Rätt man eller kvinna på rätt plats, gäller det idag?

Förr lärdes en person sitt yrke av sina föräldrar från vilka denne tog över och härmed lärts in i yrkesrollen redan som barn.

Idag lärs ett yrke i de flesta fall ut genom utbildning på någon skola. För ungdomen okända personer ger den utbildning som kan, men långt ifrån alltid, ger kompetens för ett visst arbete.

Den utbildning som önskas tas beslut om av ungdomar själva med ev rådgivning från en studie-yrkesvägledare, vilken ger information om vilka poäng som behövs för att komma in på en viss utbildning. Men om denna utbildning garanterat ger det arbete som utbildningen ska ge klassifikationer till ges inte.

Detta är skillnaden mot förr då även skråväsendet ingick. Här var det en garanti om ett arbete i det skrå man utbildades inom eller den utbildning föräldrar gav sitt barn.

Rätt person på rätt plats blev ofta fallet förr. Man skolades in direkt efter födelsen i en yrkesroll. I dag är en rörlighet på arbetsmarknaden vanlig, för att inte även nämna i många fall livslång arbetslöshet, om man med detta ser arbete med riktig lön och inte bidrag av slaget nystartsjobb.

Denna oro i samhället där de som utbildar sig ofta hoppar av sin utbildning då de tröttnar på den i många fall innan den är klar visar att yrkes och studieledning är något som inte fungerar.

Beslut av fel slag tas ofta. Något som fattas är raka besked till en elev av slaget jag anser du ska utbilda dig till det och det och då få en inkomst. Inte att säga att du har möjlighet till vilken utbildning som helst bara du kämpar.

Varför utbilda till arbetslöshet? Utbilda till bristyrken inte tvärtom till spännande yrken där få behövs. Säg till eleven att du inte har den begåvning som gör att du kan bli vad som helst, det är bättre att säga detta nu än att eleven själv ska förstå det när studieskulderna börjar packas in i livsschemat av arbetslöshet och frustration i framtiden.

Träsmycken ovanliga i dag - vanliga under antiken

Vi har text, ex Platons, som visar på att träsmycken fanns och var populära förr. De har självfallet i mycket litet antal kunnat bevaras till vår tid, om ens något.

Det fanns troligen många vackert utskurna smycken i exotiska träslag under hela antiken.

Smycken vilka nu för alltid är borta och som vi inte har en aning om hur de såg ut. Trä är ett lätt material att karva ut mönster och figurer i, betydligt lättare än i smyckestenar, guld och andra material. Undantag, bärnsten. Bärnstenssmycken var även de vanliga en gång och själva bärnstenen var en stor handelsvara.

Men denna och liknande var dyra, medan trä var gratis att samla på sig och karva i.

Det finns mängder av olika träslag och varje slag har många möjligheter i sig och alla bitar är unika likt allt annat organiskt material.

Varför detta material idag inte används mer än det gör är konstigt. Visst, guld behåller sitt värde likaså diamanter, men ska utsmyckningar visa på den utsmyckades förmögenhet i första hand?

För en del är det säkert så, klasstillhörighet vill många visa upp, även i vår tid.

Men om man ser estetiskt på ett material har träslag många fler möjligheter, i dag, likväl som då.

Medicinhysteri och lockande budskap

Reklam och lockelser handlar ofta om en må bra livsfilosofi. Förr sålde ambulerande försäljare livselixir och blandningar av allehanda mixturer som skulle bota allt från håravfall till vilken sjukdom som helst. Ja det fanns även kärleksmixtur som skulle lockas i den som älskades för att känslorna från denne skulle vakna.

Vi har liknande lockelser i dag från apotek, hälsokostbutiker av skilda slag och inte minst från mer eller mindre skumma internetbutiker.

Allt kan även nu botas, mer eller mindre, och genom att ta en viss mixtur ska välmåendet öka. Vitaminer och mineraler ses som något människan inte förstår sig på att blanda själv, genom en välbalanserad kost, utan ska på piller och mixturväg ätas till dyra priser.

Kärleksmixturer finns kanske inte så mycket längre utan istället viagra till försäljning av all slags skumma försäljare. Riktat till män så de får bättre sexlust, för kvinnor vet jag inte om motsvarande medel finns. Men säkert kommer något liknande förr eller senare även för det andra könet.

Människan är sig lik det är bara pillrens och mixturernas sammansättning som förändras genom tiden. Förhoppningarna och tron på att andra vet bättre hur man mår, bara fortsätter och marknadsföringen blir allt aggressivare om kundernas kapital.

Idag ges djur mänskliga känslor, förr var det en skymf att jämföras med ett djur.

Det är kanske bara halva sanningen. Att ses som ett vilddjur och bära dess namn kunde även ses som att det var en man som skulle fruktas eller att det var en stor krigare.

Man såg ex vargar som fruktade djur likaså björnen och den som jämfördes som en sådan var fruktad som en varg eller stark som en björn. Det var en positiv benämning för den som man såg som sådan.

Tvärtom var att jämföras som feg som en mus, kvick som en vessla, tjuvaktig som en skata var dock en skymf att benämnas som.

Men om man undantar fabler och myter där Aisopos var en av berättarna såg man inte djur som lika känslofyllda som människan.

Idag har människor till överdrift förmänskligat djur och fruktan för varg o björn är betydligt mindre än förr.

Sällskapsdjur har blivit vanligare. Barn ser djur som Disneyfilmerna speglar dem. 2009 kom G-force och snart ville många själva ha ett marsvin då de trodde de var lika smarta som de som fanns i filmen. Besvikelsen kom när man upptäckte att det inte var så och man ville i många fall då lämna tillbaks dem.

Förr var det vanliga djur som i dag är husdjur, hundar och katter i första hand, vakt- och jaktdjur eller som i kattens fall råttfångare.

Akvarium var det få som hade och fåglar var inget man i vanliga fall spärrade in i bur, om de inte var matnyttiga.

Tider förändras och ju mer vi avskärmar oss från naturen i boende och behov desto onaturligare blir människors liv och djurs onaturliga hemmiljöer.

Vem det är mest synd om kan diskuteras, djuren som förslavas hos människan eller människan som söker onaturliga relationer med djur istället för med människor.

Hydran, den äldre bilden av kvinnan

Kvinnan som vid diskussion inte ger sig utan ökar sina diskussionsunderlag när ett försvinner. Överbevisa henne om något och hon fördubblar argumenten.

Hydran vars huvud höggs av lät då istället flera nya växa fram.

Hon var nästintill omöjlig att besegra. På den tid denna best ansågs verklig överlistades den till slut av Herakles.

Man ansåg på denna tid kvinnan som opålitlig och svårförståelig.

Ge dig aldrig i diskussion med en kvinna sas det. Om du förfalskar ett av hennes argument kommer hon med två nya.

Du kan aldrig vinna då logik inte hör till en kvinnas starka sida utan enbart känslor. Hon kan vara giftig och hämnas utan urskiljning om du väcker hennes vrede.

Så kontentan var då att aldrig börja diskutera med en kvinna.

Varför är skaldjur så vanliga vid fest i Sverige?

Jag vet inte. Men är det ett nationellt fenomen? Vad jag vet är ex kräftor i många länder inte människoföda.

Varför har det då blivit lite av kult att äta dessa djur i augusti varje år i Sverige?

Kan det vara av samma skäl som jag tror att lax blivit festmat. Lax var ju något som fattiga åt ibland 7 dagar i veckan för länge sedan. I vissa dräng och pig kontrakt skrevs det in en klausul där bondmoran garanterade att det inte fick serveras lax mer än ett begränsat antal dagar i veckan.

Vardagsmat blev i senare tid festmat, under 1950-60talen var det mycket vanligt att det serverades lax om det skulle vara fina kalas och bemärkelsedagar. Detta var omöjligt som festmat under 1800-talet och tidigare då det ansågs som fattigmanskost på många platser.

Kan skaldjur som kräftor ha samma historia? Man åt vad man lyckades hitta ätbart i fattigsverige. Kanske man även ska se surströmming i detta sken.

Både surströmming och kräftor har i dag en speciell årstid som de äts under.

Traditioner som kanske kommit från fattigsverige när dessa rätter var vardagsmat likt laxen.

Om några generationer får vi kanske samma sak av känsla för pizzan, vilken i dag är så vanlig över hela vårt land. I dag äts pizzan som lax på 1800-talet, flera gånger i veckan, av många som en billig rätt. 

Det kommer förr eller senare en motreaktion då den kommer att bli mindre populär och pizzeriorna får slå igen i lika snabb takt som de uppkom, som svampar ur jorden, tror jag. Det finns ännu en rätt man kunde lägga till i resonemanget och det är nudlarna.

Gammal visdom, vad innebar den?

Jag påstår att den kan jämföras med dagens know-how, tyst kunskap som kommer ur lång erfarenhet och upplevelser från något.

Det är inget som kan läras ut, utan kunskap som kommer efter rutin och åratals erfarenheter.

Förr ansågs detta vara positivt i både familj och rådslag.

Därför ansågs i första hand de riktigt gamla ha den kunskapen som sedan förmedlades till de yngre när de frågade de äldre till råds.

Detta var något som, mig veterligen, fanns i alla kulturer.

I dag anses äldres råd och erfarenheter tillhöra en förgången tid och därför önskas kontinuerlig föryngring på arbetsplatser och föreningsliv mm.

Det är inte konstigt då vi lever i föränderlighetens accelererande tidevarv då inga fasta värden finns som håller mer än tillfälligt. Nya normer och lagar tillförs kontinuerligt. Kulturer blandas och vilsenheten ökar.

De som har lättast för detta kaos är de yngre, medan de äldre har svårt för att hänga med, i de fall de orkar försöka. Därför är det inte konstigt att erfarenhet från äldre inte efterfrågas då denna speglar andra normer i ett tidigare samhälle fastän dessa kanske inte är mer än några år tillbaks.