation vilket gör att den drar
till sig materia från den större stjärnan som är en stjärna med gravitation som
är normal för just denna klass. När tillräckligt med gas har samlats på den
vita dvärgen sker en en explosion kallad nova. Det finns cirka 50 explosioner per år i vår galax och de ljusaste på
natthimlen observeras av astronomer över hela världen.
Det är då litium bildas och kastas ut i
universum och efterhand ner på planeter och solsystem som är under bildande. Så kom litium
till oss en gång från en närliggande novaexplosion.
Bild från vikipedia på en illustration av förstadiet
till blivande nova, där
den vita dvärgen i stjärnsystemet samlar massa från den röda jätten.
