Målet med studier var förr att dana till stora handlingar.

Detta var den pedagogik Axel Oxenstierna och Johan Skytte ansåg skulle vara grunden i universitetspedagogiken under 1500-talet.

Man såg studenter som de nya makthavarna många gånger ärvdes ämbetena men även dessa borde ha någon form av bildning började man inse. Därför sändes adelsgossarna, en del prästsöner och kanske även en och annan storbondeson till universiteten.

Man hoppades därmed bevara samhällsordningen och hierarkin i samhället.

I första hand gällde det att dana stora fältslagskommendanter. Präster och kungliga rådgivare. Men även en och annan av de bildade blev den tidens vetenskapsmän. Kvinnor inom dessa gebit fanns knappast och de som fanns nämndes sällan i skrifterna.

Stora handlingarnas män behövdes i dessa orons år. Så blev det och historian känner vi idag till.