Skalden Friedrich von Schiller sa att ”Mot dumheten kämpar gudarna förgäves”. Och nog kan vi hålla med om detta när vi ser på hur världen ser ut. Egoism, miljöförstöring och individualismen som handlar om att satsa på sig själv och härmed dra sitt strå till utdömandet av samhörighet och empati.
Vi ser hur detta resulterat i segregation av de svaga och initiativlösa. En personlighet som inte kan slå sig fram genom fräckhet och vilja av stål passar inte i individualismens tid. Men fastän den omhuldade individualismen krossar människoöden i större och större antal fortsätter påståendena om individualismens förträfflighet att runga över hela Europa med nedmontering av välfärdssamhället som resultat. Om inte detta är omänskligt och därmed en dumhet så undrar jag vad dumhet är.
Samma sak är det med miljöförstöring vi vet att vi är beroende av en livskraftig miljö men ändå tillåts miljöförstöring och de som förstör tänker i mycket korta tidsperspektiv troligen i sitt eget korta livsperspektiv. Då i tankar som varför bry sig, om några år är jag borta varför ska jag då inte leva så gott som möjligt den tid jag har här?
Skrämmande egoism och tur är det att inte tidigare generationer var lika naiva. De såg till så gott de kunde att nästa generation hade något att ta över, en gård kanske. Och indianerna exempelvis levde med naturen och sparade härmed medvetet resurser till nästa generation, jaktdjur m.m. man dödade efter matbehov inte för nöjes skull. Man bedrev inte rovdrift på naturen i historisk tid.
Schiller ansåg även att för att förstå det absoluta måste fantasin användas. Med fantasin hjälp kan vi framställa det absoluta i exempelvis konsten. Han var en man som fick stor betydelse för den filosofiska romantiken och den tyska idealismen. Vid intresse för romantiken se
http://hem.passagen.se/hlesjo43/romant.htm Och den tyska idealismen se
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9699397.asp
På tal om något aktuellt i dagarna där falska tjänstemän lurat allmänheten se länk
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080329/KRISTIANSTAD/602640781/1018
kommer jag åter att tänka på hur det var tidigare historiskt sett När falska eller icke falska tjänstemän då kom ut för att stjäla eller ta upp fogdens skatt fanns det gränser för vad folk accepterade. Man gick samman i medborgargarden eller bondesammanslutningar som det kallades då och gjorde uppror. Man helt enkelt tog lagen i egna händer. Genom att hjälpa varandra inom en by kunde man stävja missbruk från tjänstemän eller pålagor man ansåg ej vara av godo. Som det står så tänkvärt i boken Fogdemakt och bondeuppror av Mats Adolfsson sid 10, ” Det var inte många hundra år sedan det var självklart att göra uppror om missnöjet blev för stort”.
Jag undrar varför vi i dag inte gör uppror när orättvisorna ökar. Ex varför låter arbetslösa, sjuka och pensionärer sig behandlas som de gör av den regering vi har. Varför accepterar de neddragningar av ersättningar utan protester. Ja en och annan insändare i pressen kommer ju men varför sådan flathet bland de som utsätts i dag. Varför så stor respekt och lydnad för överheten? Vår historia visar på motsatsen. Var finns den svenska motståndskraften mot orättvisa i dag? Varför låter vi oss duperas av de som har makten. Tidigare gick svenskar i döden hellre än att låta sig behandlas hur som helst av myndigheterna. Vi släppte inte heller in kungens tjänstemän i våra hus om vi inte hade vapen i hand. Varför är vi så godtrogna i dag?
Vi ser hur detta resulterat i segregation av de svaga och initiativlösa. En personlighet som inte kan slå sig fram genom fräckhet och vilja av stål passar inte i individualismens tid. Men fastän den omhuldade individualismen krossar människoöden i större och större antal fortsätter påståendena om individualismens förträfflighet att runga över hela Europa med nedmontering av välfärdssamhället som resultat. Om inte detta är omänskligt och därmed en dumhet så undrar jag vad dumhet är.
Samma sak är det med miljöförstöring vi vet att vi är beroende av en livskraftig miljö men ändå tillåts miljöförstöring och de som förstör tänker i mycket korta tidsperspektiv troligen i sitt eget korta livsperspektiv. Då i tankar som varför bry sig, om några år är jag borta varför ska jag då inte leva så gott som möjligt den tid jag har här?
Skrämmande egoism och tur är det att inte tidigare generationer var lika naiva. De såg till så gott de kunde att nästa generation hade något att ta över, en gård kanske. Och indianerna exempelvis levde med naturen och sparade härmed medvetet resurser till nästa generation, jaktdjur m.m. man dödade efter matbehov inte för nöjes skull. Man bedrev inte rovdrift på naturen i historisk tid.
Schiller ansåg även att för att förstå det absoluta måste fantasin användas. Med fantasin hjälp kan vi framställa det absoluta i exempelvis konsten. Han var en man som fick stor betydelse för den filosofiska romantiken och den tyska idealismen. Vid intresse för romantiken se
http://hem.passagen.se/hlesjo43/romant.htm Och den tyska idealismen se
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_9699397.asp
På tal om något aktuellt i dagarna där falska tjänstemän lurat allmänheten se länk
http://www.kristianstadsbladet.se/article/20080329/KRISTIANSTAD/602640781/1018
kommer jag åter att tänka på hur det var tidigare historiskt sett När falska eller icke falska tjänstemän då kom ut för att stjäla eller ta upp fogdens skatt fanns det gränser för vad folk accepterade. Man gick samman i medborgargarden eller bondesammanslutningar som det kallades då och gjorde uppror. Man helt enkelt tog lagen i egna händer. Genom att hjälpa varandra inom en by kunde man stävja missbruk från tjänstemän eller pålagor man ansåg ej vara av godo. Som det står så tänkvärt i boken Fogdemakt och bondeuppror av Mats Adolfsson sid 10, ” Det var inte många hundra år sedan det var självklart att göra uppror om missnöjet blev för stort”.
Jag undrar varför vi i dag inte gör uppror när orättvisorna ökar. Ex varför låter arbetslösa, sjuka och pensionärer sig behandlas som de gör av den regering vi har. Varför accepterar de neddragningar av ersättningar utan protester. Ja en och annan insändare i pressen kommer ju men varför sådan flathet bland de som utsätts i dag. Varför så stor respekt och lydnad för överheten? Vår historia visar på motsatsen. Var finns den svenska motståndskraften mot orättvisa i dag? Varför låter vi oss duperas av de som har makten. Tidigare gick svenskar i döden hellre än att låta sig behandlas hur som helst av myndigheterna. Vi släppte inte heller in kungens tjänstemän i våra hus om vi inte hade vapen i hand. Varför är vi så godtrogna i dag?
