Tänk i Danmark förstår man ännu vad arbetsförmedlare är och ska användas till. I Sverige är uppgiften i första hand kontroll på avstånd.

Citat: Mitt i debatten om att arbetsförmedlarna inte hinner med att träffa arbetslösa, kommer danska forskare med en rapport. Den visar att möten med arbetsförmedlare hjälper arbetslösa att få jobb.

--- Sverige 2014 delar 363 arbetsförmedlare på 130 000 arbetslösa. Arbetsförmedlingen har tagit fram siffrorna åt Östnytt. De visar att 271 handläggare har ansvar för mer än 300 arbetslösa vardera, 69 ansvarar för fler än 400 arbetslösa och 23 arbetsförmedlare har fler än 500 arbetslösa på sin lott. Slut citat.

Tänk och försök förstå varför Sveriges arbetsförmedlare blivit kontrollanter av arbetslösas jobbsökeri i första hand - mot att för länge sedan nu i första hand vara en förmedlande länk mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Just det. Det är oförståeligt. Tills man förstår alliansens s.k. arbetslinje. Den att så många arbetssökande som möjligt ska finnas innan nästa steg på ”arbetslinjen” kommer - det att ju fler arbetssökande, desto lägre lön arbetar dessa för då a-kassan är en katastrof.

Men ännu är vi inte där och alliansen vågar inte - för att inte falla ur regeringsställning - minska den mer än per automatik numera, vilket innebär inflationens effekter på köpkraft för den med a-kassa.

Men målet är (finns ingen annan förklaring) att en låg a-kassa ger billig arbetskraft. Plus att allmänheten ska tro att arbetssökande är lata. Denna lathet ska allmänheten se som motarbetad genom att arbetsförmedlare ska kontrollera varje månad att den arbetssökande söker ett visst antal arbete.

Möten med en arbetssökande ska finnas på papper men enbart gälla i verkligheten för den som söker för få arbeten.

Någon hjälp över detta finns inte tid för då arbetsförmedlingen redan nu har oöverskådliga arbetslösa att kontrollera och samtidigt ska inbespara ett antal av sin personal.

 

Arbetsförmedlingens omorganisation från kontaktskapande mellan arbetssökande o arbetsgivare till i första hand en kontrollorganisation av arbetssökandes rätt till ekonomiskt stöd visar sig nu.

Citat: Färre arbetslösa hos Arbetsförmedlingen hittar ett jobb nu än under första halvan av 2000-talet. Slut citat.

Citatet är taget från tidningen Arbetet där en rad av lätt identifierade misslyckanden av alliansens arbetsmarknadspolitik radas upp.

75-dagarsregeln vilken alliansen införde för att deltidsarbetande skulle tvingas att söka heltidsjobb istället för att utan gräns i tid stämpla upp till heltid. En reform som gjorde det totalt olönsamt att söka deltidsarbete och tvingade människor att stämpla på heltid istället för att arbeta och stämpla på halvtid vardera. Men tidsgränser har varit en dumhet från alliansen i fler sammanhang utförsäkringen av sjuka är ytterligare ett misslyckande, mänskligt och samhällsekonomiskt.

Tidigare skrev unga som söker arbete för första gången in sig på arbetsförmedlingen och fick en låg ersättning per månad, numera får de ingenting och skriver inte in sig som arbetssökande. Det blir meningslöst, de lever på sina föräldrar istället i de flesta fall. En stor dold arbetslöshet finns här.

De enda som ökat är nystartsjobb m.m. bidragsjobb.

Citat: Antalet bidragsjobb ökade med 35 000 mellan första och andra halvan av 2000-talet. I genomsnitt hade 118 000 jobb med bidrag till lönen 2010-2012 jämfört med 83 000 under åren 2003-2005.

Den främsta förklaringen är nystartsjobben, som infördes 2007. Enligt IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, tränger 63 procent av nystartsjobben undan vanliga jobb utan statliga bidrag. Slut citat.

Detta under en tid då alliansen skrikit ut sitt hat mot bidrag har de utan tanke skapat en hop av tusentals bidragsjobb istället för riktiga arbeten med avtalsenlig lön.

 

Men för att inte vara motsägelsefull har de skapat en ordskillnad mellan bidrag till arbetslösa och sjuka och arbetsgivare som får bidrag till nystartsjobb, särskilt anställningsstöd, m.fl. stöd och naturligtvis alliansens käpphäst fas 3, där anordnare som tar emot dessa fas 3are får 5000 kr i månaden skattefritt i bidrag plus att de i många fall med arbetsförmedlingens stöd kan använda fas 3are som ordinarie arbetskraft utan lön.

Ja, skillnaden är att om pengarna går till arbetsgivare kallas bidragen ”stöd” och ses som accepterade, medan om de går till arbetslösa ska kallas för ”bidrag” och  bedömas som något skambelagt. Därför är a-kassan idag lägre än 2002.

Därför trodde sig alliansen ha löst riksdagens beslut att stoppa anvisningarna till fas 3 genom att ändra namnet fas 3 till sysselsättningsfasen vilket inte ansågs ha lika negativ klang som fas 3.

Men det misslyckades, få kallar fas 3 ”sysselsättningsfasen” idag mer än arbetsförmedlingen, vilken fått order om detta.

Få kallar bidrag till arbetsgivare för stöd mer än arbetsförmedlingen, vilken fått order om detta.

 

Arbetsförmedlingen blir mer o mer en kontrollorganisation och inte en arbetsförmedlarorganisation.

Fler o fler arbetssökande får genom erfarenhet vid arbetslöshet besviket en upptäckt de aldrig tänkt sig. Arbetsförmedlingen är idag i första hand  en kontrollstation av arbetssökandes rätt till ersättning, inte en arbetsförmedlande organisation. Arbetssökandet får den arbetssökande göra bäst den kan. Stöd får denne inte!

Många före detta Saab arbetare fick uppleva vad arbetsförmedlingen av idag innebär.

Citat: Förvirring och besvikelse över Arbetsförmedlingens insats.

--- Intervjuerna visar att arbetarna generellt sett inte är nöjda med Arbetsförmedlingens insats. De talar om att det var svårt att få tag på handläggarna, att vissa av dem var nonchalanta 

--- Flera personer blev ställda när de förstod att de inte skulle få någon hjälp från Arbetsförmedlingen. De kände inte till förmedlingens ändrade uppdrag, som innebär att man bara ger stöd till vissa prioriterade grupper. Slut citat.

Vilka de prioriterade grupperna är framgår inte och jag har inget svar på det. Finns de eller är de nyanlända flyktingar?

Arbetsförmedlingens primära uppgifter idag är kontroll av arbetssökandes rätt till ersättning och senast att de söker jobb utan stöd o hjälp.  Men nu ska även privata aktörer som arbetsförmedlingen köper tjänster från kollas. Troligen är det coachingfirmorna som avses, fas 3 anordnare kollas sällan eller aldrig om inte någon fas 3are anmäler konstigheter till Arbetsförmedlingen.

Men kontrollökningen nu innebär följande. Citat: Arbetsförmedlingen skärper kontrollen av privata aktörer. Nästa år satsar förmedlingen ytterligare mellan 10 och 15 miljoner kronor på kontroll. --- Mer kontroll betyder färre arbetsförmedlare. Orsaken är att Arbetsförmedlingen får en klumpsumma till all förvaltning. Det vill förmedlingen ändra på och föreslår att pengarna för kontroll ska tas från anslaget för inköp av privata tjänster. Slut citat.

Privata jobbförmedlare inte bättre, blir mest CV-skrivande även hos dessa. Arbetsförmedlingen i övrigt har snart enbart kontroll o kontroll på sin agenda.

Citat: Chanserna att få ett jobb är lika, vare sig du får hjälp av Arbetsförmedlingen eller ett privat företag som de anlitat. Det visar en färsk studie.

 --- Studien visar inte på någon skillnad i resultat, vad gäller andelen som fått jobb. Men de arbetslösa själva är mer nöjda med den hjälp de fått från de privata aktörerna. Studien visar också att de som fått stöd av privata aktörer varit mer aktiva i att söka jobb. Slut citat.

Troligen ligger detta i att de privata inte ses som ett kontrollorgan i första hand av den arbetssökandes rätt till a-kassa. Inte är lika svåra att få kontakt med och att de privata inte ser arbetssökande som i första hand fuskare o lata utan som något de måste vara rädda om som egen inkomstkälla.

Men jobb får arbetssökande inte mer av privata arbetsförmedlingar. Detta då även dessa har ett systemfel att de lägger över jobbsökeriet på den arbetslöse.

En lösning som inte ger mycket då kontaktlösheten på arbetsmarknaden måste vara något som arbetsförmedlare ska överbrygga, istället för att låta arbetssökande skriva o skicka CV hit och dit, tills dessas namn blir ökända på arbetsplatserna.

Inte heller ska arbetsförmedlingar i första hand vara ett kontrollorgan av arbetssökandes rätt till ersättning.

De ska vara arbetsförmedlare - länken mellan arbetsgivare o arbetssökande - inget annat.

Arbetsförmedlingen bör skapa kontakter och ta med arbetssökande för besök på arbetsplatser där arbetare behövs, en och en, inte i grupp.

Arbetsförmedlingen behöver bli personlig i så motto att de tar hand om personer och hjälper dem till nytt arbete i första hand, då icke bidragsjobb. Där bidrag betalas ut ska garanti till normalt betalt arbete finnas efter bidragsjobbet.

Det skulle ge en sund arbetsmarknad. I första hand måste det garanteras en lika lång period med riktigt betald lön under lika lång tid som en person först fått särskilt anställningsstöd. Just denna åtgärd kostar arbetsgivare mycket lite i lönekostnad, men ger arbetstagaren en lön det går att leva på. Men efter den tid denne fått denna åtgärd har arbetstagaren inte rätt till nya stämplingsdagar. Därför är det viktigt att förändra denna åtgärd före alla andra. Den är helt enkelt konstig och ologisk i sin nuvarande form.

Citat: Det är ett faktum att vi har Sveriges största platsbank med mer än en halv miljon nya jobb varje år. Det är ett faktum att vi lämnar cirka 200 000 förslag på lediga jobb att söka till våra arbetssökande varje månad och cirka 20 000 förslag på sökande till arbetsgivare som söker nya medarbetare. Det är också ett faktum att över en halv miljon av våra arbetssökande kunder får någon form av jobb varje år. Slut citat.

Många får någon form av jobb men hur många får jobb där bidrag inte var lockbetet och särskilt anställningsstöd ett av dessa lockbeten, där nästintill gratis arbetskraft är en åtgärd. Nästan lika skamfull placering som praktik eller skamplatsen fas 3.

De arbetsgivare som får tips enligt ovan bör inte bara få tips utan besök av arbetsförmedlaren och den de tipsat om personligen.

Att lämna förslag på arbeten att söka är meningslös sysselsättning, att hitta arbeten att söka klarar den arbetssökande själv.

Men mer arbete på personliga besök av arbetstagare och arbetsförmedlare på en tipsad arbetsplats är en lösning som är något som ger allvar för både arbetstagare och arbetsgivare. Tips på jobb att söka ger inte det, det är bara pappersexercis.

Men för att förbättra arbetsförmedlingen bör fler förmedlare anställas, ju fler arbetslösa desto fler arbetsförmedlare behövs på fältet, inte framför datorn för att kontrollera att arbetssökande själva söker arbete! Ett eget arbetssökande utan kontakter är meningslöst.

Arbetsförmedlingen är ett kontrollorgan av arbetssökande, inte en arbetsförmedling, vilket kan utläsas nedan. Alla företagare har inte förstått detta, som vi kan se nedan.

Arbetsförmedlingen gör enbart följande när det gäller förmedling av arbeten idag. Uppdaterar platsjournalen, ger ibland anvisningar på vilka arbeten en arbetssökande ska söka, förmedlar bidrag till arbetsgivare som söker detta när de ska anställa eller erbjuder en arbetsgivare detta när en arbetssökande ev. har hittat en arbetsplats.

Det enda slag av arbetsplatser arbetsförmedlingen söker aktivt är fas 3 platser.

Praktikplatser etc. har de överlåtit åt jobbcoachfirmor till en hög kostnad för staten eller skattebetalarna.

Allt görs på order av arbetsmarknadsministern och staten.

I övrigt går resurserna mer och mer till kontroll av arbetssökande och deras rätt till ersättning under sitt arbetssökande. En åtgärd som den 1 september ska skärpas och längre fram ytterligare skärpas. Administration av de arbetslösas rätt till ersättning läggs arbetsförmedlingens resurser till mer o mer.

Citat: Dessvärre är vår erfarenhet av att samarbeta med Arbetsförmedlingen inte god. Trots att de känner till att vi har ett stort arbetskraftsbehov tar de sällan kontakt med oss för att presentera arbetssökande. Överlag uppvisar de en trött attityd och en ovilja att betrakta oss företagare som sina kunder. När vi tar kontakt med dem är de långsamma med att återkoppla. Och deras handläggningstider är obegripligt långa. Till exempel tar det Arbetsförmedlingen en vecka att godkänna en vanlig praktik. Beslut om stöd för nystartsjobb ska fattas inom fem dagar men kan i praktiken dröja i fem veckor – ett allvarligt problem eftersom stöd inte betalas ut för arbete påbörjat innan Arbetsförmedlingen fattat sitt beslut.

--- Att en genomsnittlig handläggare på Arbetsförmedlingen förmedlar färre än ett jobb per månad förvånar alltså inte oss ett dugg. Istället för att ta tag i problemen lägger regeringen skulden för arbetslösheten på företagen. Det märks att statsministern själv aldrig jobbat som företagare. Slut citat.

Ja, om inte detta säger än mer om hur arbetsförmedlingen arbetar vet jag inte vad som mer behövs för att visa hur dålig arbetsmarknadspolitik alliansen konstruerats.

Däremot är jag övertygad om att ingen går arbetslös om denne får erbjudande om ett arbete. Arbetssökande är otrygghet och idag får en arbetssökande även en usel ersättning.

Därför är följande osann propaganda.

 Citat: Problemet är förstås att det fortfarande lönar sig alldeles för dåligt att gå från sysslolöshet till arbete, trots jobbskatteavdragen. Det har hänt oss flera gånger under de senaste åren att arbetssökande tackar nej till en anställning med låg ingångslön därför att de bara tjänar ett par tusen kronor extra i månaden på att jobba. Slut citat.

Ingen säger nej som arbetssökande om denne får flera tusen mer i månaden att leva och konsumera av. De enda som ev. säger nej är unga som bor hemma och inte behöver dessa extra pengar utan hellre sitter o spelar datorspel. Ev. fruar till högavlönande män vilka inte behöver mer än några små summor i månaden i inkomst och ser fas 3 som en möjlighet att komma ut och träffa folk och prata av sig lite.

I övrigt tar alla arbetssökande vilka arbeten som helst om de bara klarar av dem och får en möjlighet!

Sanningen är att arbetsgivare gallrar ut långtidsarbetslösa och arbetsförmedlingen av idag förmedlar inte kontakter utan kontrollerar arbetssökande i första hand. 

Regeringen Reinfeldts s.k. arbetslinje är en arbetssökarlinje, präglad av kontroll och segregerande skattesänkningar.

Kontroll av arbetslösa och sjukas ersättning, med inbyggd ersättningssänkning år för år.

Till motsats till detta är det avtalsenliga lönehöjningar varje år för de med en arbetsgivare - pepprat med jobbskatteavdrag - för att segregera folket i ett vi och dom samhälle, där utanförskap ska präglas av de med och de utan arbete.

Att sedan privatisera det som tidigare var lika sjukvård för alla och samma möjligheter i skolans värld och låta privata aktörer ta ut vinster av offentliga medel är även det en gammal högerpolitik, numera realiserad till mångas fasa.

Förtroendet för denna allians av ja-sägande småpartier styrda av moderaterna med det hånfulla tillnamnet ”det nya arbetarpartiet moderaterna” minskar.

Citat: Alliansens bärande idé är att allting i samhället - inte bara näringsliv utan även sjukvård och till och med kultur - ska mätas i pengar. Den främsta drivkraften i samhället ska alltså inte vara medmänsklighet, lycka, kärlek eller vad man vill, utan strävan efter personlig ekonomisk vinning. Eller girighet, som vi säger på svenska. Det är denna grundsyn som svenskarna nu i allt större utsträckning ställer sig tveksamma till. Slut citat.

Stödet minskar för denna utstuderat grymma politik men oppositionen är skrämda till tystnad och ännu mer till handlingsförlamning. De vet att om de får majoritet i riksdagen för ett beslut realiseras det inte, vi har exemplet fas 3 vilket ingen vågade gå vidare med när majoriteten i riksdagen beslutade att avveckla denna far då Moderaterna låtsades som inget beslut tagits.

Oppositionen är handlingsförlamad. Fast stödet minskar för politiken ligger förtroendet högt för partiledaren, ”statsministern” Reinfeldt.

Detta är ett mysterium som är olösligt. Detta då han knappast säger mer än vad politiken konstruerar, ett tjat om mantrat ”arbetslinjen” i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Allt ska ses som ”arbetslinjen” vad den då innebär vet vi, ett utökat antal jobbsökare och segregation av svenska folket ekonomiskt!

Man får tankar till Orwells bok ”1984” då skallade inte mantrat ”arbetslinjen” utan mantrat ”storebror ser dig”.

I boken liksom i moderatSverige var kontroll av medborgaren ledstjärnan…

Moderaterna vill ha AF statligt då det - likt Försäkringskassan - idag är en kontrollorganisation av de arbetssökandes rätt till ersättning.

Citat: varför M i just frågan om Arbetsförmedlingen följer S och hävdar att en statlig myndighet bättre än fria aktörer förmedlar jobb, svarade Kashefi att det var en bra fråga. Och efter ytterligare betänketid att ”Man inte ska utesluta att M är för fria aktörer”. Slut citat.

Vi har under senare tid sett hur avlastningen av arbetsförmedlingen med coachingfirmor - till nytta och glädje enbart för dessa aktörers pengahunger - blivit en dyr och meningslös börda för skattebetalarna och dagisverksamhet för arbetssökande.

Vi har i detta gebit även aktörer som Adecco m.fl. uthyrare av arbetskraft vilket knappast gett fler arbeten utan enbart låtit företag ta in tillfällig billigare arbetskraft. Något som var förbjudet för 30-40 år sedan då arbetsmarknaden fungerade och det fanns arbete för alla som ville ha ett och då med en lön för detta.

Det diskuteras om en privatisering av arbetsförmedlingen och moderaterna är säkert frestade men likt försäkringskassan kan det nog inte realiseras. Nya aktörer kommer säkert och de blir säkert lika misslyckade experiment som jobbcoachning och uthyrning av arbetskraft.

Att arbetsförmedlingen blir det den tros stå för, förmedling av arbeten till arbetslösa som inte själva har de kontakter som ger ett arbete, är tveksamt. Arbetsförmedlingen har blivit en kontrollorganisation av arbetslösa. Kontroll av att dessa har rätt till ersättning och isåfall när, hur och från vad.

Utöver det enbart propåer och kontroll att den arbetssökande söker arbete, att detta sökande sedan inte leder till arbete är betydelselöst, det viktiga är att den arbetslösa söker, någon hjälp att hitta arbete finns inte på arbetsförmedlingen, mer än platsjournalens annonser och att söka utefter dessa.