Vetenskapliga undersökningar före och under
COVID-19-nedstängningen i Berlin 2020 visar att röda ekorrar i städerna är
extremt flexibla när det gäller att anpassa sina dagliga aktiviteter till
närvaron av människor, tamhundar, tamkatter och rovdjur. Med hjälp av
viltkameror har forskare från Leibniz Institute for Zoo and Wildlife Research
(Leibniz-IZW) och medborgarforskare registrerat röda ekorrars aktiviteter i
privata trädgårdar (den vanligaste
ekorren även i Sverige) och fastigheter under längre tidsperioder och
jämfört dem mellan olika tider på dygnet och årstider.
I en artikel i den vetenskapliga tidskriften
"Frontiers in Ecology and Evolution" beskriver forskarna de rumsliga
och tidsmässiga nischer som de röda ekorrarna upptar och fann att de var mer
aktiva under nedstängningen av samhället under covidåren än tidigare och drar även
slutsatsen att röda ekorrar är speciellt rädda för tamkatter.
Ekorrar som lever i stora städer står inför en mängd
utmaningar. Samtidigt erbjuder urbana kolonilotter, trädgårdar och parker många
lämpliga livsmiljöer för vilda djur. En viktig överlevnadsstrategi för röda ekorrar
är att anpassa sina aktiviteter till närvaron av människor och deras husdjur
samt naturligt förekommande rovdjur för att utnyttja livsmedelsresurserna
effektivt och samtidigt minimera risken för att skadas eller dödas. I synnerhet
tvingar den ständiga störningen som orsakas av sällskapsdjur, till exempel
fritt strövande tamkatter ekorrarna att avsevärt begränsa sin
aktionsradie i både tid och rum. De undviker vissa områden helt och är bara
aktiva i andra områden under korta perioder.
Forskarlaget, som leddes av professor Stephanie
Kramer-Schadt, chef för Leibniz-IZW Department of Ecological Dynamics och
professor vid Technische Universität Berlin, analyserade data från viltkameror
från Berlins medborgarforskningsprojekt "Wildlife researchers" (Wildtierforscher).
Uppgifterna registrerades under 2019 och 2020 under
fyra undersökningar, våren och hösten före och våren och hösten under
SARS-CoV-2-nedstängningarna. De vetenskapliga undersökningarna fokuserade på de
dagliga och säsongsbetonade aktivitetsmönstren hos röda ekorrar i olika urbana
sammanhang och deras reaktioner på närvaron av människor, tamkatter, tamhundar
och vilda djur som mård.
– Våra analyser visar att röda ekorrar i första hand
ändrar sitt beteende för att undvika rovdjur och inte människor, sammanfattar
Kramer-Schadt. "De uppvisar ett tydligt riskhanteringsbeteende och en
anpassning av sin tidsmässiga aktivitet när det behövs. När det inte fanns
några rovdjur på bilderna från kamerafällorna såg vi en ökning av deras
aktivitet och ekorrarna använde tiden till att leta efter föda på
marken.
Men när rovdjur var närvarande minskade de sin
aktivitet för att minimera risken att själva bli byten. Frigående tamkatter
utgjorde det största hotet mot ekorrarma vilket bekräftar tidigare studier
som visat negativa effekter av tamkatter för ekorrar och andra vilda djur.
Resultaten visar att ekorrens liv är en dynamisk balansgång mellan
födointag och minimering av predationsrisk. "Vi kunde visa att aktiviteten
hos ekorren i privata trädgårdar ökade under covid-nedstängningarna.
Under denna tid stannade de flesta människor hemma och vissa tog tillfället i
akt att göra sina trädgårdar mer djurvänliga genom att plantera lokala
växtarter eller installera fågel- och ekorrmatare. De extra födokällorna kan ha
uppmuntrat ekorrar att besöka trädgårdar med matare, beskriver Drenske.
Observationen understryker hur viktig trädgårds- och
stadsplaneringsplaneringen är för djurlivet i städerna – med överraskande
positiva effekter: Till exempel ger den regelbundna närvaron av människor i
stadsträdgårdar skydd mot rovfåglar som är vanliga i staden. Rovfåglar håller ett
mycket större säkerhetsavstånd till människor än ekorrar gör.
Något
som inte finns med i rapporten är ekorrarnas eventuella rädsla för trafiken.
