I slutet av livet är gula stjärnor vanligtvis höljda
av väte vilket döljer stjärnans heta, blå inre. Men denna före detta gula stjärna som finns 35 miljoner ljusår från jorden i Virgo (jungfruns) galaxkluster,
saknade mystiskt nog detta väteskikt vid tidpunkten för när den blev en supernova.
"Vi har inte sett något sådant tidigare",
säger Charles Kilpatrick, postdoktor vid Northwestern University's Center for
Interdisciplinary Exploration and Research in Astrophysics (CIERA) som ledde
studien av objektet.
" Om en
stjärna exploderar utan väte ska den vara extremt blå och mycket het. Det är
nästan omöjligt för en stjärna att vara så här sval (en gul stjärna) utan att ha väte i sitt yttre hölje.
Vi tittade på varje teoretisk stjärnmodell som kunde förklara en stjärna som
denna. Men varje modell visade att stjärnan bör ha väte vilket vi i denna supernova vet
att det inte finns ( tillståndet efter att stjärnan övergått till detta i slutfasen av sin existens. Det är egentligen fysiskt omöjligt i den fysik vi arbetar efter i dag att inte finna väte (min anm.)." "Vad
massiva stjärnor gör precis innan de exploderar är ett stort olöst
mysterium", säger Kilpatrick. "Det är ovanligtsom här att se den här typen
av stjärna precis innan den exploderar som en supernova."
Hubble-bilderna visar källan till supernovan i äldre
bilder där den visas som en massiv gul stjärna för bara ett par år sedan före explosionen. Flera
månader efter explosionen upptäckte Kilpatrick och hans team att
materialet som kastades ut vid stjärnans slutliga explosion verkade kollidera
med en stor massa väte. Detta fick teamet att utarbeta hypotesen att stjärnan kan ha släppt ut vätet några år före omvandlingen till supernova.
"Astronomer har misstänkt att stjärnor genomgår
våldsamma utbrott under åren innan vi ser dem som supernovor", säger
Kilpatrick. "Stjärnans upptäckt ger några av de mest direkta bevis som
någonsin hittats av att stjärnor upplever katastrofala utbrott innan supernovaomvandlingen
vilket gör att de förlorar massa före detta. Om stjärnan släppte från sig väte
bör det skett flera decennier innan den exploderade. Tyvärr har vi inga bilder
på den tiden av stjärnan utan måste bara se detta teoretiskt.
I den nya studien presenterar Kilpatricks team även
en annan möjlighet: en mindre massiv följeslagare kan ha dragit till sig väte från
supernovans tidigare stadie (stjärnan). Teamet kommer dock inte att kunna söka
efter denna eventuella följeslagare förrän supernovans ljusstyrka bleknar
vilket kan ta upp till ett decennium.
Här
finns mycket att lära en unik möjlighet att se ett unikt händelseskeende under
några år (min anm,) .
Bild på galaxen NGC 4666 (från vikipedia) där
supernovan 219 yvr finns. NGC 4666 är en spiralgalax i konstellationen Virgo
(jungfrun) belägen cirka 55 miljoner ljusår från Vintergatan.
