Diktkonsten är skadlig för tänkandet, detta sa den kände filosofen J. Bentham till sin kollega John Stuart Mill då denne ansåg Mills intresse för Wordsworths dikter som skadliga för tänkandet.
Men då till frågan och lite funderande. Vi ser poesi i sin helhet. Visst kan poesi vara vilseledande om vi sätter egna betydelser i det vi läser och detta speglar en världsfrånvaro som vi har skapat själva. Vi lägger in texten så det passar vår förförståelse av människor och händelser.
Poeter kan även vara världsfrånvända men om läsaren inte är det kan tolkningen bli konkret av en världsfrånvänd poets texter och tvärtom.
Hur poesi tolkas beror på vem vi är. Många har svårt för poesi överhuvudtaget och till viss del kan jag nog själv ses till denna grupp.
Bentham var troligen en konkret tänkare som hade svårt för poesi och läste denna som fantasifull och orealistisk.
Mill som var vän av Wordsworths poesi fick troligen energi och nytänkande av den och försökte få Bentham att förstå detta vilket denne troligen inte kunde.
Hur poesi uppfattas och vilken poet som någon får till favorit är individuellt och har med arv och miljö att göra av läsaren för tolkning av en viss text. Det innebär inte att poet och läsare har något gemensamt det är enbart tolkning det handlar om. Poetens mening kan av en läsare få en helt annan mening.
