Kontroll av arbetslösa och sjukas ersättning, med
inbyggd ersättningssänkning år för år.
Till motsats till detta är det avtalsenliga
lönehöjningar varje år för de med en arbetsgivare - pepprat med
jobbskatteavdrag - för att segregera folket i ett vi och dom samhälle, där
utanförskap ska präglas av de med och de utan arbete.
Att sedan privatisera det som tidigare var lika
sjukvård för alla och samma möjligheter i skolans värld och låta privata
aktörer ta ut vinster av offentliga medel är även det en gammal högerpolitik,
numera realiserad till mångas fasa.
Förtroendet för denna allians av ja-sägande
småpartier styrda av moderaterna med det hånfulla tillnamnet ”det nya
arbetarpartiet moderaterna” minskar.
Citat: Alliansens
bärande idé är att allting i samhället - inte bara näringsliv utan även
sjukvård och till och med kultur - ska mätas i pengar. Den främsta drivkraften
i samhället ska alltså inte vara medmänsklighet, lycka, kärlek eller vad man
vill, utan strävan efter personlig ekonomisk vinning. Eller girighet, som vi
säger på svenska. Det är denna grundsyn som svenskarna nu i allt större
utsträckning ställer sig tveksamma till. Slut citat.
Stödet minskar för
denna utstuderat grymma politik men
oppositionen är skrämda till tystnad och ännu mer till handlingsförlamning. De
vet att om de får majoritet i riksdagen för ett beslut realiseras det inte, vi
har exemplet fas 3 vilket ingen vågade gå vidare med när majoriteten i
riksdagen beslutade att avveckla denna far då Moderaterna låtsades som inget
beslut tagits.
Oppositionen är
handlingsförlamad. Fast stödet minskar för politiken ligger förtroendet högt
för partiledaren, ”statsministern” Reinfeldt.
Detta är ett mysterium
som är olösligt. Detta då han knappast säger mer än vad politiken konstruerar,
ett tjat om mantrat ”arbetslinjen” i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Allt
ska ses som ”arbetslinjen” vad den då innebär vet vi, ett utökat antal jobbsökare och segregation av svenska
folket ekonomiskt!
Man får tankar till
Orwells bok ”1984” då skallade inte mantrat ”arbetslinjen” utan mantrat
”storebror ser dig”.
I boken liksom i
moderatSverige var kontroll av medborgaren ledstjärnan…