Alla dessa varor i butikerna som i många fall är tillverkade på samma plats och är identiska, med ett undantag, namnet på produkten.
Samma vara säljs för olika affärskedjor med olika namn. Om det är en lyxigare affärskedjas matvarubutik har den ett namn och ett högre pris än om denna vara säljs i en lågprisbutik.
Euroshopper är ett ex på vara som säljs billigare på många matvarubutiker men som troligen är samma vara som i annat namn säljs betydligt dyrare. Överskott säljs troligen som Euroshoppersortiment. Ett sortiment som genom sitt lägre pris ses som sämre av vissa. Liksom butikens egna sortiment som även de är likartade dyrare märken.
Annat är de såkallade krav- och ekologiproducerade varorna som de välbeställda gärna betalar dubbelt eller mer för än vanliga ickemärkta varor kostar.
I de flesta fall är det samma producenter som producerat på samma åker men som inte vet om att grossisten säljer lite hur som helst. Inte heller producenten producerar enligt alla normer för dessa markeringar.
Mycket är rena bluffen för att höja priser och många konsumenter i dag har pengar för att både handla dyrt, köpa färdigmat och att kasta överbliven mat, inte sparas det för att ätas nästa dag.
Själv fick jag lära mig att äta upp det man tog till sig. I dag lämnar människor mat på tallriken på restauranger, på fester hos någon (vilket är förödmjukande för den som bjuder anser jag) Och inte minst i matlagningsprogram som halv åtta hos mig i teve lämnar gästerna mat kvar.
Förr sågs sådant som oförskämt och övriga gäster satt kvar vid bordet tills alla ätit upp. Vuxna lämnade aldrig mat kvar på tallriken. Barn sågs till att de åt upp. För att inte skämmas åt i många fall föräldrarna upp det barnet lämnat för att visa att mat äter man, inte kastar.
